Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod

STORA KÖPINGE KYRKA

HistorikProfessorn och medeltidsarkeologen Jes Weinberg gjorde 1990 en utförlig beskrivning och historik över Stora Köpinge kyrka. Den nedan presenterade byggnadshistoriken bygger i stora delar på hans artikel. Stora Köpinge har en komplicerad byggnadshistoria med murverk från vitt skilda perioder. Kyrkan uppfördes av Köpingesandsten och kalktuff sannolikt under 1100-talets början med långhus med smalare kor med sannolikt ursprungligen rakt avslut. Stenkyrkan kan ha föregåtts av en träkyrka, vilket tidigmedeltida gravar som påträffades omedelbart norr om kyrkan skulle kunna indikera. Inga spår av den har dock påträffats vid arkeologiska unde… Tidsprofil: 1300-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.

01 Kanonisk kunskapsnod 02 Påståenden med ursprung 03 Återanvänds i portaler

KUNSKAPSPASS

Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.

Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.

Senast verifierad 2026-07-24
Källor98
Fördjupning89
Samband72
Bildlager0
Rättigheter100
Tillgänglighet94
Källor
1
Relationer
2
Bilder
0

KULTUR- OCH NATURARV

Platsen i Sveriges arvsatlas.

Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.

KLASSIFICERING
Kulturhistorisk byggnad89%

Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 180624.

Platsvisning: dold
SKYDD OCH BESLUT0

Ingen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.

SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN

Delvis spårbar

Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.

Påståenden
10
Med källspår
10
Källor
1
Täckning
100%

Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.

Senast verifierad 2026-07-24
  • Dokumenterat6
  • Sannolikt2
  • Redaktionell tolkning2

Verifierad identitet

STORA KÖPINGE KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439873. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1300-talets första hälft. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1300–1349.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Ystad · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikProfessorn och medeltidsarkeologen Jes Weinberg gjorde 1990 en utförlig beskrivning och historik över Stora Köpinge kyrka. Den nedan presenterade byggnadshistoriken bygger i stora delar på hans artikel. Stora Köpinge har en komplicerad byggnadshistoria med murverk från vitt skilda perioder. Kyrkan uppfördes av Köpingesandsten och kalktuff sannolikt under 1100-talets början med långhus med smalare kor med sannolikt ursprungligen rakt avslut. Stenkyrkan kan ha föregåtts av en träkyrka, vilket tidigmedeltida gravar som påträffades omedelbart norr om kyrkan skulle kunna indikera. Inga spår av den har dock påträffats vid arkeologiska undersökningar. Under 1200-talet uppfördes ett smalt kvadratiskt torn i väster. På 1280-talet utfördes en större ombyggnad då de befintliga östra delarna revs och långhuset förlängdes åt öster och breddades något samt med nytt kor och absid, den senare försågs med hjälmvalv. Nytillskotten murades av komstadkalksten, medan absidens hjälmvalv och fönsteromfattningarna murades av tegel. Koret hade en portal i söder. Ombyggnaden har daterats till 1283 genom dendrokronologisk årsringsdatering av bevarade takstolar. Takstolarna har ursprungligen varit avsedda för ett plant trätak. Sannolikt var planen att ersätta den äldre kyrkan med en ny större absid… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439873. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000439873. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.

PLATS I HELHETEN

Var hör detta hemma?

Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.

KoordinaterSaknas eller är inte geografiskt relevant
SVKUNSKAPSNOD

EN SAK · FLERA SAMMANHANG

Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.

SAMMANBUNDET MED

Fortsätt genom relationerna.

NAMN OCH SPRÅK

Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.

svStommeLOCAL · Pass 38 · explicit undertitel eller alternativt källnamn

SÅ VET VI DETTA

Påståenden med ursprung.

Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.

SÖK I SVERIGE

Sök genom platser, tider, människor, berättelser och källspår.