SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “fors kyrka”
FORS KYRKA
InteriörbeskrivningFORS KYRKA är en enskeppig salkyrka med tresidigt kor i öster och orgelläktare i väster. Ingång i väster via vapenhuset. Kyrkan har ett stort, luftigt och långsträckt kyrkorum med ett välvt trätak som bemålats med bland annat änglar, moln och kartuscher år 1746. De vita väggarna genombryts av stora rundbågiga fönster med blyspröjsade, tonade antikglas. Kyrkorummet fick sin nuvarande karaktär 1951-52 då en omfattande renovering genomfördes i syfte att återskapa den barockprägel som fanns i kyrkan före 1900 års kraftigt omdanande renovering. I samband med detta förlängdes långhuset åt väster. Bänkinredningen är från 1951-52… Tidsprofil: 1951–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FORS KYRKA
21400000440906http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440906Bebyggelse - byggnadESKILSTUNA FRISTADEN 1:18 - husnr 1FORS KYRKALän: Södermanland, Kommun: Eskilstuna, Landskap: Södermanland, Socken: Eskilstuna , Stift: Strängnäs stift, Församling: Tunafors församlingNybyggnadsår: 1000 - 110016.516129394420965,59.367313808572526http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/rdf/21400000440906http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/xml/21400000440906http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/html/21400000440906RiksantikvarieämbetetRAÄBebyggelseregistret1.12024-10-17 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FORS KYRKA
TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKEBY KYRKA
HistorikSKEBY KYRKA - Skeby kyrka uppfördes vid 1100-talets mitt. Den bestod av rektangulärt långhus, smalare och lägre rektangulärt kor och bred absid. Kyrkan var välvd. Den ursprungliga planen och de medeltida murarna är till stor del bevarade. Från medeltiden är även bevarat en dopfunt, ett krucifix, en madonna och en Sankt Mikaelskulptur, som alla förvaras på Västergötlands museum. Troligen uppfördes tornet under senmedeltid (1400-1549). Tornet hade tidigare sadeltak med öppen klockställning ridande över nocken. Nuvarande vapenhus är av okänd ålder, troligen byggt 1738, men har föregåtts av en annat vapenhus. Detta finns avbildat i Perin… Tidsprofil: 1400–1549. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Forsbacka gravkapell
HistorikKapellet började planeras tillsammans med begravningsplatsen 1915 men byggdes först 1918 19. Ansvarig arkitekt var Sigurd Lewerentz som också fått uppdraget att rita arbetar-bostäder till Forsbacka bruk. 1944 genomfördes en omfattande ombyggnad och renovering efter arkitekt Sten Daléns ritningar. Denna ombyggnad innebar tydliga förändringar av Lewerentz ursprungliga idé. Med sitt avstånd till församlingens huvudkyrka i Valbo användes kapellet frekvent och 1952 tillkom en fresk på altarväggen. Men efter Forsbacka kyrkas invigning 1965 minskade användningen av kapellet och under långa perioder stod det som förråd. Under de senare tjugo… Tidsprofil: 1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
AMIRALITETSKYRKAN, ULRICA PIA (K0018.552)
HistorikAmiralitetskyrkan Ulrica Pia är en "stenkyrka byggd av trä" Kyrkan är Karlskronas första och är egentligen ett provisorium som skulle ha ersatts av en stenkyrka. Byggnaden är en del av världsarvet. Ulrica Pias läge och träkonstruktion tyder på att kyrkan var tänkt att vara en tillfällig lösning i väntan på att man skulle uppföra en stenkyrka vid Amiralitetstorget. Man vet inte säkert vem som ritat kyrkan, men Erik Dahlberg kan vara arkitekten. Grundplanen är ett kvadratiskt mittskepp och har fyra längre sidoarmar. Taket bärs upp av fyra pelare som tvingas samman av fyra bjälkar. Timret som kyrkan är byggd av har forslats till Sverige… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalby kyrka
