SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Gjuteriets strand
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lilleskog
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Löderups strandbad
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Nybrostrand
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ryssvägen
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Saltsjöbaden
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sandhammaren
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Svarte
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÄRESJÖ KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkobyggnaden har med största sannolikhet föregåtts av en träkyrka, som byggdes i början av 1100-talet. Den ersattes redan i mitten av 1100-talet av den nuvarande kyrkobyggnaden, som är uppförd i välhuggen kvader av köpingesandsten. Den är kalkhaltig, även kallad lyckåsmärgel och förekommer endast i Fyledalen i Sjöbo kommun. Murverket mellan kor och långhus indikerar att byggnationen kan ha tagit hänsyn till en befintlig träbyggnad. I den befintliga takkonstruktionen finns återanvänt virke, som är dendrokronologist, d v s årsringsdaterat, till tiden runt 1007 samt 1028, vilket har satts i samband med den tidigare träky… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikBostadshuset är byggt 1858 i en våning med sadeltak, frontespis och tidstypisk dekor med lisener, blinderingar och friser. Fönstren med kopplade tvåluftsbågar insattes på 1990-talet. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2005-07-14, Dnr 432-43142-97 Tidsprofil: 2005–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
brahehuset
HistorikBrahehuset, som sannolikt utgjorde huvudbyggnaden i en medeltida adelsgård, är ett tegelhus i två våningar. De praktfulla trappgavlarna visar tydlig påverkan av det närbelägna Gråbrödraklostret. Byggnaden restaurerades 1970-71 och inreddes då med moderna bostäder. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BROMMA KYRKA
Historiknull, Bromma kyrka uppfördes med ett murverk av kalksten, så kallad Komstasten, under slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet med långhus, lägre och sannolikt smalare kor med absid. Under 1300-talet uppfördes ett torn av marksten i väster. Sannolikt försågs kyrkorummet samtidigt med kryssvalv. Tornet påbyggdes i mitten av 1400-talet, takstolarna av ek har daterats genom dendrokronologi till tiden runt 1459. Troligen tillkom samtidigt ett kryssvalv i tornets bottenvåning. Ett vapenhus byggdes vid sydportalen under senmedeltiden. Kyrkoherde Daniel Broome skrev i sin Pro memoria 1730 att I Bromma socken och Bussjö by har fordom… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
gamla rådhuset
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en vitputsad tvåvåningsbyggnad med valmat sadeltak täckt med svart, glaserat tegel. Sockeln är slätputsad och gråmålad. Formspråket är nyklassicistiskt med rusticerad bottenvåning och parställda pilastrar som markerar sidopartierna. Den centralt placerade portalen inramar en tung pardörr. Interiören uppvisar ett varierande utseende som tycks härröra från renoveringar vid olika tillfällen under 1900-talet. Väggmålningar i trapphuset, föreställande bilder från staden, kan vara tillkomna på 1930-talet liksom förmodligen ytskikten i Knutsalen. Kakelugnarna är… Tidsprofil: 1997–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GLEMMINGE KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkorummet består av långhus och kor med absid. Den norra korsarmen är ombyggd till bårhus och den södra till kyrksal och samlingsrum. Huvudingången är via vapenhuset i tornets bottenvåning. Vapenhuset är beläget i tornets bottenvåning och golvet är lagt med röda och grå viktoriaplattor i ett dekorativt mönster. Väggarna är slätputsade och avfärgade i en bruten vit ton. Mot den norra väggen är två äldre bemålade och förgyllda gravhällar från 1700-talet uppställda. På norra sidan finns två enkeldörrar målade i ekimitation, varav den ena leder till trappan till orgelläktaren och tornets övre våningar och den andra… Tidsprofil: 1851–1924. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Glemmingebro kommunhus
HistorikDen större byggnadsdelen innehöll den politiska sessionssalen, nämndens rum och bibliotek med läsrum. Intilliggande byggnadsdel innehöll entréhall och tjänstemannautrymmen samt arkiv, pannrum, förråd, distriktssköterskemottagning, och toaletter i källaren. Den allra sydligaste byggnadsdelen var disponerad med två lägenheter som idag är sammanslagna till en. På en bygglovsritning från 1957 är den norra lägenheten invändigt förbunden med distriktssköterskemottagningen och på ritningen står markerat distr.sköterska och den södra lägenheten är markerad som vaktmästare. Bostads- och distriktssköterskefunktionen frikopplades visuellt från… Tidsprofil: 2023–2109. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRÅBRÖDRAKLOSTRET
