STORA HERRESTADS KYRKA

Verifierad identitet

STORA HERRESTADS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439888. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1300-talets första hälft. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1300–1349.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Ystad · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikStora Herrestads kyrka anses tillhöra en av Skånes äldsta stenkyrkor. Enligt professor Carl Georg Brunius skulle kyrkan vara uppförd år 1102 enligt en uppgift i ett brev, som skulle vara utfärdat av ärkebiskop Birger Gunnersen i Lund. Det har senare diskuterats att det kan röra sig om ett förfalskat brev, skrivet så tidigt som i slutet av 1600-talet eller under 1700-talets början. Kyrkan uppfördes av kvaderhuggen köpingesandsten sannolikt under 1100-talets början med långhus och rakslutet kor utan sockel. Det senare har konstaterats genom murverksdokumentation och arkeologiska utgrävningar. Vid grävningar har även gravar som är äldre än kyrkan påträffats, vilket kan indikera att den nuvarande stenkyrkan har föregåtts av en träkyrka. Vid den senaste murverksdokumentationen som utfördes 2016 kunde det även konstateras att kor och långhus är murade i förband och har tillkommit i samma byggnadsskede. Kyrkan hade ursprungligen syd- och nordportal, vilka var placerade nära västmuren. I slutet av 1100-talet tillkom ett brett västtorn av kalksten med profilerad sockel samt med två rundbågiga valv med mittpelare mot kyrkorummet. Även andra våningen, som inrymde en emporvåning, hade en liknande utformning. Det finns flera olika teorier om emporens användningsområden. Den kan ha up… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439888. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000439888. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.