HistorikDalby kyrka har en komplex byggnadshistoria och trots att åtskilliga och omfattande forskningsinsatser genomförts återstår mycket att utreda. Huvuddragen i byggnadsutvecklingen har emellertid kunnat fastställas med relativt stor säkerhet. Dalby kyrka brukar dateras till 1060 och uppfördes som biskopskyrka av den danske kungen Svend Estridsen som en följd av hans kyrkoorganisatoriska reform, vilken innebar att riket delades i nio stift. Dalby var då domkyrka åt den tyska biskopen Egino. Kyrkan uppfördes sannolikt som en basilika med ett smalare rakslutat kor i öster och västavslutning. Långhuset bestod av ett högt mittskepp med arkade… Tidsprofil: Cirka 1080. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÄMTA KYRKA
HistorikTämta gamla kyrka låg mitt i Tämta by, någon kilometer söder om nuvarande kyrka, och var av okänd ålder men troligen medeltida. Den var av gråsten och ungefär 15 x 8 meter med två målade läktare (en i väster och en i norr med långa stolrum), rymmande 240 personer och täckt med ekspån. Sakristia saknades. Troligen blev den målad dels 1666 och dels strax efter 1753 av Detleff Ross. Altaret var av sten med träskiva. Befolkningen ökade, kyrkan blev för liten och förföll alltmer. Kungl. Maj:t hade 1830 förordnat att varken Tämta eller Vänga kyrka fick repareras mer. När de båda rasat samman skulle en ny gemensam kyrka byggas. Detta accept… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRSÄTERS KYRKA
HistorikBJÖRSÄTERS KYRKA - Björsäters kyrka föregicks av en medeltidskyrka på samma plats. Enligt Peringskiölds Monumenta bestod kyrkan på 1670-talet av ett rektangulärt långhus, vapenhus i söder och en takryttare över västra delen. Från medeltiden stammar fem liljestenar och en sandstensdopfunt, tillskriven stenmästaren Harald. Predikstolen är från 1680 och sannolikt snidad av Nils Evertsson Bratt. Johan Aurellers porträtt av familjen Ek, två altartavlor av Aureller, en trädopfunt, ett antemensale och möjligen en målning med korsfästelsescen är från 1600-talet. Nuvarande kyrka började uppföras 1754, sannolikt delvis på äldre grund (enligt A… Tidsprofil: 1996–1998. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRÄSTENA KYRKA
HistorikTRÄSTENA KYRKA - Trästena kyrka föregicks av en medeltida stenkyrka strax norr om den nuvarande. Denna kyrka revs 1853. Två stenfragment av en medeltida dopfunt stammar troligen från medeltidskyrkan. Från 1700-talet är en träskulptur. Nuvarande kyrka uppfördes 1854 efter ritningar av FW Scholander. Kyrkan hade ursprungligen altarpredikstol. Kyrkan renoverades 1908. Då anskaffades nuvarande dopfunt, altare och altarring, nya bänkar, nya nummertavlor, nytt trägolv, nya portar, nytt vindfång i norr (enligt Axel Lindegrens ritningar) samt nya läktarstolpar lika de gamla. Samtidigt uppsattes hovbildhuggare Östmarks predikstol, tillverkad… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖREBODA KYRKA
HistorikTÖREBODA/BJÖRKÄNGS KYRKA - Kyrkan uppfördes 1868-1870 på den så kallade Börstorps backe. Anledning till kyrkans nord-sydliga orientering sägs vara dåliga grundförhållanden. Arkitekt var Albert Törnqvist. Denne tycks även ha ritat predikstol och en ännu bevarad orgelfasad. Gustaf Andersson och Johan Larsson, Varola, var byggmästare. Skiffertaket lades på 1893. Kyrkan föregicks av Björkängs medeltidskyrka på annan kyrkplats. Denna avlöstets av en ny kyrka på 1600-talet. Från föregångaren har bevarats en medeltida dopfunt, storklockan, en altaruppsats från 1738 (målad1766) med skulpturer från 1400-talet (nu placerad på östra långhusvägg… Tidsprofil: 1868–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OSCAR FREDRIKS KYRKA
HistorikMASTHUGGS FÖRSAMLING BILDAS Masthuggs församling bildades 1883 och omfattade ursprungligen västra delen av Haga samt Olivedal, Masthugget och Stigberget. Gudstjänster hölls först i S:t Johanneskyrkan, men den ansågs med sina 770 fria bänkplatser alltför liten. År 1883 bodde 13 000 personer i den nya församlingen. PLANLÄGGNING AV OSCAR FREDRIKS KYRKA Förslag om en ny, större kyrka restes redan samma år som församlingen bildades. Efter undersökningar utsågs en lämplig tomt på det Dahlinska berget. År 1884 anlitades överintendenten Helgo Zettervall (1831-1907) i Stockholm som arkitekt för kyrkobygget. Zettervall var vid denna tid en av… Tidsprofil: 1831–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LEKÅSA KYRKA
