SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “åre gamla kyrka”
ÅRE GAMLA KYRKA
HistorikÅre gamla kyrka ligger utmed pilgrimsleden till Norge. Längs lederna mellan nationalhelgonens gravar, S.t Eriks i Uppsaladomen och S:t Olofs i Trondheimsdomen (Nidaros) vallfärdade pilgrimer under medeltiden. Åre gamla kyrka är troligtvis uppförd under perioden 1150 1200. Nordsvenska kyrkor med samma korform, lägre och smalare rakslutet kor i öster, brukar dateras till 1200- talet. Av dessa kan Åre möjligen tillhöra de äldsta med en möjlig tillkomst på 1100- talet. Åre medeltida kyrka bestod av ett långhus och ett rakslutet, lägre och smalare kor i öster. Kyrkan har haft två medeltida portaler förlagda ungefär mittför varandra, nära… Tidsprofil: 1996–1998. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
tävelsås kyrka
HistorikNamnet Tävelsås är första gången nämnt i de skriftliga källorna år 1336, då som Taeflisaas. Socknens gamla kyrka av trä uppfördes troligen i början av 1500-talet, men då den reparerades år 1750 upptäcktes återanvänt virke som tyder på att en ännu äldre kyrka funnits tidigare. Nästan samtidigt som Tävelsås gamla kyrka plockades ner revs även Tofta kyrka. Virke från båda dessa användes 1784 för uppförandet av den nya kyrkan, samtidigt som inventarier från dem båda samlades i denna. Den nya kyrkan var en enkel rektangulär salkyrka i klassicistisk utformning, utan utifrån synlig korindelning. Tolv år efter uppförandet flyttades klockstap… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅSARNE GAMLA KYRKA
HistorikÅsarne gamla kyrka uppfördes mellan åren 1875- 78 av byggmästare Jöns Berglund från Östersund. Föregångaren till dagens kyrka var ett enkelt träkapell byggt 1758- 64 av snickaren Anders Kielsson. En klockstapel uppfördes 1774- 79 av samme man. I kapellet fanns en predikstol övertagen från Bergs kyrka, vilken nu finns i Åsarne nya kyrka. Sedan mitten av 1800- talet fanns planer på en ny större kyrka i Åsarne men först 1875 satte själva bygget igång. Kyrkan uppfördes på den gamla kyrkplatsen på Västeråsen där kapellet tidigare stod. Kyrkan uppfördes efter ritningar av Fredrik R. Ekberg. Ritningarna var väldigt lika Johan Fredrik Åboms… Tidsprofil: 1875–1878. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RISINGE KYRKA
Flera gånger under 1700-talet diskuterades frågan om en ny kyrka, trots att den gamla kyrkan med troligt ursprung i decennierna runt år 1200 var i relativt gott skick. Huvudskälet till en nybyggnad verkar ha varit att den gamla kyrkan ansågs vara för liten för församlingens behov. Kyrkan byggdes till med en stor korsarm åt norr 1738. Den var avsedd för smeder och andra arbetare i Finspång. Vid en sockenstämma 1804 lämnade konstnären Pehr Hörberg, som bodde i församlingen, ett förslag till ny kyrka både som ritning och som en modell. Modellen visar en kyrka i den för sin tid vanliga nyklassicistiska stilen. Han erbjöd sig också att måla en ny… Tidsprofil: 1746–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SKÄRKINDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Den medeltida kyrkans historik finns beskriven i rapporten "Skärkinds gamla kyrka". Redan 1766 befanns den gamla kyrkan vara för liten och man började göra en insamling till en ny kyrka. I början av 1800-talet planerade man att bygga på samma plats som den gamla kyrkan, men det visade sig vara svårt på grund av markförhållandena. På 1830-talet genomdrevs byggnadsplanerna av den kraftfulle kyrkoherden Jacob Broman som såg till att bygget kom till stånd på en närbelägen plats som ansågs lättare att bebygga. Ritningar beställdes 1829 av fortifikationsingenjören Justus Weinberg från Götebor… Tidsprofil: 1789–1849. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BODA KYRKA
