HÄGGESLEDS KYRKA

Verifierad identitet

HÄGGESLEDS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443414. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1867–1869. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1867–1869.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Lidköping · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHÄGGESLEDS KYRKA - En 1100-talskyrka, riven 1867, föregick den nuvarande Häggesleds kyrka. Från den gamla kyrkan har bevarats en medeltida dopfunt, medeltida träskulpturer, delar av sydportalen samt altaruppsatsen från 1700-talets början. Under 1800-talet inramades kyrkogården genom träbalkar. Nuvarande kyrka byggdes på gamla kyrkplatsen 1867-69 efter ritningar av professor Albert Törnqvist. Byggmästare var G Andersson. Allt material införskaffades av sockenborna. Ett femtiotal sockenbor deltog även som hantlangare. Storklockan inköptes från Råda. Kyrkans orgel byggdes 1874 av Molander och Erikson, Göteborg. Från byggnadstiden har även bevarats bland annat predikstol, öppen bänkinredning, korskrank, altarring, läktare och nummertavlor. Dopfunten, under en period använd som vattenkonstverk på en gård på Kinnekulle, återköptes på 1890-talet.1927 konserverades, kompletterades och uppsattes altaruppsatsen av konservator Sven Gustavsson, Mölndal. Den hade dessförinnan under en period förvarats i tornrummet. Korskrank och altarring ommålades. En gammal altarskiva, vilken före 1927 utgjort trappa till närbelägna Skattegården, placerades i sakristian. Möjligen fick kyrkan samtidigt innanfönster. Såväl altarringens som korskrankets listverk doldes genom att träskivor påspikades.… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443414. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443414. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.