HistorikEfter att Barne-Åsaka kyrka år 1834 brann ned i samband med ett blixtnedslag så försökte biskop Butsch med alla medel att få till stånd en sammanbyggnad mellan denna socken och Lekåsa. Sockenstämman ville dock inte gå med på detta. Dock mognade så småningom tanken på nybyggnation. 1860 stod en ny kyrka klar efter ritningar av Överintendentsämbetets arkitekt Johan Fredrik Åbom. En orgel införskaffades 1892, tillverkad av Levin Johansson, Liared. 1938 renoverades kyrkan efter ritningar av arkitekt Axel Forssén. Korets östfönster murades igen och de gamla obekväma bänkarna byttes ut mot nya. Johan Wahlins altaruppsats från 1700-talet ko… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SILLERUDS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: År 1881 gjordes ritningar till en ny kyrka i Sillerud av arkitekten Emil Viktor Langlet. Till byggmästare anlitades L Forsberg, och kyrkan invigdes den 4 november 1888. Langlets uppfattning var att endast i en centralkyrka kunde man till fullo följa en gudstjänst. Silleruds kyrka gavs en åttkantig form med kraftigt centraltorn flankerat av fyra mindre. Exteriört utformades kyrkan i blandstil med framför allt nyromanska detaljer. En kyrkorgel installerades 1901. Den var tillverkad av Thorsell och Ericsson och hade 10 stämmor. Från 1933 finns förslag på elektrisk värmeanläggning till kyrkan, det är o… Tidsprofil: 1952–1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRÖ KYRKA
HistorikSTRÖ KYRKA - Strö kyrka uppfördes under tidig medeltid. Kyrkan bestod vid denna tid av ett rektangulärt långhus med ett mindre, rakslutet kor. Från tidig medeltid är bevarat långhusets och korets murar, dopfunt och sandstensreliefer, nu placerade i sydfasaden. Dessutom finns en runsten på kyrkogården och en möjligen medeltida, järnbeslagen dörr. Kyrkan fick torn och välvd sakristia, sannolikt på 1400-talet. Tak- och väggmålningar i koret utfördes av Nils Håkanssons verkstad. På 1500-talet tillkom i norr ett gravkor tillägnat Bengt Gabriel Oxenstierna, Lindholmen, och dennes familj. Predikstolen är troligen från 1500-talaets slut. Tor… Tidsprofil: 1921–1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA TUNHEMS KYRKA
ExteriörbeskrivningLånghuset i Västra Tunhems kyrka är av ansenlig längd under mansardtak med en ocentrerad sydport, tresidigt kor i öster med en vidbyggd liten polygonal sakristia i öster, samt torn i väster med port. Exteriören på denna stora kyrka präglas av ombyggnaderna kring 1740 och 1810. Tornets låga tak i två fall med nationalromantiska drag ger en indikation om åtgärder vid 1900-talets början. Gravkorsrester, skevheter i väggar, fönsternischer och tak antyder dock kyrkans betydligt äldre ursprung. Kyrkan är placerad i öst-västlig riktning. På någon meters distans från sydväggen finns grundrester av Forstenasläktens gravkor från 160… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FORSHAGA KYRKA
Antal våningar04, 01 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANGEREDS KYRKA
HistorikByggnadshistoria Den kyrka vi ser idag är starkt präglad av den stora ombyggnad som genomfördes på 1790-talet. När Angereds kyrka är uppförd vet man inte. Kyrka hade under medeltiden ett rektangulärt långhus och ett lägre och smalare rakt avslutat kor i öster av den typ som var vanligt under 1100-talet och början av 1200-talet. I Västgötalagen från 1200-talets mitt anges att det inom Vättle härad fanns fem kyrkor. En av dem torde vara Angered. Den gotiskt fyrpassformade dopfunten, utan centralt uttömningshål kan dateras till 1250-1280. En dendrokronologisk undersökning av remstyckena i långhusets västparti utförd av Alf Bråthen visar… Tidsprofil: 1250–1280. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKBY KYRKA
HistorikEKBY KYRKA - Nuvarande kyrka hade en medeltida föregångare. Enligt en inskription utvidgades denna 1804 och nuvarande torn uppfördes (troligen på medeltida murar).Tornspiran är, enligt samma inskription, från 1873. Då kyrkan skulle restaureras omkring år 1900 rasade murarna. Man beslöt att då att istället riva den gamla kyrkan och uppföra en ny invid det gamla tornet. Hur mycket medeltida murar som ingår i nuvarande kyrka är oklart. Denna uppfördes i nygotik 1902, enligt ritningar K Hultcrantz och A Vetterberg. Denne ritade även altaruppsats, predikstol, orgelläktare och bänkinredning. Detta är bevarat, men altaruppsatsen är undanstä… Tidsprofil: 1954–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÅNGAREDS KYRKA
