ÅRE GAMLA KYRKA

Verifierad identitet

ÅRE GAMLA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441354. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1996–1998. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1996–1998.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Åre · Jämtlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikÅre gamla kyrka ligger utmed pilgrimsleden till Norge. Längs lederna mellan nationalhelgonens gravar, S.t Eriks i Uppsaladomen och S:t Olofs i Trondheimsdomen (Nidaros) vallfärdade pilgrimer under medeltiden. Åre gamla kyrka är troligtvis uppförd under perioden 1150 1200. Nordsvenska kyrkor med samma korform, lägre och smalare rakslutet kor i öster, brukar dateras till 1200- talet. Av dessa kan Åre möjligen tillhöra de äldsta med en möjlig tillkomst på 1100- talet. Åre medeltida kyrka bestod av ett långhus och ett rakslutet, lägre och smalare kor i öster. Kyrkan har haft två medeltida portaler förlagda ungefär mittför varandra, nära västgaveln, en på södra respektive norra sidan. Dessa sattes igen när kyrkan förlängdes på 1700- talet medan de två ursprungliga ljusöppningarna i koret finns kvar. De äldsta återstående delarna av den ursprungliga korkyrkan är koret samt större delen av långhuset. Av kyrkans utseende att döma kom stilpåverkan från Tröndelag, kyrkans rakavslutade kor och placeringen av portaler i både norr och söder visar på detta samband. Även takstolarnas utformning har ett tydligt släktskap med samtida kyrkor i Tröndelag. Sten användes, liksom i Åre, som byggnadsmaterial till alla bevarade medeltidskyrkorna i Jämtland. Kyrkorna kan ha varit vitkalkade med… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000441354. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000441354. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.