falsterbo kyrka

Verifierad identitet

falsterbo kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439859. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1400–1500. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1400–1500.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Vellinge · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikFalsterbo kyrka är helgad åt S:ta Gertrud, kyrkobyggarnas helgon. Långhuset är kyrkans äldsta del. Det byggdes troligen under 1300-talet. Kyrkan hade då portaler i norr, söder och väster och högt placerade spetsbågiga fönster. Kyrkans murar var oputsade med det röda teglet synligt både in- och utvändigt. Interiört hade kyrkan plant trätak och väggarna dekorerade med kalkmålningar. S:ta Gertruds kyrka omnämns skriftligt första gången 1385. Troligen i början av 1400-talet revs långhusets östvägg och kyrkan utvidgades med ett rymligt kor med valv. I koret murades ett högaltare. Antagligen valvslogs långhuset samtidigt som kyrkan utvidgades med det nya koret. Fönster och kalkmålningar kom då delvis ovanför valven. Nya fönster togs upp i långhuset. Långhuset hade redan före valvslagningen strävpelare på utsidan. På 1400-1500-talet tillkom tornet. Det är dock inte säkerställt den kronologiska ordningen mellan torn och kor. Likaså finns det olika teorier huruvida kyrkans långhus byggdes på sent 1200-tal eller sent 1300-tal. Att kor och torn är senare tillbyggda är dock säkert då murarna inte är i förband med långhusets murar. Vid senmedeltiden fanns en rik inredning med altarskåp och helgonbilder. När reformationen startade 1537 på danska landsbygden ställdes krav på förändring… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439859. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000439859. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.