Ursprung
Portalens tidigaste sammanhang och spår.
REGIONALT KULTUR- OCH NATURARV
Västra Götalands
Portalen förenar publicerade kunskapsnoder med ett separat, sökbart regionalt registerindex.
0 objekt
0 berättelser
0 medier
PORTALENS UPPDRAGUtforska källspårade kultur- och naturarv i Västra Götalands län. Registerantal visar sökbar täckning; det redaktionella urvalet är inte en fullständig artikelkatalog.
- 01 Urval
- 02 Kuratering
- 03 Gemensam kärna
BÖRJA HÄR
Fyra vägar in.
Varje ingång fördjupar portalens fråga utan att skapa kopior av kunskapen.
FÖRÄNDRING ÖVER TID
En portal är aldrig
en frusen bild.
Förändring
Hur företeelsen spreds och fick nya betydelser.
Levande sammanhang
Hur ämnet används och förändras idag.
BERÄTTELSEN HAR FLER SIDOR
Byt perspektiv.
Behåll källan.
Samma material kan förstås genom vardag, makt, plats och förändring utan att faktan dupliceras.
AKTIVT PERSPEKTIV
Vardag
Portalens urval och sammanhang ändras, men alla fakta fortsätter att hämtas från samma kunskapskärna.
PASS 34 · SEX LANDMÄRKEN BLIR EN SAMMANHÄNGANDE LÄNSRESA
Sex spår genom Västra Götalands län.
Från Vg 86, Edåsa kyrka till Boplats: en källbelagd digital länsresa genom runstenar och runinskrifter, fornlämningar och kulturhistoriska lämningar, skyddad och värdefull bebyggelse, naturreservat och skyddad natur och kulturreservat. Ordningen följer Pass 33:s publicerade regionala rang och är en kunskapsväg, inte ett automatiskt färdvägsförslag.
6 nya
0 återanvända
5 arvslager
6 / 6 publicerade
Vg 86, Edåsa kyrka
AnteckningarEnligt fornminnesregistret ska ytterligare runtecken finnas på gravhällen. Uppgifterna är källspårade till Riksantikvarieämbetets runregister via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
Begravningsplats
BeskrivningÖdekyrkogård, 60x40 m (NÖ-SV), begränsad i SV, NV och NÖ av en sten-mur, intill 1 m h och lagd som en skoning i den nedre delen av sluttningen. Åt SÖbegränsas kyrkogården av den branta, delvis grävda, sluttningen mot Tidan. In-gång till kyrkogården är i N hörnet. Ungefär mitt på kyrkogården,9 m SV omkyrkogårdsmuren (SÖ-NV) och något försänkt i förhållande till kyrkogårdens SÖdel är: Kyrkogrund, 26x9 m (ÖNÖ-VSV), bestående av (från V) grundmurar tilltorn (eller vapenhus?) 6x7 m, långhus 11x9 m, kor 5x6 m… Uppgifterna är källspårade till Kulturmiljöregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
ALGUTSTORPS KYRKA
HistorikKyrkan restes av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Koret torde ursprungligen ha varit smalare och rakslutet. En dopfunt härrör från tidigt 1200-tal vilket kan stärka denna datering. 1695 tillkom en altaruppsats i barock. En predikstol i ålderdomligare utförande torde ha tillkommit tidigare under seklet. 1748 byggdes ett nytt fullbrett kor och inredningen nygjordes. Det nya plana innertaket försågs 1750 med en målning av Sven Kinnander, skildrande Den yttersta domen. 1766 byggdes ett vapenhus framför syd… Uppgifterna är källspårade till Bebyggelseregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
Alebäckakärret
Alebäckakärret är nature_reserve i Falköping i Västra Götalands län. Kunskapsnoden bygger på den officiella registeridentiteten 2000615 och håller källuppgift, regionalt sammanhang och redaktionell förklaring åtskilda.
Gräfsnäs slottspark
Slottsruin, park och friluftsområde Uppgifterna är källspårade till Riksantikvarieämbetets förteckning över kulturreservat och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
Boplats
BeskrivningBoplats, ca 160x60 m (N-S/V-Ö) bestående av 3 härdar (varav en med riklig förekomst av skärvsten), en kokgrop alt. skärvstenshög, 5 stolphål, 14 störhål i 2 olika sökschakt, 2 mindre gropar med keramik och bränd lera i fyllningen, samt en större grop. Inom området förekom fynd av förhistoriska keramikfragment, slagen flinta och bitar av bränd lera. Lämningarnas karaktär tyder på en preliminär datering till yngre bronsålder-äldre järnålder. Framkom i samband med arkeologisk utredning år 2018. (RAÄ-2018-6… Uppgifterna är källspårade till Kulturmiljöregistret via K-samsök och presenteras som en publicerad Pass 33-kunskapsnod.