HistorikKlosterbyggnaderna i Ystad är stora och mäktiga, uppförda av rött stortegel och med tegelklädda tak. Väsentliga delar av klosteranläggningen står välbevarade kvar, östra längan och den åt Petrus helgade klosterkyrkan. Ystads klosters grundläggning dateras till år 1267. Denna datering bygger på en inskription, målad på en brädpanel, som tidigare var uppsatt i kyrkans kor. Mot slutet av 1300-talet började brödernas mest omfattande byggnadsföretag. Kring klostergården, norr om kyrkan, uppfördes tre tegellängor, av vilka den östra ännu står kvar. I norr och öster byggdes längor i två våningar, i väster en länga bestående endast av korsgå… Tidsprofil: 1909–1912. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGESTADS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Kyrkans huvudentré är via vapenhuset i tornets bottenvåning. Kyrkorummet består av ett rektangulärt långhus med smalare kor med absid. Vapenhuset är inrymt i tornets bottenvåning och har sedan renoveringen 19531954 ett golv av kvadratiska tegelplattor med breda fogar. Väggar och tak är sedan 19531954 klädda med lockpanel i omålad furu. Den södra sidan är försedd med en mellanvägg av furupanel med två dörrar som leder till elcentral respektive sakristia. Även trappan till orgelläktaren är utfärd i obehandlad furu och är placerad i vapenhusets nordvästra hörn. Mot väster finns två gråmålade gallergrindar, sannolikt… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖRUPS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med långhus med smalare kor och kvadratisk sakristia i öster, korsarmar i norr och söder samt brett torn i väster. Kyrkans medeltida kalkstensmurar finns bevarade i långhusets västra delar samt i tornet. Koret, sakristian, korsarmarna och tornets övre dubbeltorn uppfördes av tegel 19051909. Skarven mellan de olika byggnadsetapperna är tydlig på tornet. De medeltida delarna, långhusets västligaste del samt tornet saknar sockel, medan övriga delar har en utskjutande sockel av komstadkalksten. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i vitt och avslutas upptill med en sågtandslist. S… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
INGELSTORPS KYRKA
ExteriörbeskrivningIngelstorps kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med rektangulärt långhus med något lägre tresidigt östparti samt torn i väster. Kyrkobyggnaden är uppförd av marksten och tegel med hög putsad och svagt gråmålad sockel samt spritputsade fasader avfärgad i vitt. Fasaden är försedd med strävpelare och avslutas upptill med en dekorativ spetsbågsfris. Långhuset täcks av ett sadeltak, belagt 1951 med rött enkupigt tegel och tornets höga spira är sedan 1959 klädd med falsad kopparplåt. I tornspirans nedre takfall finns små takkupor med urtavlor åt varje väderstreck. Fönsteröppningarna är spetsbågiga i lite olika utförande m… Tidsprofil: 1951. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NYA RÅDHUSET, YSTAD
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en tvåvåningsbyggnad med valmat tegelbeklätt sadeltak. Fasaderna är putsade och i den svagt framskjutande mittrisaliten ligger entrén. Mittpartiet är tre våningar högt och kröns av en fronton med tandsnittsfris och lunettfönster. Ovanför entrén har man placerat en paradbalkong som bärs upp av fyra pelare i natursten och betong. På riksarkivet finns från 1922 en uppmätningsritning av källaren signerad Sten Anjou och ett förslag till restaurering av källaren från 1924 av Einar Lundberg. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-09-01 Tidsprofil: 1998–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Pilgrändshuset
HistorikPilgrändshuset består av två sammanbyggda hus, en bostadslänga med gaveln mot gatan samt bakom detta ett något äldre packhus, troligen från omkring 1500. Byggnaderna är uppförda av korsvirke med fyllningar av tegel. Vid en restaurering 1946-47 inreddes banklokaler och bostäder i husen. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1946–1947. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANDHAMMARENS FYR
HistorikFör att skilja platsen från fyrarna på Bornholm och Christiansö bestämdes att Sandhammaren skulle ha två fristående fyrtorn. Såväl fasadritningarna som detaljritningarna till fyrarna uppgjordes av A. T. Gellerstedt, under ledning av Nils Gustaf von Heidenstam. Två öppna pelartorn av järn, cirka 29 meter höga med linsapparater av andra ordningen, uppfördes år 1863. KÄLLA: Sveriges fyrplatser en bebyggelsehistorisk dokumentation av f.d. bemannade fyrplatser anlagda under Lotsverkets tid. Thunman, Dan. Sjöfartsverket, Riksantikvarieämbetet, (Norrköping :Sjöfartsverkets tryckeri) 2000. ISBN: 91-86502-19-0 Tidsprofil: 1863. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SJÖRUPS GAMLA KYRKA
