Edsbro kyrka

Verifierad identitet

Edsbro kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444780. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1950–1952. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1950–1952.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Norrtälje · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

InteriörbeskrivningKyrkorummet karaktäriseras av en intimitet som ges av de rikligt bemålade väggarna och valven. Samtidigt har rummet ett vackert ljus tack vare stora fönster på sydsidan och ger ett påkostat intryck genom många och välgjorda snickerier och ljusbärare. Kyrkorummet täcks av fyra tegelvalv. Korets valv vilar på murarna vilket visar att valvet tillkom redan när koret byggdes på 1400-talet. Långhusets tre ribbvalv vilar på pelare som inte är i förband med yttermurarna vilket visar att valven slagits sekundärt, sannolikt vid 1400-talets slut. Ursprungligen hade långhuset antingen tunnvalv av trä eller öppna takstolar. Valv och väggar är täckta med uttrycksfulla kalkmålningar från 1625. Målningarna täcker på ett sätt som är typiskt för sin tid så gott som alla ytor och har en karaktär med rötter i medeltida kalkmålningstradition men ett motivval som delvis skiljer sig från det medeltida. Målningarna kalkades över 1753. 1625 års målningar är en blandning av motiv och ornament med medeltida anknytning som t ex den yttersta domen i mellersta travén i långhuset och motiv typiska för 1600-talet. Några kan härledas till 1618 års svenska bibel som t ex Noaks ark i koret och är typiska för tidens intresse för gamla testamentet. Typiskt är också de många djävulsmotiven. Kalkmå… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000444780. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000444780. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.