STORA SKEDVI KYRKA

Verifierad identitet

STORA SKEDVI KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442363. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1920–1922. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1920–1922.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Säter · Dalarnas län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikStora Skedvi kyrka är en av Dalarnas äldsta kyrkor. Bygden kring Dalälven med sin bördiga jord lockade tidigt människor att bosätta sig där. Mycket tyder på att en offerplats fanns på platsen under förhistorisk tid. Kring mitten av 1100-talet spreds kristendomen längs med älven. Möjligtvis redan under följande sekel, men kanske först under 1300- eller 1400-talet, uppfördes den äldsta delen av nuvarande kyrkobyggnad, på den gamla kultplatsen som låg vid en viktig färdväg. Den första kyrkobyggnaden bestod av en enkel salkyrka uppförd av gråsten. Kyrkan utvidgades, välvdes samt pryddes med kalkmålningar under senmedeltiden. I dagens byggnad utgör den medeltida delen det befintliga långhusets mittskepp Skedvibygden har alltid präglats av jord- och skogsbruk. Byarna ligger i anslutning till älvdalen medan fäbodarna är förlagda till storskogen i norr. Socknen har även präglats starkt av bergsbrukets näringar. I ett bälte från Klingsbo mot Fiskarbo och Nyberget förekom koppar- och silverhyttor, i Nyberget även en betydande gruva. I sen tid har malm brutits även vid Forsbo och Tomtebo. Bergshanteringens utveckling medförde en stark befolkningstillväxt under 1600- och 1700-talen. En följd av detta blev återkommande utvidgningar av kyrkan. Sidoskeppen tillkom under 1600-talets and… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442363. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442363. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.