SILLERUDS KYRKA

Verifierad identitet

SILLERUDS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440461. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1952–1956. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1952–1956.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Årjäng · Värmlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKomplettering vid inventering 2002: År 1881 gjordes ritningar till en ny kyrka i Sillerud av arkitekten Emil Viktor Langlet. Till byggmästare anlitades L Forsberg, och kyrkan invigdes den 4 november 1888. Langlets uppfattning var att endast i en centralkyrka kunde man till fullo följa en gudstjänst. Silleruds kyrka gavs en åttkantig form med kraftigt centraltorn flankerat av fyra mindre. Exteriört utformades kyrkan i blandstil med framför allt nyromanska detaljer. En kyrkorgel installerades 1901. Den var tillverkad av Thorsell och Ericsson och hade 10 stämmor. Från 1933 finns förslag på elektrisk värmeanläggning till kyrkan, det är oklart om den installerades. Arkitekten Einar Lundberg genomförde 1936 ett förslag på renovering av kyrkan, ett arbetet som aldrig genomfördes. Kyrkan besöktes 1950 av bland annat byggnadsrådet, arkitekt Ragnar Hjort, Stockholm. Från församlingen fanns det önskemål om ett lugnare kyrkorum och under åren 1952-56 utfördes ett antal ritnigar av Hjort på interiöra förändringar. Förändringarna gällde till exempel bänkarnas placering från snedställda till raka med en mittgång, belysning samt elvärmeanläggning, predikstolens placering och läktarnas utformning. 1956-58 skedde så omgestaltningen av interiören efter Hjorts förslag. Predikstolen flyttade… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440461. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000440461. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.