VISTS KYRKA

Verifierad identitet

VISTS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000025334. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1919–2005. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1919–2005.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Linköping · Östergötlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikDen äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av sten sannolikt under 1100-talets andra hälft med ett rektangulärt långhus och smalare absidkor. Kyrkan försågs senare under medeltiden med ett nytt korparti av långhusets bredd och något senare även med ett jämnbrett torn i väster. Långhuset valvslogs och försågs med kalkmålningar. Vid de byggnadshistoriska undersökningar som utfördes efter branden 1961 framkom att delar av murarna på den södra sidan var medeltida. Den äldsta kyrkans södra mur var uppförd av tuktad gråsten med en hörnkedja i väster av huggen kalksten. Sydportalen hade en rundbågig huggen kalkstensomfattning med ett odekorerat tympanonfält av kalksten. Kyrkan fick vid 1600-talets mitt en mycket kostsam inredning i form av bl a en predikstol och en dopfunt av alabaster och kalksten. Dessa tillverkades av Börje Eriksson i Bäck och bekostades av ägarna till säteriet Säby. I början av 1700-talet diskuterades det att riva den då dåligt underhållna kyrkan och att uppföra en ny rymligare kyrkobyggnad. Den nya kyrkan skulle bekostas av socknens tre säterier, som därigenom skulle få patronatsrätt till kyrkan. Det innebar bl a att patronus själv utsåg t ex kyrkoherde. På grund av stridigheter om kyrkans utformning och framför allt om fördelningen av de förnämsta bän… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000025334. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000025334. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.