HistorikKomplettering vid invetering 2004: Den första kyrkan i Boda byggdes år 1616 av trä. Den var snart för liten och man önskade därför uppföra en ny och större kyrka av sten. För att man under byggnadstiden inte skulle behöva vara utan gudstjänstlokal, byggdes den nya kyrkan omkring den gamla. Den nuvarande kyrkans långhus uppfördes mellan åren 1671-74. Den gamla klockstapeln behölls ännu några årtionden. Bänkinredning bestående av elva fasta bänkar på var sida om mittgången tillkom i slutet av 1600-talet. Mellan åren 1732-34 byggdes kyrkan till i väster och tornet av sten uppfördes. Arbetet utfördes av murarmästare Jonas Lind från Karls… Tidsprofil: 1671–1674. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EDA KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2002: När den gamla sockenkyrkan byggdes är okänt. Av arkivmaterialet framgår att tornet byggdes 1666. Tidigare fanns en fristående klockstapel. 1668 gjordes vissa reparationer på stolsindelningen (bänkar). 1682 anskaffades en altartavla och 1696 uppsattes en ny predikstol, båda tillverkade av bildhuggaren Nils Falk. Predikstolen stofferades av målarmästare Lars Werling. 1685 inköptes fönster och kort därefter tjärbråddes kyrkan och en läktare uppfördes. Kyrkan hade ständigt bekymmer med utrymme då befolkningen växte och man måste bereda plats för soldater förlagda till Eda skans. 1724 beskrivs kyrkan so… Tidsprofil: 1763–1764. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÅSJÖ GAMLA KYRKA
HistorikEnligt en nedtecknad uppgift från 1772 byggdes Håsjö gamla kyrka 1684 av Olof Ersson i Ragunda. På timmerväggen ovanför ingången till långhuset står ristat SH ANNO 1684 SHB. En medeltida kyrka av okänd utformning finns belagd i arkivalier från 1314 och 1566. En källa från åren 1628-31 omtalar också en träkyrka i Håsjö, som alltså skulle ha föregått den nuvarande. Kyrkan användes fram till 1870-talet då den togs ur bruk när den nya kyrkan i Västanede ca 5 km därifrån stod klar. Efter nya kyrkans brand 1901 kom gamla kyrkan åter att användas fram till 1911, då en ny kyrka byggts upp. Under denna period genomfördes en moderniserande res… Tidsprofil: 1628–1631. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÄSSJÖ GAMLA KYRKA
HistorikEn arkeologisk undersökning som genomfördes i samband med en restaurering på 1970-talet visade att den medeltida stenkyrka som stod fram till 1790-talet föregåtts av en äldre träkyrka. Den kyrkan antas blivit uppförd under 1100-talet och ersattes under 1200-talet av en stenkyrka. Det finns få källor som berättar om Nässjös tidigkristna historia men från den tiden återfinns idag dopfunten och ett Mariaskåp, båda ingår i den nuvarande kyrkans inventarier. Ett nytt altarskåp tillkom under 1500-talet och 1601 införskaffades en predikstol vilken på senare tid återmonterats i kyrkan. En tillbyggnad av kyrkan gjordes 1618 då ett vapenhus up… Tidsprofil: 1659–1660. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ignaberga gamla kyrka
HistorikIgnaberga gamla kyrka uppfördes på 1100-talet med den lokala ignabergakalkstenen efter romanskt byggnadsmönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. På 1400-talet valvslogs kyrkorummet och ett vapenhus tillkom i söder. Långhuset utvidgades 1717 åt väster och den tillkommande delen avtäcktes genom en valmning av det medeltida sadeltaket. Från denna tid härstammar troligen även läktaren som är placerad i tillbyggnaden. Kyrkan dömdes på 1880-talet ut som undermålig och för liten för den växande församlingen. Därtill ansågs kyrkogårdens mark olämplig för begravningar, vilket ledde till att en ny kyrka kom att u… Tidsprofil: 2007–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BORRBY KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)