DIGITAL LÄNSRESA6 stopp · 5 arvslager · Blandad eller okänd tid
Följ hela resan ↗Det här är portalens publicerade starturval, inte en begränsning av regionens arv. Samtliga registerposter finns fortsatt i det separata regionala registerindexet.
PASS 32 · REGIONAL REGISTERTÄCKNING
Västra Götalands län i de nationella arvslagren.
126 543 källspårade registerposter är regionalt kopplade genom explicita koder och relationer. Det redaktionella urvalet ovan är inte en fullständig artikelkatalog.
Regionala startpunkter
Publicerade kunskapsnoder visas först; övriga är separata registerposter.
Runstenar och runinskrifterKunskapsnod
Vg 86, Edåsa kyrka
AnteckningarEnligt fornminnesregistret ska ytterligare runtecken finnas på gravhällen.
Öppna kunskapsnoden ↗Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarKunskapsnod
Begravningsplats
BeskrivningÖdekyrkogård, 60x40 m (NÖ-SV), begränsad i SV, NV och NÖ av en sten-mur, intill 1 m h och lagd som en skoning i den nedre delen av sluttningen. Åt SÖbegränsas kyrkogården av den branta, delvis grävda, sluttningen mot Tidan. In-gång till kyrkogården är i N hörnet. Ungefär mitt på kyrkogården,9 m SV omkyrkogårdsmuren (SÖ-NV) och något försänkt i förhållande till kyrkogårdens SÖdel är: Kyrkogrund, 26x9 m (ÖNÖ-VSV), bestående av (från V) grundmurar tilltorn (eller vapenhus?) 6x7 m, långhus 11x9 m, kor 5x6 m samt en halvrund absid5x4 m. I SV intill tornmuren är möjligen grunden till ett vapenhus, ca 3x3 m. Mu-rarna är, 1-1.5 m br, 0.3-0.6 m h, grunden till vapenhuset i SV dock i marknivåoch till större delen övertorvade. 2 m VSV om tornets NV hörn är grunden, ocksåden övertorvad, till en klockstapel, 5x6 m, (?, enligt skiss från1830-talet av kyr-koherde Carl Landtmansson). Lutade mot insidan av grundmuren tilltornets Nvägg är två gravstenar av kalksten, 45 cm br, 4 cm tj och 1 m h resp. 40 cm br, 10cm tj och 65 cm h. Båda är avrundade och profilerade upptill samthar vittrade ochotydliga inskriptioner.Den större har inskriptionen: A.S1698Den mindre har inskriptionen: N...1700Båda är överst prydda med porträttmedaljonger i relief. I tornrummets NV hörnstår också ett fragment av en stenpelare löst uppställt. 5 m N omNÖ hörnet avgrunden till koret är en gravsten, 0.5 m br och 0.3 m h. Stenen saknar synbar in-skription men bär spår av bearbetning. Stenen är ituslagen. 2 m Nom kyrkogrun-dens N långsida är ett i sen tid rest metallkors, ca 4 m h. På kyrkogården, kringoch inom kyrkogrunden, finns talrikt med sten, en del sannolikt utrivet byggnads-material. Kyrkan som byggdes på 1100-talet var uppförd i sandstenoch revs 1839.Kyrkogården är beväxt med några lönnar samt syrénbuskage. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
Öppna kunskapsnoden ↗Fornlämningar och kulturhistoriska lämningarKunskapsnod
Boplats
BeskrivningBoplats, ca 160x60 m (N-S/V-Ö) bestående av 3 härdar (varav en med riklig förekomst av skärvsten), en kokgrop alt. skärvstenshög, 5 stolphål, 14 störhål i 2 olika sökschakt, 2 mindre gropar med keramik och bränd lera i fyllningen, samt en större grop. Inom området förekom fynd av förhistoriska keramikfragment, slagen flinta och bitar av bränd lera. Lämningarnas karaktär tyder på en preliminär datering till yngre bronsålder-äldre järnålder. Framkom i samband med arkeologisk utredning år 2018. (RAÄ-2018-650) Förundersökning 2019: Inom den berörda ytan upptogs tolv maskingrävda sökschakt. Sökschakten fördelades jämnt över ytan med hänsyn till utredningens sökschakt. Vid förundersökningen påträffades total 25 anläggningar inom område. Anläggningarna utgjordes av 1 härd, 8 stolphål, 4 gropar, två rännor, 8 käpphål och två kulturlagerester i S1. De fynd som påträffades vid förundersökningen utgörs av enstaka keramikskävor, fragment av bränd lera