HistorikLångareds kyrka uppfördes 1818 sånär som på tornet vilket uppfördes 1824 och fick nuvarande takutformning 1891. En sakristia byggdes till åt norr 1959 med bårhus i källaren. Beslutet om att ersätta Långareds gamla träkyrka med en ny togs 1816. Kyrkan uppfördes med plats för 500 personer. Ritningarna till en nyklassicistisk kyrka utfördes 14 oktober 1817 av arkitekt J. P. Serén i Stockholm, troligen vid Kungl. Överintendentsämbetet. Kyrkan försågs med en tresidig avslutning där sakristian inrymdes. Byggstarten skedde våren 1818 och i juni uppstod stenbrist, men redan en månad senare var stenarbetet dock färdigt och oxarna för stenkörn… Tidsprofil: 1860–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYNNEREDS KYRKA
HistorikFÖRSAMLINGSBILDNING 1967 Det som nu är Tynnereds församling var tidigare en del av Västra Frölunda församling. Allteftersom bebyggelsen och folkmängden växte fick Tynnered mer och mer självständighet, först som folkbokföringsdistrikt och 1967 som församling och pastorat. Den nya församlingen utgjorde ett snabbväxande ytterstadsområde med stor inflyttning av främst barnfamiljer. KYRKANS FÖREGÅNGARE 1967 placerades en vandringskyrka på den nuvarande kyrkotomten. Den var ritad av Torsten Hansson och Per Persson (H.P.S. Planering AB) i Göteborg, och tillverkades av Oresjö Sektionshus AB i Smålands Anneberg. När den nuvarande kyrkan byggd… Tidsprofil: 1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASKIMS KYRKA
InteriörbeskrivningINTERIÖRBESKRIVNING Askims kyrka är en salskyrka med tresidigt avslutat kor i söder. Vapenhuset ligger i norrtornets bottenvåning. Sakristian ligger i en låg, rakt avslutad tillbyggnad öster om koret. Interiören har genomgått tre stora renoveringar; 1921 efter förslag av arkitekt Yngve Rasmussen, 1940-41 under arkitekt Axel Forssén och 1998-99 efter ritningar av arkitekt Magnus Wångblad. Mycket av 1800-talskyrkans karaktär och interiöra delar har bevarats vid renoveringarna. Kyrkorummet är ljust och luftigt med ljusa färger och många stora fönster. Den stora altaruppsatsen är framträdande i kyrkorummet. ___________________… Tidsprofil: 1940–1941. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT LARS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Sankt Larskyrkans ursprungliga utformning har intresserat ett flertal forskare och man tror sig ha en någorlunda klar uppfattning om kyrkans tidiga byggnadshistoria. Den första kända kyrkan på platsen var sannolikt en träkyrka, vilket förekomsten av delar till tidigkristna gravmonument tyder på. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har sa… Tidsprofil: 1955–1958. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
falsterbo kyrka
HistorikFalsterbo kyrka är helgad åt S:ta Gertrud, kyrkobyggarnas helgon. Långhuset är kyrkans äldsta del. Det byggdes troligen under 1300-talet. Kyrkan hade då portaler i norr, söder och väster och högt placerade spetsbågiga fönster. Kyrkans murar var oputsade med det röda teglet synligt både in- och utvändigt. Interiört hade kyrkan plant trätak och väggarna dekorerade med kalkmålningar. S:ta Gertruds kyrka omnämns skriftligt första gången 1385. Troligen i början av 1400-talet revs långhusets östvägg och kyrkan utvidgades med ett rymligt kor med valv. I koret murades ett högaltare. Antagligen valvslogs långhuset samtidigt som kyrkan utvidga… Tidsprofil: 1400–1500. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FUXERNA KYRKA