HistorikBorrbys första stenkyrka tros ha byggts under 1100-talet kanske i samband med att ett prebende inrättades på orten. Kyrkan var helgad åt Sankta Maria som fanns avbildad på kyrkosigillet. De äldsta delarna tros ha bestått av västtorn, långhus och kor, möjligen utan ursprunglig absid. Långhuset hade ett par högt sittande fönster och väggarna var invändigt redan före 1300-talet dekorerade med målningar. Tornet var mycket smalt med rektangulär planform, samma bredd som långhuset och fem våningar högt. Dess bottenvåning täcktes av ett tunnvalv och öppnade sig mot långhuset genom två valvbågar. I tornets sydöstra hörn fanns en spindeltrapp… Tidsprofil: 1838–1841. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALHEMS KYRKA
HistorikEfter långa diskussioner fattades beslutet att bygga en ny kyrka i Dalhem. Den gamla medeltidskyrkan hade blivit både trång och i dåligt skick. Röster höjdes visserligen för att bevara den, men de flesta ansåg att den gamla kyrkan kunde utnyttjas som byggmaterial till den nya. När så Vitterhetsakademin förklarade att man inte fann någon anledning att bevara kyrkan togs beslutet om rivning. Vitterhetsakademin begärde dock att få göra en dokumentation innan rivningen. Dokumentationen utfördes av Bror Emil Hildebrand på hösten 1874 och omfattade så väl fotografier som ritningar och beskrivningar. Detta material förvaras idag i Antikvari… Tidsprofil: 1949–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÅNGAREDS KYRKA
HistorikLångareds kyrka uppfördes 1818 sånär som på tornet vilket uppfördes 1824 och fick nuvarande takutformning 1891. En sakristia byggdes till åt norr 1959 med bårhus i källaren. Beslutet om att ersätta Långareds gamla träkyrka med en ny togs 1816. Kyrkan uppfördes med plats för 500 personer. Ritningarna till en nyklassicistisk kyrka utfördes 14 oktober 1817 av arkitekt J. P. Serén i Stockholm, troligen vid Kungl. Överintendentsämbetet. Kyrkan försågs med en tresidig avslutning där sakristian inrymdes. Byggstarten skedde våren 1818 och i juni uppstod stenbrist, men redan en månad senare var stenarbetet dock färdigt och oxarna för stenkörn… Tidsprofil: 1860–1870. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANDVIKS KYRKA
HistorikDet finns få källor som berättar om Sandviks tidiga kristna historia. Det gissas att det tidigt fanns en kyrka på platsen men första gången som namnet Sandvik omnämns är i ett testamente 1268 där en Johan i Häsleby lämnar sitt lantställe i Landa till förbättring av kyrkoherden i Sandviks levnadsvillkor. Några källor talar om att en kyrka skall ha bränts ner vid orostiderna med danskarna 1644. Denna kyrka beskrivs i Samuel Rogbergs smålandsbeskrivning som en träkyrka med måtten 19,5 aln lång och 11 aln bred och uppges blivit uppförd i början av 1600-talet. Det finns dock inga närmare beskrivningar av kyrkans utseende. Den kyrka efterk… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SKÖNDALS KYRKA
HistorikStora Sköndals kyrka uppfördes under åren 192729 med Svenska Diakonanstalten som byggherre och invigdes 1929. Arkitekt var Hakon Ahlberg (18911984), prästson från Halland. Ahlberg har under sina nästan sextio år som verksam arkitekt ritat flera kyrkor. Förutom Stora Sköndals kyrka är han upphovsman till bl a den samtida Mälarhöjdens kyrka i Brännkyrka församling, Stockholm och i Malmbergets kyrka från 1945 skapade Ahlberg ett kyrkorum som står mycket nära Stora Sköndals med ett klöverbladsformat innertak. Ahlberg har också ritat en hel del bostadsbebyggelse och sjukhus. Stora Sköndals kyrka byggdes till med församlingslokaler 1993, r… Tidsprofil: 1680-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOFTAHAMMARS KYRKA