och ett fåtal flintavslag. Samtliga fynd påträffades i eller i anslutning till anläggningar. Lämningen tolkas som boplatslämningar av förhistorisk karaktär. Ytan utgörs av den nordligaste delen av en registrerarad boplats. Boplatsen ligger på en åsrygg som planar ut mot norr, och är den del som nu förundersöktes. De anläggningar som påträffades framkom alla inom en begränsad yta intill undersökningsområdets sydligaste gräns. Lämningarna som undersökts tolkas vara från den yttersta/nordligaste delen av boplatsen. Förundersökning 2021: Undersökningen omfattade 4220 kvadratmeter, vilket motsvarade de västra, östra och södra kanterna av fornlämningens kända utbredning, samt en yta inom boplatsens norra del. Den sistnämnda ytan var belägen mitt uppe på åsryggen, inom vad som tidigare har bedömts som boplatsens centrala del. Större delen av undersökningsområdet totalavbanades i samband med schaktningsövervakning. Totalt dokumenterades 70 anläggningar, varav två tolkades som väggrännor, 35 som stolphål, 20 som härdar, tre som kokgropar, sju som gropar och tre som rester efter lerugnskonstruktioner. Dessutom fanns fläckvisa förekomster av kulturlagerrester. Ett 30-tal kontexter undersöktes. Väggrännorna och flera av stolphålen utgör tydliga rester efter ett stolpbyggt, treskeppigt hus, som har varit minst 19 meter långt och runt sex meter brett, beläget på krönet av åsryggen. Djurben från ett av stolphålen i huset har C14-daterats till folkvandringstid. En kokgrop i boplatsens sydöstra del har C14-daterats till mitten av bronsålder och en grop i närheten av det stolpbyggda huset daterades till slutet av bronsålder. Det tillvaratagna fyndmaterialet utgörs av 70 keramikskärvor som bedöms vara från bronsålder till förromersk järnålder, bla från ett rabbat hushållskärl. Dessutom insamlades 27 bitar slagen flinta, ett 80-tal brända benfragment och en halv lerkula. Fynden, lämningarnas karaktär och de radiometriska dateringarna tyder på att boplatsen har haft flera brukningsfaser mellan bronsålder och folkvandringstid.
Öppna kunskapsnoden ↗Skyddad och värdefull bebyggelseKunskapsnod
ALGUTSTORPS KYRKA
HistorikKyrkan restes av gråsten, sannolikt under 1200-talet. Koret torde ursprungligen ha varit smalare och rakslutet. En dopfunt härrör från tidigt 1200-tal vilket kan stärka denna datering. 1695 tillkom en altaruppsats i barock. En predikstol i ålderdomligare utförande torde ha tillkommit tidigare under seklet. 1748 byggdes ett nytt fullbrett kor och inredningen nygjordes. Det nya plana innertaket försågs 1750 med en målning av Sven Kinnander, skildrande Den yttersta domen. 1766 byggdes ett vapenhus framför sydporten. 1770 försågs västgaveln med ett litet klocktorn av trä. Enligt 1829 års inventering var yttertaket då täckt med tegel. 1850 togs nordväggens fönster upp. Följande år ommålades kyrkan. Interiör och inredning tycks ha vitmålats. Det är troligen vid detta tillfälle som predikstolen placerades över altaret istället för altaruppsatsen i barock. Som fot användes den medeltida dopfunten. Under dessa år gavs interiören således en viss nyklassicistisk prägel. 1910 genomfördes en stor renovering av kyrkan. Arkitekt var Ch. Lindholm. För målning och dekor svarade målarmästare M B Wallström, Lödöse. Kyrkorum och vapenhus försågs med nya golv. Väggarna bilades jämna och slätputsades. Ny trappa anordnades i vapenhuset. Predikstolen flyttades till nordväggen och altaruppsatsen ställdes åter upp ovanför altaret. Deras vita övermålning togs bort. Altaruppsatsen försågs med en ny färgsättning utan äldre förankring, vilket kritiserades vid inspektionen 1917. På predellan målades en kopia av da Vincis Nattvarden. Försvunna sidoornament nytillverkades. Predikstolen fick nytt underrede och trappa. I fyllningarna