SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “eds kyrka”
EDS KYRKA
ExteriörbeskrivningEds kyrka är en enskeppig salkyrka med rakt avslutat kor. Kyrkan står i öst-västlig riktning med sakristia i norr. 195556 uppfördes ett nytt vapenhus i söder. Det nya vapenhuset placerades i samma läge som det medeltida tidigare haft. Eds kyrkas murverk består av noggrant utvalda, tuktade stenar, men även av flisor och plattor av skiftande längd och bredd. På några ställen påträffas även avjämningsskift av snedställda stenflisor, s k opus spicatum. Detta, liksom den ovanliga planformen, tyder på att kyrkan har en mycket hög ålder. Till detta kommer att kyrkan har ett romanskt nordfönster. Detta skulle kunna vara ett ålderd… Tidsprofil: 1768–1769. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDS KYRKA
ExteriörbeskrivningUrsprungligen en senmedeltida salskyrka, under 1800-talet tillbyggd med lägre östkor och sakristia i norr. Kyrkobyggnaden har grund av natursten, kraftiga murar av gråsten, fasader i slätputs, vit målning, sadeltak med falsad kopparplåt omlagd 1968. Stuprör med trattar samt ståndrännor i koppar. Sockel i kvadersten i sakristia, källare i betong gjuten under densamma för pannrum och elcentral ca 1940. Nedgång via gjuten sockel med svarta stålluckor i väster. På kyrkans gavlar, som konstruerades vid restaureringen 1888-90 murade blinderingar med rågade fogar, kors och rundlar, allt vitmålat. Krönande smideskors med förgyllda… Tidsprofil: 1888–1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDS KYRKA
TakformSadeltak - Valmat, Sadeltak - Valmat, Lanternin Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA EDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Fiskare och skärgårdsbor hade lång väg till sockenkyrkan i Ed, vilket resulterade i att ett skärgårdskapell uppfördes 1607 vid Åsviks säteri. Det byggdes med biskopens tillstånd och på initiativ av Anna Skytte på Kråkviks säteri, var under även Åsvik tidvis lydde. Kapellet, som även kallades Skyttekapellet eller Eds kapell var byggt av trä, men dess ursprungliga utformning är oklar. Det tillbyggdes med korsarmar i slutet av 1600-talet för att rymma den växande församlingen och i början av 1700-talet tillkom ett trätorn i väster. Kyrkan uppges ha haft spåntak och tjärade f… Tidsprofil: 1901–1902. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bockara kyrka
ExteriörbeskrivningBockara kyrka är orienterad i nord-sydlig riktning med ingång i norr och en rakavslutad absid i söder. Sakristian ligger i öster och vapenhuset i norr. Taket är högt med stora takytor och utskjutande takutsprång. Det är belagt med skiffer. Vid nockarna sitter förgyllda smideskors. Hängrännor och stuprör är av svartmålad plåt. På kapellets östra sida, i vinkeln mot sakristian, finns en hög skorsten av rött tegel. Byggnaden är uppförd av trä och fasaderna är klädda med stående träpanel och locklister målade i falurött. Sockeln är putsad. Alla snickerier till dörrar och fönster är målade i ljust grönt. Vapenhuset i norr har e… Tidsprofil: 1930–1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOFTAHAMMARS KYRKA
HistorikÅr 1756 påbörjades byggandet av Loftahammars kyrka. Den nya stenkyrkan ersatte Hammars kapell, troligen byggt 1609 då Loftahammar fick egen präst. Stenkyrkan uppfördes nordväst om det gamla kapellet. Från kapellet återvändes ett antal brädor med dekormåleri. De återfinns idag i kyrkans i kyrkans yttertak och kan ses från kyrkvinden. Vem som gjorde ritningarna till den nya kyrkan är inte känt men de kan ha gjorts av byggmästare Peter Frimodig, Linköping, som var engagerad i arbete med kyrkan. I detta arbete deltog också murarmästaren P. Himmelstrand. Loftahammars kyrka fick namnet Stor amiralen Prints Carls kyrka och invigdes 1764 av… Tidsprofil: 1948–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Edsbro kyrka