HistorikÅr 1756 påbörjades byggandet av Loftahammars kyrka. Den nya stenkyrkan ersatte Hammars kapell, troligen byggt 1609 då Loftahammar fick egen präst. Stenkyrkan uppfördes nordväst om det gamla kapellet. Från kapellet återvändes ett antal brädor med dekormåleri. De återfinns idag i kyrkans i kyrkans yttertak och kan ses från kyrkvinden. Vem som gjorde ritningarna till den nya kyrkan är inte känt men de kan ha gjorts av byggmästare Peter Frimodig, Linköping, som var engagerad i arbete med kyrkan. I detta arbete deltog också murarmästaren P. Himmelstrand. Loftahammars kyrka fick namnet Stor amiralen Prints Carls kyrka och invigdes 1764 av… Tidsprofil: 1948–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÄRNA GAMMELKYRKA
HistorikDen 24 mars 1644 erövrades Särna, Idre och Heden från norrmännen. Den oblodiga erövring-en genomfördes av Älvdalskaplanen Daniel Buscovius, som fått i uppdrag av drottning Kristina att lägga området under Sveriges krona. Vid tidpunkten var området kring Särna en ut-präglad skogsbygd som var ytterst glesbefolkad. På 45 kvadratmil fanns endast 20 gårdar och befolkningen uppgick till omkring 100 personer. Uppgifter om Särnas första träkyrkan är mycket sparsamma. Kyrkan omnämns 1669. En skriftlig källa från 1680, anger att kyrkan var uppförd av trä och urgammal men spåntaket förnyat år 1666; .hade en liten klockstapel över dörren.., en g… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Aneby kyrka
HistorikPlaner på en egen kyrka för Aneby samhälle tog form redan 1919 och en insamling påbörjades. Patronen till Aneby säteri lovade att skänkta tomt om bygget blev av inom sex år. När dessa år förlupit hade ännu inget skett. År 1925 tog överlärare Oscar Granström initiativet till bildandet av Aneby Kyrkobyggnadsförening. Under mer än ett kvarts sekel drev han målmedvetet processen för att få en kyrka i Aneby. En grundplåt på 6 000 kronor donerades initialt av Gumarpskonsortiet. Genom årliga midsommarfester i Svartåparken skulle ytterligare medel samlas ihop. Dessa Granströmma-fester blev smått berömda och lockade folk från när och fjärran.… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄLLERYDS KYRKA
HistorikNär den första kyrkobyggnaden uppfördes I Källeryd är oklart. Det finns belägg för att en kyrka fanns här på 1400-talet då kyrkan omnämns i ett testamente. Källeryds nuvarande kyrka har sin grund i 1600- talet då landshövdingen i Kristianstads län, Magnus Dureel, lät uppföra en ny kyrka med gravkor för släkten. Kyrkan byggdes under åren 1672-75 och bestod då av långhus med fristående klockstapel. Kyrkan var valvslagen och hade dekorationsmåleri utfört av bl.a. Hindrich Eylertz. Ovanför gravkoret var sakristian förlagd medan altaret hade sin placering i nivå med menigheten framför gravkoret. Altaret var utfört i marmor och alabaster o… Tidsprofil: 1672–1675. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BANKEKINDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men sannolikt uppfördes kyrkan i sin helhet i slutet av 1100-talet eller omkring år 1200 med ett rektangulärt långhus med smalare absidkor och torn i väster. Det medeltida långhuset revs i mitten av 1700-talet och ersattes av ett nytt år 1758. När putsen knackades ner vid renoveringsarbeten 1962 upptäcktes att en hel del material från den gamla kyrkan använts vid uppförandet av det nya långhuset. Flera kalkstenar med en enkel skråkant påträffades. Dessa har likheter med tornets sockel och har sannolikt haft en mots… Tidsprofil: 1774–1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KYRKAN
