SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Arken, Vänern
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sjölunda
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vänern, Läckö
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vänern, Sandbäcken
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vänern, Svalnäs
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vänern, Villabadet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Strandpromenaden
Officiell avrådan från bad finns i källan. Kontrollera alltid aktuell status före besök. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vänern, Framnäs camping
Officiell avrådan från bad finns i källan. Kontrollera alltid aktuell status före besök. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Backgårds kvarn
HistorikVälbevarad kvarnanläggning i vacker kvarnmiljö intill ån Flian. Kvarnhuset uppfördes 1902-1903 efter att den tidigare kvarnen brunnit. Verksamheten var i drift till i slutet av 1990-talet. Kvarnen var vid inventeringstillfället våren 2004 helt intakt med maskinutrustning och dammanläggning. Till kvarnen hör även ett mindre kraftverk placerat på motsatt sida om ån Flian. Tidsprofil: 1902–1903. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
ExteriörbeskrivningREDSKAPSBOD - Redskapsboden från 1800-talets senare del har fasader av rödmålad träpanel och sadeltak täckt med lertegel. Mot norr är två stora pardörrar av svart träpanel och mot öster enkla dörrar. I öster är även ett fönster, spröjsat i fyra rutor. På vardera gavelröste är en svart trälucka. Förutom som förråd fungerade boden tidigare även som bårhus. Tidsprofil: 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bod
HistorikBOD - En bod, i kyrkans arkiv kallad tyghuset, byggdes 1746. Utmed södra fasaden är en mindre utbyggnad från 1900-talets början. Tidsprofil: 1746. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bösshamns fyr
HistorikInne i Ullersund, inte långt från sundets mynning i Kinneviken, inrättades fyrplatsen 1972. Ute på skäret Galteryggen står det låga vita fackverkstornet på en betongsockel. Fyren har fortfarande gasdrift. Bösshamns fyr är av särskilt intresse eftersom AGA-fyren är helt bibehållen. Ägare är SSW (Segelsällskapet Westgötarna). KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000. Tidsprofil: 1972. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DRÄNGSTUGAN
InteriörbeskrivningDrängstugans har på senare tid återställts till ett tidigare utseende och inretts som bostad för sommargäster. Byggnaden består av en större stuga innanför ytterdörren på sydöstra gavlen och en mindre kammare mot nordvästra gaveln. Mellanväggen av restimmer bryts igenom av en spismur som i stugan har en stor härd för matlagning med murad spiskåpa vars hörn stöttas av en järnstång, i kammaren finns en öppen spis för uppvärmning. Spismuren är rekonstruerad efter nordiska museets uppmätningar på 1930-talet. Stugans väggar är putsade och stänkmålade på vit botten med ett gammalt putsprov som utgångspunkt. Kammarens timmervägga… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
ExteriörbeskrivningEKONOMIBYGGNAD - Ekonomibyggnaden, troligen från 1970-talet, är klädd med ljus locklistpanel och täcks av sadeltak med korrugerad plåt. I norr och i väster är en dörr med slät, ljus fyllning. Söder om ekonomibyggnaden ligger en stegbod med tak av korrugerad plåt. Tidsprofil: 1970-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekonomibyggnad
ExteriörbeskrivningÄLDRE EKONOMIBYGGNAD- Den lilla byggnaden har kvadratisk plan, är klädd med rödmålad träpanel och har ett tegeltäckt tälttak samt svart, segmentbågad dörr med fiskbensmönstrad fyllning. Möjligen är detta den byggnad som i byggnadshandlingar från 1940 sägs vara vedbod, men tidigare utgjort sakristia. Tidsprofil: 1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRIELS KYRKA
InteriörbeskrivningFRIELS KYRKA - Kyrkan präglas av 1800-talets och 1900-talets förändringar. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, smalare rakslutet kor i öster, vapenhus i tornets underbyggnad i väster och sakristia i norr. Under kyrkans östra del finns en källare. LÅNGHUS - Det rektangulära låga långhuset är litet, men ändå genom färgsättningen, ljus. Det är indelat genom bred mittgång. Bänkarna når ända intill vapenhusväggen i väster. Över västra partiet är en läktare. GOLV - Golvet utgörs av längsgående, gråmålade bräder. I mittgången ligger en brunröd gångmatta. VÄGG - Väggarna är putsade och målade i gulvitt. Väggarna avslutas up… Tidsprofil: 1843–1913. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
friels missionshus