InteriörbeskrivningKyrkorummet karaktäriseras av en intimitet som ges av de rikligt bemålade väggarna och valven. Samtidigt har rummet ett vackert ljus tack vare stora fönster på sydsidan och ger ett påkostat intryck genom många och välgjorda snickerier och ljusbärare. Kyrkorummet täcks av fyra tegelvalv. Korets valv vilar på murarna vilket visar att valvet tillkom redan när koret byggdes på 1400-talet. Långhusets tre ribbvalv vilar på pelare som inte är i förband med yttermurarna vilket visar att valven slagits sekundärt, sannolikt vid 1400-talets slut. Ursprungligen hade långhuset antingen tunnvalv av trä eller öppna takstolar. Valv och vä… Tidsprofil: 1950–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Revinge kyrka
HistorikRevinge kyrka utgörs av ett långhus bestående av två travéer, ett rakslutat, kvadratiskt kor i öster, västtorn samt vapenhus i söder. Långhuset och det rakslutade koret härrör från den romanska tiden, troligen i slutet av 1100-talet eller i början av 1200-talet. Under 1300-talet byggdes långhuset på med västtorn som förmodligen redan vid uppförandet varit förbundet med långhuset genom tornbågen. Under 1400-talet valvslogs långhuset. En mindre lucka i den sydvästra svickeln togs upp för att förbinda långhuset med långhusvinden. Utanför sydportalen uppfördes vapenhuset. Luckan i svickeln sattes då igen sedan en ny uppgång till vinden f… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
stora hammars kyrka
HistorikNär befolkningen ökade blev medeltidskyrkan i kyrkbyn i Stora Hammar för liten. Biskop Flensburg uppmanade vid visitationen 1871 församlingen att bygga en ny kyrka. Han uppskattade inte medeltidskyrkorna. En mer central plats mellan Lilla och Stora Hammar valdes för den nya kyrkan. Medeltidskyrkan stängdes men revs inte. Den gamla kyrkan i Stora Hammars kyrkby återöppnades 1928. Arkitekt Magnus Steendorff ritade den nya kyrkan 1890-95. Den uppfördes 1900- 1902. Kyrkan är inspirerad av holländsk renässansstil. Steendorff ritade även konstruktionsritningar på kyrkan och detaljritningar. Interiört lades Viktoriaplattor på golvet och bän… Tidsprofil: 1890–1895. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Möja Kyrka
HistorikMöja kyrka uppfördes av fortifikationsbyggmästare Carl Öhrn på uppdrag av Möja kapellförsamling. Arbetet med kapellets uppförande påbörjades 1768 och kapellet stod klart för invigning året därpå. 1840 tillfogades långhuset ett vapenhus med en mindre tornspira i väster som 1885 ersattes av dagens goticerande tornspira. Interiören präglas av en större restaurering av arkitekt Martin Hedman 19241938. Möja kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet kulturminneslagen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården. Möja (Myghi, 1538) har in på 1900-talet uttalats som Mya eller Myan vilket kan vara en avledning på de dialektala orden moge… Tidsprofil: 1900-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDSVÄRA KYRKA
ExteriörbeskrivningEDSVÄRA KYRKA - Den nyklassicistiska salkyrkan från 1859 består av ett långhus med fullbrett rakt kor i öster. Bakom detta är en smalare och lägre sakristia, likaså rak. I väster är ett torn som rider på långhusgaveln. FASAD - Kyrkan vilar på en något utkragande sockel av granit och gnejs med inslag av huggen sand- och kalksten från den gamla kyrkan. I väster syns delvis grundstenarna. Fasaden har något ojämna murytor, vilka bär en borstad puts med vitkalkning. Läktaren är förankrad med ankarjärn. Kring mittportalen är en utkragning med vimperg. I denna är en enkel korsblindering över porten. Över västporten är en rektangu… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ignaberga gamla kyrka