Historiknull, Kapellet En av de första byggnader som Gustaf Soop lät bygga på Medevi, troligen redan 1678 -79 var just en kyrka. Änkedrottningen Hedvig Eleonora skriver i ett brev daterat 1691 om behovet av reparation av skiuhlet, varunder gudstjänst härtill blivit hållen. Därav förstår man att det inte var en välbyggd kyrka. På 1707 års karta över Medevi, omtalas den som förfallen. Bredvid kyrkan stod också en klockstapel. Den nuvarande kyrkan omtalas första gången 1771 och uppges då vara nybyggd. Den är uppförd med medel insamlade av brunnsgästerna och är placerad i stora gångens norra rad. Enligt 1784 års karta ligger Gamla Kyrkbyggnin… Tidsprofil: 1678–1679. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA ÅSUMS GAMLA KYRKA
HistorikSödra Åsums gamla kyrka uppfördes på 1100-talet med långhus, lägre och smalare kor samt halvrund absid i öster. Absidens romanska kalkmålningar har stilhistoriskt daterats till tiden 112550 vilket gör det sannolikt att valvslagningen är samtida med uppförandet. På 1300-talet förses triumfbågen med kalkmålningar av Snårestadsgruppen och samtidigt målas absidens äldre målerier om. Någon gång under medeltiden tillkommer ett vapenhus i söder, möjligen sker det under detta århundrade som är en vanligt förekommande tid för vapenhusbygge på romanska kyrkor i Skåne. På 1400-talet uppförs västtornet och koret valvslås. Valvet har en bildframs… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTÖ KYRKA
HistorikUtö kyrka uppfördes av gruvsten efter ritningar av Johan Fredrik Åbom (18171900) mellan 1848 och 1849. Den för skärgården resliga kyrkan invigdes i november 1850. Åbom var en av de mest anlitade arkitekterna under senare hälften av 1800-talet. I Stockholm har han ritat många monumentala byggnader såsom Berns salonger, Hasselbacken och Musikaliska akademin. Han är också upphovsman till ett stort antal kyrkor i Sverige och har bl a ritat Åsele kyrka 184950, Södra Möckleby kyrka på Öland 195051 och Eksjö kyrka 188789. I Sörmland ledde han restaureringen av Gillberga- och Torshälla kyrkor. Utö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA MELLBY KYRKA
HistorikStora Mellby kyrka är ursprungligen medeltida, sannolikt från 1100-talet, och var då en romansk stenkyrka med smalare kor i öster. Den äldsta kända klockstapeln uppfördes 1690. Långhuset vidgades 1724 och 1828 fick kyrkan dagens utformning, ritad av arkitekt M. Gyllenhoff. Tornet restes 1762-65, nuvarande kor 1828 och sakristia 1956, ritad av arkitekterna Ärland Noréen och Hampus Bergman. Den är Bjärke härads största kyrka. Från den medeltida kyrkan finns dopfunten bevarad. Av denna kyrka återstår idag den sydvästra väggen. Predikstolen härstammar troligen från 1600-talets slut. 1720 göts stora klockan, eller göts om av en äldre kloc… Tidsprofil: 1762–1765. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JÖRLANDA KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Jörlanda gamla kyrka var medeltida, och förmodligen uppförd under 1100-talet. Den genomgick en ombyggnad av sin östra del och fick ett bredare tresidigt kor 1825-26. Sättningsproblem under tillbyggnaden ledde 1847 till att strävpelare byggdes mot koret, och 1852 fick koret rivas och byggas upp på nytt, men bara fem år senare kunde nya sprickor noteras. 1920 skedde en större renovering under ledning av arkitekten Anders Roland, men bara året därpå, i april 1921, brann kyrkan. För att göra upp ritningar etc anlitades Göteborgsarkitekten Sigfrid Ericsson. Den gamla kyrkans murar stod… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SUNDBORNS KYRKA