HistorikFUXERNA KYRKA uppfördes 1767-69 på medeltida kyrkplats och benämndes då Sophiakyrkan. Den första kyrkoombyggnaden som är känd på platsen ägde rum omkring 1689 men om denna kyrka är mycket lite känt. År 1735 konstaterades att kyrkan var så förfallen att man vintertid skulle köra fram sten till en ny kyrka. Byggnadsarbetena tog dock mycket lång tid och församlingen arbetade med det nya kyrkobygget i 30 år. Kyrkan renoverades första gången 1818. Kyrkan genomgick en fullständig omdaning 1860-61, vilket präglar kyrkan helt. Långhuset förlängdes åt väster 1860-61 och tornet tillkom. Kyrkan renoverades invändigt 1896 under ledning av kyrkom… Tidsprofil: 1767–1769. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄGGESLEDS KYRKA
HistorikHÄGGESLEDS KYRKA - En 1100-talskyrka, riven 1867, föregick den nuvarande Häggesleds kyrka. Från den gamla kyrkan har bevarats en medeltida dopfunt, medeltida träskulpturer, delar av sydportalen samt altaruppsatsen från 1700-talets början. Under 1800-talet inramades kyrkogården genom träbalkar. Nuvarande kyrka byggdes på gamla kyrkplatsen 1867-69 efter ritningar av professor Albert Törnqvist. Byggmästare var G Andersson. Allt material införskaffades av sockenborna. Ett femtiotal sockenbor deltog även som hantlangare. Storklockan inköptes från Råda. Kyrkans orgel byggdes 1874 av Molander och Erikson, Göteborg. Från byggnadstiden har äv… Tidsprofil: 1867–1869. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LYRESTADS KYRKA
HistorikLYRESTADS KYRKA - Lyrestads kyrka byggdes 1674. Den föregicks av en medeltida stenkyrka på samma plats och delvis på samma grund. En avbildning 1672 i Peringskiölds Monumenta visar en kyrka med rektangulärt långhus, rakt, fullbrett kor i öster och vapenhus i söder. Från denna har troligen bevarats murar i västra delen av nordväggen, en medeltida madonna, ett triumfkrucifix, en skulptur av den hängde Judas, en dopfunt och en liljesten. Predikstolen i renässans är möjligen från 1500-talets slut, men målad 1652. Predikstolen kompletterades 1674 med barockskulpturer av apostlarna, men dessa är nu placerade på nordväggen. Samma år skänkte… Tidsprofil: 1935–1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÖTS KYRKA
HistorikBakgrund Försvarskyrkor Löt gamla kyrka, av vilken endast tornet återstår idag, omtalas ofta som försvarskyrka och tornet rubriceras ofta som ett försvarstorn. Den äldre bilden av försvarskyrkorna består i att det utmed Ölands kust och längs Smålands östra kust under slutet av 1100-talet och början av 1200-talet skapades en linje bestående av den typ av kyrkor som kallats fästningskyrkor. För Ölands del handlade det främst om att komplettera befintliga kyrkor med en eller ett par extra våningar samt oftast ytterligare ett torn (så att man fick klövsadelkyrkor). Dessa kyrkor fick en kärv och avvisande karaktär med små fönster och kast… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SKEDVI KYRKA
HistorikStora Skedvi kyrka är en av Dalarnas äldsta kyrkor. Bygden kring Dalälven med sin bördiga jord lockade tidigt människor att bosätta sig där. Mycket tyder på att en offerplats fanns på platsen under förhistorisk tid. Kring mitten av 1100-talet spreds kristendomen längs med älven. Möjligtvis redan under följande sekel, men kanske först under 1300- eller 1400-talet, uppfördes den äldsta delen av nuvarande kyrkobyggnad, på den gamla kultplatsen som låg vid en viktig färdväg. Den första kyrkobyggnaden bestod av en enkel salkyrka uppförd av gråsten. Kyrkan utvidgades, välvdes samt pryddes med kalkmålningar under senmedeltiden. I dagens byg… Tidsprofil: 1920–1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNA KYRKA
HistorikRedan under tidig medeltid uppfördes en kyrka i Tuna. Någon närmare datering av denna kyrka finns inte men socknen omnämns för första gången 1337. I kyrkan förvaras några medeltida inventarier i form av en klocka från mitten av 1400-talet, en Mariaskulptur från 1500-talet och en apostel i trä som troligen tillhört ett medeltida altarskåp. Dessa vittnar om kyrkans äldsta tid. Kyrkan ska ha byggts som gårdskapell till Tuna Gård och familjen Hammarskjöld innehade patronatsrätten. Under 1600-talet byggdes den medeltida kyrkan ut och renoverades vid flera tillfällen. År 1737 byggdes ett torn i väster. Ny sakristia byggdes 1764. Under 1800… Tidsprofil: 1934–1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.