HistorikIgnaberga gamla kyrka uppfördes på 1100-talet med den lokala ignabergakalkstenen efter romanskt byggnadsmönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. På 1400-talet valvslogs kyrkorummet och ett vapenhus tillkom i söder. Långhuset utvidgades 1717 åt väster och den tillkommande delen avtäcktes genom en valmning av det medeltida sadeltaket. Från denna tid härstammar troligen även läktaren som är placerad i tillbyggnaden. Kyrkan dömdes på 1880-talet ut som undermålig och för liten för den växande församlingen. Därtill ansågs kyrkogårdens mark olämplig för begravningar, vilket ledde till att en ny kyrka kom att u… Tidsprofil: 2007–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
gessie kyrka
HistorikDen nuvarande nygotiska kyrkan från 1888 föregicks av en typiskt romansk kyrka från omkring 1100-talet med tvåkvadratiskt långhus och lägre kor med rundad absid. Kyrkan byggdes senare till med torn i väster, vapenhus mot söder och sakristia mot norr. Sista tillbyggnaden var från mitten av 1800-talet då man byggde ett nytt vapenhus väster om tornet istället för vapenhuset mot söder. Kyrkan valvslogs under 13-1400-talet och försågs med kalkmålningar av en rad helgon. G Karlin, Kulturen i Lunds grundare, dokumenterade kyrkan före rivningen och avbildade målningarna. Vid biskopsvisitationen 1879 och 1882 ansågs medeltidskyrkan vara tillr… Tidsprofil: 1836–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SPJUTSTORPS KYRKA
HistorikSpjutstorps nuvarande kyrka började byggas 1868 och invigdes 1869. Kyrkan byggdes efter ritningar av Edvard von Rothstein som också ritade den snarlika kyrkan i Tryde uppförd några år tidigare. De nya kyrkorna i Tryde och Spjutstorp bekostades av Johan Peter Hintze på Kåseholms säteri som innehade patronatsrätten över båda kyrkor. Spjutstorps kyrka byggdes av tegel och kalksten och tornet av gråsten och tegel. Taken täcktes till en början av svart, tjärstruken papp lagd på trekantsläkt. Tornet utformades till en början med traditionellt sadeltak. Under 1870-talet började man diskutera möjligheten att bygga på tornet med en hög spira.… Tidsprofil: 1870-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDSLESKOGS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2002: SAMMANFATTANDE HISTORIK - Kyrkan uppfördes 1902- 05 i nygotisk stil efter ritningar av arkitekten Adrian Crispin Peterson. Byggmästarnas namn Halén och Forsgren finns inristade i en sten i sockeln intill entrén från söder genom tornet. Kyrkan har genomgått relativt få förändringar sedan tillkomsten. De väsentliga förändringar som skett berör interiören. 1924 tillkom orgelläktaren i väster. Enligt uppgift var motivet att det ursprungliga läget för orgeln var för fuktigt och öppningen mot tornet, som orgeln krävde, gjorde värmeförhållandena svåra. 1924 tillkom också bänkinredningen. Både orgelläkta… Tidsprofil: 1902–1905. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDSBERGS KYRKA
ByggnadsdelSakristia - Norr, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Väster, Torn - Sidoställt, Kor - Öster, Kor - Fullbrett, Kor - Rakt, Torn - Västtorn Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDSHULTS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan har en öst-västlig orientering med torn i väster och sakrista i öster. Planformen är enskeppig med vidbyggd sakrista i öster och torn i väster. Arkitekturen är hållen i en mogen nyklassicism vilken främst förknippas lanterninprydda torn, sadeltak och de ljusputsade fasaderna. Edshult följer konsekvent de nyklassicistiska idealen och är exteriört välhållen medan interiören upplevt större förändringar. Stommen är utförd av sten och fasaderna är putsade. Tornet kröns med en lanternin samt förgylld korsglob. Taken på långhuset och sakristian är sadeltak som är klädda med falsad plåt, svartmålad. Lanterninen är utförd av… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALS-EDS KYRKA
