EDS KYRKA

Verifierad identitet

EDS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444828. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1768–1769. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1768–1769.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Upplands Väsby · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

ExteriörbeskrivningEds kyrka är en enskeppig salkyrka med rakt avslutat kor. Kyrkan står i öst-västlig riktning med sakristia i norr. 195556 uppfördes ett nytt vapenhus i söder. Det nya vapenhuset placerades i samma läge som det medeltida tidigare haft. Eds kyrkas murverk består av noggrant utvalda, tuktade stenar, men även av flisor och plattor av skiftande längd och bredd. På några ställen påträffas även avjämningsskift av snedställda stenflisor, s k opus spicatum. Detta, liksom den ovanliga planformen, tyder på att kyrkan har en mycket hög ålder. Till detta kommer att kyrkan har ett romanskt nordfönster. Detta skulle kunna vara ett ålderdomligt drag, men även tyda på influenser utifrån. Möjligen har man kallat in byggfolk som tillämpat ett kontinentalt byggnadssätt. Kyrkan präglas huvudsakligen av restaureringen 1768-69, då den i stort fick sin nuvarande gestalt. Kyrkan har putsade fasader, avfärgade i vit kulör. Mot vardera långsidan vetter två högsträckta och rundbågiga fönster. Dessa liksom rundfönstret på östra gaveln kom till under renoveringen 1768. På långhusfasadernas västra del fins två mindre, romanska fönster, som togs fram i samband med restaureringen 1917. Det norra av de två fönstren är dock endast öppnat inåt. Det södra, som är helt upptaget, hade tidigare samm… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444828. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000444828. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.