ANGEREDS KYRKA

Verifierad identitet

ANGEREDS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000192782. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1250–1280. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1250–1280.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Göteborg · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikByggnadshistoria Den kyrka vi ser idag är starkt präglad av den stora ombyggnad som genomfördes på 1790-talet. När Angereds kyrka är uppförd vet man inte. Kyrka hade under medeltiden ett rektangulärt långhus och ett lägre och smalare rakt avslutat kor i öster av den typ som var vanligt under 1100-talet och början av 1200-talet. I Västgötalagen från 1200-talets mitt anges att det inom Vättle härad fanns fem kyrkor. En av dem torde vara Angered. Den gotiskt fyrpassformade dopfunten, utan centralt uttömningshål kan dateras till 1250-1280. En dendrokronologisk undersökning av remstyckena i långhusets västparti utförd av Alf Bråthen visar att virket till remstyckena fällts omkring 1584. De kan mycket väl ha tillkommit efter en större reparation eller ombyggnad. Enligt traditionen ska kyrkan ha tjänat som stall och magasin under orostider. Enligt Markus Dahlberg är det mindre sannolikt att kyrkan uppförts under slutet av 1500-talet, då det byggdes mycket få stenkyrkor. Någon gång före 1700-talets stora ombyggnad hade ett vapenhus byggts på långhusets norra sida där ingången var placerad. Familjen Lillie hade från 1600-talet eget gravkor vid det gamla korets södra sida. Långhusets och korets tak bars av 15 respektive 7 takstolar. Yttertaket var vid 1600-talets mitt belagt med s… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000192782. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000192782. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.