HistorikFörsamlingen bildades 1915 och missionshuset uppfördes 1917. Kostnaden uppgick till 8067 kronor, varav 3727 kronor lånades upp. Byggnaden hade ursprungligen huvudingången via en glasveranda på sydvästra gaveln. Predikstolen stod vid kyrksalens nordöstra kortvägg. Vid senare ombyggnad flyttades ingången till nordvästra långsidan, och en estrad med predikstol i centrum anordnades på kyrksalens sydvästra kortvägg. En påbyggnad innehållande en bostadslägenhet byggdes ovanpå husets nordöstra del. 1975 byggdes estraden om till det nuvarande utseendet med en öppen trappa i mitten och en sidoställd predikstol. Samtidigt sänktes kyrksalens in… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA RÅDHUSET
Rådhusbyggnaden var en gång Magnus Gabriel de la Gardies jaktslott på Kållandsö, uppfört efter ritning av Matthias Holl. Byggnaden nedtogs 1672 och fraktades till Lidköping, där den återuppfördes på det som skulle bli Nya stadens torg. På en ny bottenvåning av sten uppbyggdes en tvåvånig träbyggnad, täckt av en väldig huv och krönt av ett torn i två avsatser med ekspånsbeklädda tak. Kring bottenvåningen byggdes en krans av salubodar under ett platt tak, senare ersatt av ett högre karnissvängt tak. Rådstugan stod färdigt att tas i bruk 1676 och tjänade samma funktion till 1883, varefter den under olika tider inrymde polisstation, spruthus, pr… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLA SVINHUSET
HistorikByggnaden uppfördes som svinhus omkring 1915, på 1950-talet började det användas som hönshus. Idag är byggnaden ej i bruk. Tidsprofil: Cirka 1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GILLSTADS 2:A MISSIONSHUS
HistorikGillstads Missionsförsamling bildades 1871. Ett missionshus uppfördes på Ulfsgården 0,6 km norr om Gillstad kyrka. 1931 flyttades missionshuset till sitt nuvarande läge, som då var befolkningscentrum i Gillstad. Vid återuppförandet av huset flyttades huvudentrén från gaveln till långsidan. Missionshuset innehöll kyrksal, lilla salen, och pastorsbostad i bottenvåningen, samt vaktmästarbostad i övervåningen. 1984 byggdes missionshuset om, varvid bostäderna ändrades till församlingslokaler. 1988 ändrades estraden i kyrksalen till den nuvarande utformningen. Byggnadsmaterial: Grund av sten, stomme av timmer, utvändigt klädd med locklistp… Tidsprofil: 1871. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÖSSLUNDA KYRKA
InteriörbeskrivningGÖSSLUNDA KYRKA - Kyrkan består av ett litet långhus med läktare, rakt avslutat, fullbrett kor i öster, sakristia i norr, äldre vapenhus i söder samt ett torn i väster. Tornet har bevarad murtrappa. Interiören omgestaltades dels under 1800-talet och dels 1913-1914. Koret uppfördes efter en brand 1851. Kyrkorummets nuvarande tak tillkom 1913-1914. LÅNGHUS - Det korta och breda långhuset uppdelas genom en mittgång. I väster är en djup läktare. Under läktaren går bänkarna i norr ända intill vapenhusväggen. I söder är en ingång till vapenhuset och framför denna en bred tvärgång under läktaren. På långhusets sydvägg är ett huvu… Tidsprofil: 1913–1914. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HASSLÖSA KYRKA
InteriörbeskrivningHASSLÖSA KYRKA - Kyrkan består av ett mycket högt och brett långhus, i öster fullbrett kor med smalare och lägre absid, vapenhus i tornets bottenvåning samt sakristia söder om koret. Under sakristian är en källare/pannrum med ingång från utsidan. LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom sidogångar, bred mittgång och tvärgång i norr. Förutom dörr i väster finns en dörr /port på norra sidan. Mellan långhus och nordport respektive vapenhus finns vindfång. Över västra delen är en läktare. Bänkar saknas i stort sett under läktaren sedan 1994. På båda sidor om vapenhusdörren är på västväggen en hatthylla med klädstång från 1994. GOL… Tidsprofil: 1994. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HELIGA KORSETS GRAVKAPELL
HistorikHELIGA KORSETS GRAVKAPELL - Heliga Korsets kyrkogård invigdes 1916. Heliga korsets kapell uppfördes 1938 efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. En orgel, byggd av Nordfors och co, Lidköping, inköptes 1939. Orgeln renoverades och utökades av Smedmans orgelbyggeri 1981. 1982 skedde en restaurering. Kapellet målades ut - och invändigt, en ljusramp insattes liksom kapphängare, handikappramp och Carl-Harry Stålhanes altarprydnad. En klockstapel uppfördes 1992. Nytt urnrum byggdes. 1994 restaurerades kapellet åter. Det handikappanpassades ytterligare, försågs med innanfönster, fick ny belysning samt innanfönster. Golvet höjdes… Tidsprofil: 1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hindens båk