ExteriörbeskrivningSjörups kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus med smalare kor med absid samt torn i väster. I söder finns grundmurarna kvar efter ett vapenhus. Kyrkan är uppförd av marksten med inblandning av kalk- och sandsten samt hörnkedjor av huggen kalksten. Korets och absidens murar avslutas uppåt med takfotgesimser, medan långhusets murar har en senare förhöjning med tegel, sannolikt tillkomna i samband med valvslagningen. De resterande murarna efter vapenhuset är täckta av gjutna betonghällar och på insidan finns murade sittbänkar kvar. Tornets påbyggnad från 1969 är uppfört i tegel och putsat. Öv… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA HERRESTADS KYRKA
HistorikStora Herrestads kyrka anses tillhöra en av Skånes äldsta stenkyrkor. Enligt professor Carl Georg Brunius skulle kyrkan vara uppförd år 1102 enligt en uppgift i ett brev, som skulle vara utfärdat av ärkebiskop Birger Gunnersen i Lund. Det har senare diskuterats att det kan röra sig om ett förfalskat brev, skrivet så tidigt som i slutet av 1600-talet eller under 1700-talets början. Kyrkan uppfördes av kvaderhuggen köpingesandsten sannolikt under 1100-talets början med långhus och rakslutet kor utan sockel. Det senare har konstaterats genom murverksdokumentation och arkeologiska utgrävningar. Vid grävningar har även gravar som är äldre… Tidsprofil: 1300-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA KÖPINGE KYRKA
HistorikProfessorn och medeltidsarkeologen Jes Weinberg gjorde 1990 en utförlig beskrivning och historik över Stora Köpinge kyrka. Den nedan presenterade byggnadshistoriken bygger i stora delar på hans artikel. Stora Köpinge har en komplicerad byggnadshistoria med murverk från vitt skilda perioder. Kyrkan uppfördes av Köpingesandsten och kalktuff sannolikt under 1100-talets början med långhus med smalare kor med sannolikt ursprungligen rakt avslut. Stenkyrkan kan ha föregåtts av en träkyrka, vilket tidigmedeltida gravar som påträffades omedelbart norr om kyrkan skulle kunna indikera. Inga spår av den har dock påträffats vid arkeologiska unde… Tidsprofil: 1300-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Svenstorps mölla
HistorikByggnaden är uppförd 1853 i gråsten i en våning under sadeltak, med frontespiser på båda långsidorna. Takets plåttäckning tillkom under 1900-talets första hälft och ersatte en äldre spåntäckning. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Skåne län, 2005-07-14, Dnr 432-43142-97 Tidsprofil: 2005–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tingshus
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING- Det forna tingshuset är sammanbyggt med cellfängelset och har också utformats som en del av dess arkitektur. Byggnaden är uppförd i en våning med valmat tak och höga rundbågefönster och en rundbågefris som löper under takgesimsen. Huset har genomgått stora ombyggnader för att kunna fungera som dagcentral. I den forna tingssalen finns idag en bespisning. Ingenting påminner om byggnadens forna domstolsfunktion. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-09-16 Tidsprofil: 1997–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TINGSHUSET, HERRESTAD
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är byggt av natursten med en väggtjocklek av mycket kraftiga dimension. Sockeln är hög men byggnaden saknar egentlig källare, endast ett mindre utrymme finns. Huset är uppfört i en våning under sadeltak belagt med rött tegel. Entrén, som utgörs av en pardörr med överljus, är centralt placerad och nås via en hög trappa av natursten. Planen är en för tiden typisk salsplan, det vill säga förstugan och tingssalen ligger mitt i byggnaden, och fyra mindre kammare kring dem. I salen är podium och skrank borttagna. Dagsljuset faller in från två fönster och vid ena… Tidsprofil: 1998–2009. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VALLÖSA KYRKA
Historiknull, Vallösa kyrka, eller Sjörups nya kyrka, uppfördes 1882 efter ritningar utförda av byggmästare H F Möller i Ystad. H F Möller är troligen byggmästare Hans Fredrik Möller, f 1825 i Svendborg i Danmark. Han var 1880 bosatt i Ystad, men avled innan 1890. Möller har även ritat bl. a Östra Torps kyrka, som invigdes 1886, men brann 1909 och Björnbergska huset i Ystad 1852. Även domkyrkoarkitekt Helgo Zettervall fick i uppdrag att ta fram ritningar, vilket dock blev för dyrt. Möllers andra ritningsförslag, daterat 1879, godkändes av Överintendentsämbetet 1880. Enligt uppgift i förteckningen över kyrkoarkitekter av Krister Malmström ska… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
YSTADS TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det slottsliknande tingshuset har två trappgavelförsedda sidorisaliter och ett mittparti som kröns av ett torn med urverk och vindflöjel. Byggnaden är uppförd i två våningar med delvis inredd vind. De röda tegelfasaderna är till stora delar täckta med vildvin och har inslag av vita putsdetaljer. Sadel- och torntaken är täckta med kopparplåt. Runt hela byggnaden löper en rundbågefris under takfoten. Förutom tornet markeras mittpartiet av den monumentala naturstenstrappan som leder upp till entréarkaden. I mittpartiets övre del har man placerat de tre häradsvapnen samt… Tidsprofil: 1988–1989. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.