ByggnadsdelKor - Polygonalt, Kor - Öster, Sakristia - Öster, Torn - Väster, Kor - Öster, Kor - Smalare, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDSBERGS KYRKA
TakformEj utrett Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDSELE KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA EDS KYRKA
TakformSadeltak, Sadeltak - Valmat, Spira, Sadeltak Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALHEMS KYRKA
HistorikEfter långa diskussioner fattades beslutet att bygga en ny kyrka i Dalhem. Den gamla medeltidskyrkan hade blivit både trång och i dåligt skick. Röster höjdes visserligen för att bevara den, men de flesta ansåg att den gamla kyrkan kunde utnyttjas som byggmaterial till den nya. När så Vitterhetsakademin förklarade att man inte fann någon anledning att bevara kyrkan togs beslutet om rivning. Vitterhetsakademin begärde dock att få göra en dokumentation innan rivningen. Dokumentationen utfördes av Bror Emil Hildebrand på hösten 1874 och omfattade så väl fotografier som ritningar och beskrivningar. Detta material förvaras idag i Antikvari… Tidsprofil: 1949–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VISTS KYRKA
HistorikDen äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av sten sannolikt under 1100-talets andra hälft med ett rektangulärt långhus och smalare absidkor. Kyrkan försågs senare under medeltiden med ett nytt korparti av långhusets bredd och något senare även med ett jämnbrett torn i väster. Långhuset valvslogs och försågs med kalkmålningar. Vid de byggnadshistoriska undersökningar som utfördes efter branden 1961 framkom att delar av murarna på den södra sidan var medeltida. Den äldsta kyrkans södra mur var uppförd av tuktad gråsten med en hörnkedja i väster av huggen kalksten. Sydportalen hade en rundbågig huggen kalkstensomfattning med ett od… Tidsprofil: 1919–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT NICOLAI KYRKA
HistorikS:t Nicolai kyrkans kor är den äldsta delen och byggt under 1200-talets slut eller omkring 1300 medan långhuset tillkom under 1300-talets första tredjedel. Tornet tillfogades under 1300-talets senare hälft, samtidigt som kapellet på södra långhuset tillkom. I början av 1400-talet uppfördes södra vapenhuset. Kyrkan har haft både syd- och nordportal. Idag är endast den södra i bruk. Den norra är igenmurad men synlig i murverket. Koret försågs med har två fyrdelade ribbvalv på 1300-talets senare hälft och långhuset med tre stjärnvalv under 1400-talets början. Valven och delar av väggarna dekorerades med kalkmålningar i långhuset i börja… Tidsprofil: 1905–1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANGEREDS KYRKA
HistorikByggnadshistoria Den kyrka vi ser idag är starkt präglad av den stora ombyggnad som genomfördes på 1790-talet. När Angereds kyrka är uppförd vet man inte. Kyrka hade under medeltiden ett rektangulärt långhus och ett lägre och smalare rakt avslutat kor i öster av den typ som var vanligt under 1100-talet och början av 1200-talet. I Västgötalagen från 1200-talets mitt anges att det inom Vättle härad fanns fem kyrkor. En av dem torde vara Angered. Den gotiskt fyrpassformade dopfunten, utan centralt uttömningshål kan dateras till 1250-1280. En dendrokronologisk undersökning av remstyckena i långhusets västparti utförd av Alf Bråthen visar… Tidsprofil: 1250–1280. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BREDAREDS KYRKA