målades evangelisterna. En på väggen placerad tavla från 1800-talet flyttades med predikstolen och fick en inramning målad på väggen. Den nya läktaren gavs liksom predikstolstrappan en bröstning som med sina rundbågsfyllningar (med figurmålningar) och lövsågade dockor anspelade på såväl predikstolskorg som altarring. Även den nya öppna bänkinredningen fick gavlar i samma stil. Altaret nytillverkades. Den medeltida dopfunten togs åter i bruk. Korporten igenmurades och i dess smyg placerades en kamin med rökrör, en tämligen brandfarlig konstruktion. Innertaket kläddes med pärlspont. Den nya färgsättningen var ljust hållen. Väggarna kalkades vita med oljemålad bröstning. Taklisten målades brun med blomsterbård. Predikstol och läktare fick sitt ramverk målat i ljusgrönt med inslag av rött och blått. Altarringen försågs med gulduppläggningar på kanterna. Exteriört tycks torntakets spåntäckning ha ersatts av plåttäckning. Efter inspektionen ålades församlingen att bygga en riktig skorsten till kaminen, vilket skedde 1920. 1934 installerades åskledare. 1937 insattes innanfönster med antikglas. 1941 ombyggdes trappan i vapenhuset. 1950 restaurerades kyrkan i enlighet med ett program upprättat av arkitekt Axel Forssén. För konservatorsarbetena svarade Thorbjörn Engblad. Elektricitet drogs in för uppvärmning och belysning efter ritningar av Elektroskandia. Kamin och skorsten revs och yttertaket reparerades. Fasadernas puts lagades och avfärgades. Vapenhusporten kläddes med ekpanel. Korporten återupptogs. Innertakets pärlspont togs bort. Takmålningen rengjordes och bättrades partiellt. Partiet över läktaren lämnades orört p.g.a. att det var alltför ombyggt. Taklistens sentida övermålningar togs bort. Bänkarna kortades och fick nya gavlar samt mot väggen en bröstning. Träfiberskivor sattes för baksidan av läktarbröstets balustrad. Den oljemålade putsen i sakristian höggs ned och ersattes av kalkad. Hela interiören ommålades i ny färgsättning. Inredningen ytornerades på lämpliga ytor. Golven fernissades och väggarna kalkades. 1951 färdigställdes en orgel av Nordfors & Co, Lidköping, med pneumatiskt verk. 1953 konserverades predikstolen av Thorbjörn Engblad. De sentida övermålningarna och dekoren togs bort. Den välbevarade äldre färgsättningen med akantusdekor togs fram. Även sentida listverk slopades. Trappskärmen fick ny över- och underliggare samt slutet bakstycke. Den äldre färgsättningen på altaruppsatsen togs fram. Överdelen till en drapering togs fram i taket och kompletterades på väggen bakom altaruppsatsen. Två år senare ersattes predellans Nattvardskopia av en ny kartusch. 1959 ombyggdes orgeln av Nordfors & Co, Lidköping. Det nya verket fick sju stämmor, varav tre var från det gamla. 1990 byggdes ett nytt orgelverk med fasad ritad av arkitekt Arne Nygård. I det nya verkets 14 stämmor ingick fyra från det gamla. I samband med bygget försågs läktaren med en ny trappa, vilket skulle ge mer utrymme åt kören. Läktarbänkar slopades.
Öppna kunskapsnoden ↗Naturreservat och skyddad naturKunskapsnod
Alebäckakärret
Källspårad post i det regionala registerindexet.
Öppna kunskapsnoden ↗KulturreservatKunskapsnod
Gräfsnäs slottspark
Slottsruin, park och friluftsområde
Öppna kunskapsnoden ↗Runstenar och runinskrifterRegisterpost
Bo Boije4, Skee kyrkogård
AnteckningarRunföljden kilfihR placeras under Otolkade belägg i NRL, s. 299.
Öppna källposten ↗Runstenar och runinskrifterRegisterpost
Bo Boije5, Valla
Föremålsbeskrivning2 fragment av runsten
Öppna källposten ↗EN PORTAL · TRE RIKTNINGAR
Fortsätt där nyfikenheten tar vid.
KÄLLSPÅRBAR PORTAL
Så vet vi detta.
Länskopplingen bygger på SCB-koder och uttryckliga källrelationer. Registerposter publiceras inte automatiskt som artiklar.
Öppna en källbelagd nod ↗