SPJUTSTORPS KYRKA

Verifierad identitet

SPJUTSTORPS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000352615. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1870-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1870–1879.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Tomelilla · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikSpjutstorps nuvarande kyrka började byggas 1868 och invigdes 1869. Kyrkan byggdes efter ritningar av Edvard von Rothstein som också ritade den snarlika kyrkan i Tryde uppförd några år tidigare. De nya kyrkorna i Tryde och Spjutstorp bekostades av Johan Peter Hintze på Kåseholms säteri som innehade patronatsrätten över båda kyrkor. Spjutstorps kyrka byggdes av tegel och kalksten och tornet av gråsten och tegel. Taken täcktes till en början av svart, tjärstruken papp lagd på trekantsläkt. Tornet utformades till en början med traditionellt sadeltak. Under 1870-talet började man diskutera möjligheten att bygga på tornet med en hög spira. Ritningar till en ny spira upprättades 1879. Den nya spiran fick liksom kyrkans övriga delar yttertak av papp. Under åren som följde verkar kyrkan ha vanskötts tills myndigheterna år 1911 ålade kyrkans patronus att reparera kyrkan. Kyrkan genomgick därefter en välbehövlig utvändig renovering. Endast några år senare kunde dock konstateras att renoveringen var bristfälligt utförd och nya reparationsarbeten fick utföras på tak, fasader och utvändiga trappor. Kyrkans byggnads- och renoveringshistorik är dåligt utredd. Enligt äldre fotografier kompletterades koret vid 1900-talets början med en kopia av Thorvaldsens kristusfigur och över valvöppni… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000352615. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000352615. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.