InteriörbeskrivningBredareds kyrka är en enskeppig salkyrka med jämnbrett, något förhöjt kor med rak östvägg, orgelläktare och torn med vapenhus i väster och sakristia i nordöst. Interiören präglas av den ursprungliga, nyklassicistiska utformningen av dekorer, fast inredning och färgsättning i vitt och blått. LÅNGHUS - Kyrkan har ett högt, ljust och brett långhus. Under orgelläktaren finns läktarunderbyggnader. I sydvästra hörnet går en sentida trappa upp till läktaren. Predikstolen är fästad vid den norra väggen. Invid västväggens norra del står en äldre offerkista i trä med smidda beslag och vid den södra delen är en ljuskorona i smide pla… Tidsprofil: 1952–1953. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
bredareds missionskyrka
HistorikDen frikyrkliga verksamheten i Bredared startade på 1930-talet, då Adolf Johansson inredde en enkel missionslokal i ett uthus på sin gård i Ingelstorp. Här anordnades söndagsskola, och senare även juniorverksamhet. Ungdomar från Borås ställde upp som ledare. Från början av 1940-talet kom Bredared att utgöra en krets av Borås Missionsförening. Man började nu att fundera över möjligheten att bygga ett eget missionshus. En syförening bildades och samlade ihop en grundplåt till huset. Man försökte först köpa en lämplig tomt på pastoratets mark, men lyckades inte. Tomtfrågan löstes dock, när en församlingsmedlem köpte en gård i Bredared o… Tidsprofil: 1930-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Breds kyrka
InteriörbeskrivningInteriören i långhuset har en enkel nyklassicistisk karaktär. Rummet präglas av ljus och rymd. Golvet är försett med kalkstensplattor men bänkkvarteren har brädgolv. Väggarna är putsade och vitkalkade och avslutas uppåt av en profilerad och putsad taklist. Taket består av ett putsat, vitkalkat tunnvalv. Kyrkorummet är symmetriskt indelat med fyra slutna bänkkvarter på ömse sidor om mittgång och tvärgång. Bänkinredningen tillverkad 1747 återanvändes från den medeltida kyrkan. Ryggstöd och sitsar moderniserades vid en renovering 1924. Bänkkvarteren är marmorerade i gråtoner. Altarbordet är tillverkat av trä och marmorerat. D… Tidsprofil: Cirka 1500. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DRÄNGSEREDS KYRKA
HistorikKyrkan är byggd 1780-1783 och är den tredje i ordningen men delar av den äldre ingår i denna. Nuvarande tornhuv är helt av trä och uppfört samtidigt som kyrkan. Kyrkan är byggd med brutet tak och har sin ursprungliga stil bevarad. Första gången som Drängsereds församling omnämns är 1288 i ett donationsbrev. Troligen byggdes en kyrka i Drängsered redan under slutet av 1100-talet. Denna stod kvar under hela medeltiden fram till 1500-talet. Den medeltida kyrkan brändes av svenskarna under Erik XIV:s krigståg mot danskarna under et nordiska sjuårskriget. Den förstördes 1563. en ny kyrka byggdes på 1560-talet och stod kvar till år 1780 då… Tidsprofil: 1780–1783. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DUVEDS KYRKA (ÅRE NYA KYRKA)
HistorikDuveds kyrka uppfördes 1891 94 av byggmästare Lars Reinhold Bergström, Östersund. Ritningarna kom från Överintendentsämbetet och var signerade Gustaf Pettersson. Så när som på färgsättning och detaljer stämmer exteriören idag överens med arkitektens ritningar. Kyrkan restaurerades under åren 1926 27 efter ett program upprättat av arkitekt Anders Roland. Då ändrades färgsättningen både in- och utvändigt. Från början hade kyrkan en ljusröd exteriör men målades 1926 27 vit, en färg den har än idag. Vattenkastare i form av drakhuvuden togs bort och åtminstone en förvaras idag i tornrummet. Kyrkorummet var ursprungligen mörkt med brunfern… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.