Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod

LILLKYRKA KYRKA

HistorikKyrkobyggnaden Troligt är att den första kyrkan i Lillkyrka var en träkyrka som uppfördes i tidigkristen tid. Enligt Erik Lundberg, professor i arkitekturhistoria, kan Lillkyrka ha varit centrum för den kristna missionen i dessa trakter. Den första stenkyrkan uppfördes i slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet, varav hela långhuset samt norra korväggen återstår. Den tillhörde den vanligaste typen av romanska kyrkor i Östergötland med rektangulärt långhus och smalare absidkor med sydportal och ett litet högt placerat fönster i söder. En bevarad skulpterad nockbjälke visar att takstolen ursprungligen var öppen. I början av 13… Tidsprofil: 1864–1867. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

01 Kanonisk kunskapsnod 02 Påståenden med ursprung 03 Återanvänds i portaler

KUNSKAPSPASS

Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.

Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.

Senast verifierad 2026-07-24
Källor98
Fördjupning89
Samband72
Bildlager0
Rättigheter100
Tillgänglighet94
Källor
1
Relationer
2
Bilder
0

KULTUR- OCH NATURARV

Platsen i Sveriges arvsatlas.

Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.

KLASSIFICERING
Kulturhistorisk byggnad89%

Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 201379.

Platsvisning: dold
SKYDD OCH BESLUT0

Ingen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.

SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN

Delvis spårbar

Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.

Påståenden
10
Med källspår
10
Källor
1
Täckning
100%

Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.

Senast verifierad 2026-07-24
  • Dokumenterat6
  • Sannolikt2
  • Redaktionell tolkning2

Verifierad identitet

LILLKYRKA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000018384. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1864–1867. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1864–1867.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Linköping · Östergötlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKyrkobyggnaden Troligt är att den första kyrkan i Lillkyrka var en träkyrka som uppfördes i tidigkristen tid. Enligt Erik Lundberg, professor i arkitekturhistoria, kan Lillkyrka ha varit centrum för den kristna missionen i dessa trakter. Den första stenkyrkan uppfördes i slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet, varav hela långhuset samt norra korväggen återstår. Den tillhörde den vanligaste typen av romanska kyrkor i Östergötland med rektangulärt långhus och smalare absidkor med sydportal och ett litet högt placerat fönster i söder. En bevarad skulpterad nockbjälke visar att takstolen ursprungligen var öppen. I början av 1300-talet försågs kyrkan med ett plant innertak av brädor och vid denna tid dekorerades också koret och långhusets östvägg med kalkmåleri. Östväggens målningar var ägnade passionshistorien vilket man ännu kan se spår av på vinden, den del av väggen som finns ovan valven. Kring 1400-talets mitt slogs valv i långhuset och samtidigt dekorerades valven med kalkmåleri i form av vegetativa och geometriska ornament som ännu är synliga. Kring 1500 förstorades koret genom att det förlängdes i öster och att sydväggen flyttades ut i liv med långhusmuren. Triumfbågen förstorades och gjordes spetsbågig och en koringång öppnades upp. I samband med detta för… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000018384. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000018384. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.

PLATS I HELHETEN

Var hör detta hemma?

Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.

KoordinaterSaknas eller är inte geografiskt relevant
SVKUNSKAPSNOD

EN SAK · FLERA SAMMANHANG

Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.

SAMMANBUNDET MED

Fortsätt genom relationerna.

NAMN OCH SPRÅK

Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.

svByggnadsbeteckningLOCAL · Pass 38 · explicit undertitel eller alternativt källnamn

SÅ VET VI DETTA

Påståenden med ursprung.

Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.

SÖK I SVERIGE

Sök genom platser, tider, människor, berättelser och källspår.