HistorikAtt besöka Hindens båk är en speciell upplevelse, inte minst genom läget på den märkliga, smala ändmoränen där öppen sjö slår mot båda sidor och en yppig grönska omväxlas med sten block och klapperstenar. Det är flera kilometers fotvandring som gäller för att ta sig ut till båken i den riksintressanta naturmiljön på Hinden. Behovet av en fyr på det fruktade Hindens rev hade påtalats av P. J. Warberg i hans be skrivning av Vänerns sjöfarts förhåll anden i slutet av 1700-talet. Någon fyr kom inte till stånd, där e mot byggdes redan före 1816 en båk på Femte ö, näs tan på spetsen av Hinden. Nuvarande båk på platsen kan härstamma från 18… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HOVBY KYRKA
ExteriörbeskrivningHOVBY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster, sakristia norr om koret samt ett lågt smalare torn i väster. Kyrkan är murad av sandstenskvadrar och tuktad sandsten, förutom tornet som är uppfört i trä. Tornet tillkom 1830. Kyrkan har huvudsakligen prägel av 1700-tal, då långhuset ommurades helt med delvis äldre stenmaterial. FASAD - Långhus och sakristia är murade av sandstenskvadrar och tuktad sandsten. Sockel saknas. Långhuset har under takfoten en rödmålad gesims av trä. Tornet är uppfört av trä, klätt med faluröd, ny träpanel. I kyrkans sydöstra del samt i nordfas… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HVITA HJORTEN
HistorikRedan under Magnus Gabriel De la Gardies tid på Läckö uppfördes ett värdshus som kallades Hwita Jorten. Byggnaden revs omkring 1700 och ersattes så småningom av ett nytt värdshus i korsvirke. Båda dessa byggnader låg ungefär vid nuvarande parkering. Det senare värdshuset revs 1908. Namnet lever kvar i en byggnad som ligger söder om slottet vid Stallviken som uppfördes 1934 som pensionat och bostad åt slottets tillsynsman. Byggnaden ritades av Ärland Noréen i en tidstypisk funktionalistisk stil. Pensionatet lades så småningom ned och huset användes fram till 1970-talet för caféverksamhet. Därefter har huset fungerat som privatbostad.… Tidsprofil: Cirka 1700. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄGGESLEDS KYRKA
HistorikHÄGGESLEDS KYRKA - En 1100-talskyrka, riven 1867, föregick den nuvarande Häggesleds kyrka. Från den gamla kyrkan har bevarats en medeltida dopfunt, medeltida träskulpturer, delar av sydportalen samt altaruppsatsen från 1700-talets början. Under 1800-talet inramades kyrkogården genom träbalkar. Nuvarande kyrka byggdes på gamla kyrkplatsen 1867-69 efter ritningar av professor Albert Törnqvist. Byggmästare var G Andersson. Allt material införskaffades av sockenborna. Ett femtiotal sockenbor deltog även som hantlangare. Storklockan inköptes från Råda. Kyrkans orgel byggdes 1874 av Molander och Erikson, Göteborg. Från byggnadstiden har äv… Tidsprofil: 1867–1869. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄGGESLEDS MISSIONSHUS
HistorikAlltsedan 1877 förekom frikyrklig verksamhet i trakten, då resande predikanter höll möten i hemmen. 1912 skänkte Anders Johansson på Rasmustorp en stuga för att användas som predikolokal. Efter ombyggnad invigdes den 1913 för sitt ändamål. Den rymde omkring 60 sittplatser. Snart blev stugan för trång. Missionsvännerna beslöt då att bilda en missionsförsamling och att uppföra en ny större lokal. Timmer och kontanter skänktes, och 1915 stod det nya missionshuset klart. En blomstrande verksamhet bedrevs i missionshuset, men från 1940-talet har medlemstalet minskat och 1997 hade det sjunkit till 2 personer. Verksamheten lades då ner och… Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄRJEVADS KYRKA
InteriörbeskrivningHÄRJEVADS KYRKA - Kyrkan består av ett brett och högt långhus, smalare och lägre kor i väster, sakristia söder om koret samt vapenhus i östra partiet av tornets bottenvåning. Interiören har en utpräglad jugendkaraktär. Den enhetliga inredningen från 1915, ritad av Folke Hoving, är väl bevarad. LÅNGHUS - Östra delen av långhuset är beläget i det något smalare tornet. Häröver finns en orgelläktare. Under läktarens östra del saknas sedan 1992 bänkar. Söder om mittgången finns här ett textilskåp från 1992 i bänkhöjd. Skåpet har två spegelförsedda luckor, målade som bänkarna, samt utdragbara lådor. Norr om mittgången är utmed ö… Tidsprofil: 1915. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningKLOCKSTAPEL - Den öppna klockstapeln från 1971 består av två timmerstöttor i norr respektive söder och en stötta i öster respektive väster. Det kröns av ett skiffertäckt sadeltak med takfallen mot norr och söder. Klockan har manuell ringning med ett rep. Klockstapeln har tidigare varit tjärad. Tidsprofil: 1971. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.