HistorikÅr 1620 uppfördes ett kapell i Sundborn, där den nuvarande kyrkan ligger. Kapellet fick status som kyrka 1636 då Sundborns socken avskiljdes från Svärdsjö. Efter en utvidgning mot väster 1682 blev hela konstruktionen instabil och kom i sådant oskick att församlingen började planera för ett nybygge, verkställt 1755. Våren detta år revs den gamla kyrkan och hela platsen röjdes av. Handlingarna för den nya kyrkan hade upprättats av konstmästare Samuel Solberg i Falun. För att byggnaden skulle vila på stabilare grund grävdes först djupa gravar som fylldes med grov sten och slagg. Därpå murades en kraftig grundmur. Väggar timrades av grov… Tidsprofil: 1924–2007. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LEKÅSA KYRKA
HistorikEfter att Barne-Åsaka kyrka år 1834 brann ned i samband med ett blixtnedslag så försökte biskop Butsch med alla medel att få till stånd en sammanbyggnad mellan denna socken och Lekåsa. Sockenstämman ville dock inte gå med på detta. Dock mognade så småningom tanken på nybyggnation. 1860 stod en ny kyrka klar efter ritningar av Överintendentsämbetets arkitekt Johan Fredrik Åbom. En orgel införskaffades 1892, tillverkad av Levin Johansson, Liared. 1938 renoverades kyrkan efter ritningar av arkitekt Axel Forssén. Korets östfönster murades igen och de gamla obekväma bänkarna byttes ut mot nya. Johan Wahlins altaruppsats från 1700-talet ko… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖVRABY KYRKA
HistorikKyrkans äldsta delar består av absid, kor och långhus uppförda under den romanska stilperioden. Från kyrkans medeltida taklag finns en nockåsbjälke bevarad vilken har daterats genom dendrokronologi till år 1126. Dateringen gör Övraby kyrka till en av Skånes äldsta kyrkor. Det är också möjligt att bjälken har återanvänts, exempelvis från en äldre träkyrka. Nockåsbjälken har en ornerad undersida vilket tyder på att den suttit i en öppen takstol där den varit synlig inifrån kyrkan. Under romansk period utfördes också målningar i kyrkans absid och på korets östra vägg. Endast målningarna i absiden finns bevarade. Målningarna har ansetts… Tidsprofil: 1908–1909. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Almundsryds kyrka
HistorikAlmundsryds socken omnämns första gången i skriftliga källor 1427 och skrivs då Almeseryd socken. Under tidig medeltid utgjorde Almundsryds församling tillsammans med Urshult en församling benämnd Hvaembo vars första kyrka var belägen på Vemboö. I mitten av 1300-talet delades Hvaembo församling, varvid nuvarande Almundsryds församling tillskapades och kom att bilda annex till Urshult. Den nya kapellförsamlingen fick namnet Nykyrka, senare Ytra socken och slutligen Almundsryd. I samband med den nya församlingens tillkomst uppfördes den första kyrkan, en liten träkyrka, som var belägen alldeles intill den nuvarande kyrkan. Med tiden bl… Tidsprofil: 1828–1831. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ausås kyrka
HistorikDen kyrkliga historien i Ausås lär gå tillbaka till 1200-talet, då en romansk kyrka byggdes på samma plats som dagens kyrka. Vid markgrävningar i slutet av 1920-talet påträffades grundmurarna till det gamla långhuset omedelbart innanför de nuvarande murarna. Den forna kyrkan hade en typiskt romansk plan med långhus, ett kor i flykt och en absid. Till byggnaden anslöt ett torn, av samma bredd som långhuset, från sent 1400-tal eller tidigt 1500-tal. I övrigt är litet känt om den romanska kyrkans utformning, men det verkar troligt att gestaltningen påverkats av närheten till cistercienserklostret vid Herrevad. Enligt språkforskaren Anna… Tidsprofil: 1905–1906. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.