SANKTA BIRGITTAS KAPELL

Verifierad identitet

SANKTA BIRGITTAS KAPELL är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000448157. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1960–1963. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1960–1963.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Skövde · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikByggnadsår 1960-63, arkitekt Erik Gunnar Asplund och Sven Ivar Lind, byggherre Skövde krematoriebyggnadskommitté.År 1938 fick arkitekt Gunnar Asplund uppdraget att rita Skövdes krematorium. Kyrkogårdarna spelade en stor roll i Asplunds arkitektgärning, och började med Skogskyrkogården i Stockholm redan 1915. Skövde krematorium skulle bli ett av hans sista verk, då han gick bort 1940, och det blev professor Sven Ivar Lind som slutförde arbetet efter Asplunds ritningar. Detta skedde dock först 1960.Kapellet är uppfört av kalksten med brant tak av skiffer, en anknytning till den medeltida stenkyrkan. Dess placering på en höjd mellan forntida gravkullar ger platsen en känsla av allvarsam kontinuitet, karakteristisk för Asplunds syn på byggnaden och dess samspel med omgivningen. "Med monolitisk mäktighet reser sig den enkla kroppen över slätten" skrev kollegan Hakon Ahlberg redan 1943, då byggnaden ännu bara fanns på ritningsstadiet.Kapellets form känns igen från t ex Skogskapellet på Skogskyrkogården. Gemensamt för Asplunds kapell är samlingen kring katafalken. I S:ta Birgitta är fönstersmygarna vinklade så att ljuset riktas mot denna, och på arkitektens ursprungliga ritningar är även bänkarna placerade med riktning mot rummets mitt, och inte som nu mot altarfonden. År 1985,… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000448157. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000448157. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.