SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Bostadshus
HistorikDet mesta är gemensamt för alla hus, men det finns variationer mellan husen. Gemensamt är fyra stycken lägenheter per hus, utvändiga trappor, skidförråd, blåmålade dörrar, balkong och uteplats till varje lägenhet. Det som skiljer är husbredd och fönsterutformning. BRF-innehavarna har gjort smärre förändringar. Parkeringsgarage under nedersta husraden. Flera av byggnaderna försågs med sovhytter 1987. Tidsprofil: 1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
F d bostadshus som omvandlats för turistiskt boende, bl a finns bastu och skidbod i souterrängvåningen. På ett foto i Jämtlands läns museums arkiv från 1931 har byggnaden flera äldre stildrag, inte minst en uttrycksfull veranda mot dalen. Tidsprofil: 1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikDet mesta är gemensamt för alla hus, men det finns variationer mellan husen. Gemensamt är fyra stycken lägenheter per hus, utvändiga trappor, skidförråd, blåmålade dörrar, balkong och uteplats till varje lägenhet. Det som skiljer är husbredd och fönsterutformning. BRF-innehavarna har gjort smärre förändringar. Parkeringsgarage under nedersta husraden. Flera av byggnaderna försågs med sovhytter 1987. Tidsprofil: 1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikDet mesta är gemensamt för alla hus, men det finns variationer mellan husen. Gemensamt är fyra stycken lägenheter per hus, utvändiga trappor, skidförråd, blåmålade dörrar, balkong och uteplats till varje lägenhet. Det som skiljer är husbredd och fönsterutformning. BRF-innehavarna har gjort smärre förändringar. Parkeringsgarage under nedersta husraden. Flera av byggnaderna försågs med sovhytter 1987. Tidsprofil: 1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikDet mesta är gemensamt för alla hus, men det finns variationer mellan husen. Gemensamt är fyra stycken lägenheter per hus, utvändiga trappor, skidförråd, blåmålade dörrar, balkong och uteplats till varje lägenhet. Det som skiljer är husbredd och fönsterutformning. BRF-innehavarna har gjort smärre förändringar. Parkeringsgarage under nedersta husraden. Flera av byggnaderna försågs med sovhytter 1987. Tidsprofil: 1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
1980 genomgick byggnaden en kraftig föränding med om- och tillbyggnad samtidigt som en genomgripande renovering gjordes. De övre timmervarven och röstena plockades av och bildar nu stommen i 9002. Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikDet mesta är gemensamt för alla hus, men det finns variationer mellan husen. Gemensamt är fyra stycken lägenheter per hus, utvändiga trappor, skidförråd, blåmålade dörrar, balkong och uteplats till varje lägenhet. Det som skiljer är husbredd och fönsterutformning. BRF-innehavarna har gjort smärre förändringar. Parkeringsgarage under nedersta husraden. Flera av byggnaderna försågs med sovhytter 1987. Tidsprofil: 1987. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Café Villan
Villan fungerade som bostad fram till mitten av 1980-talet då den byggdes till med träningslokaler och bastu i en sofflokal åt sydväst och den mindre byggnadskroppen på västra gaveln byggdes ut för köksändamål. Den sistnämnda vinkelställda byggnadsdelen förlängdes 1991. Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DUVEDS KYRKA (ÅRE NYA KYRKA)
HistorikDuveds kyrka uppfördes 1891 94 av byggmästare Lars Reinhold Bergström, Östersund. Ritningarna kom från Överintendentsämbetet och var signerade Gustaf Pettersson. Så när som på färgsättning och detaljer stämmer exteriören idag överens med arkitektens ritningar. Kyrkan restaurerades under åren 1926 27 efter ett program upprättat av arkitekt Anders Roland. Då ändrades färgsättningen både in- och utvändigt. Från början hade kyrkan en ljusröd exteriör men målades 1926 27 vit, en färg den har än idag. Vattenkastare i form av drakhuvuden togs bort och åtminstone en förvaras idag i tornrummet. Kyrkorummet var ursprungligen mörkt med brunfern… Tidsprofil: Samtid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GROTTAN
HistorikSJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall ritade 1913 Grottan och arkitekt Karl Güettler gjorde några år senare en utvidgad plan för parken med den än idag tydliga ovala formen. Den välvda Grottan mitt emot järnvägsstationen är uppmurad av oregelbundna stenblock och flankeras av en trappa på var sida, vilka leder upp i parken i riktning mot bergbanan. Inne i Grottan porlar ett litet vattenfall. Framför Grottan finns en halvmåneformad avsats med en stenmur som kröns av några bautastenar. Grottans byggmästare var Mårten Ohlson. Arkitekt Folke Zettervall kan eventuellt ha inspirerats av den stora trappan i Central Park i New York som i si… Tidsprofil: 2008–2008. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HANDÖLS KAPELL
Historiknull, Under sommaren, då samerna vistades i fjällen, var det i allmänhet omöjligt för dem att besöka högmässan i församlingskyrkan. På vintern kunde de närvara men sommartid utlystes sammankomster i fjällen för att försöka nå ut till lappförsamlingarna. Tillstånd fås 1794 till att uppföra ett kapell i Handöl och kostnaderna fördelades så att byamännen i Handöl och Bunnersvik svarade för golv, väggar och tak medan lapparna stod för fönster, dörr och övrig inredning. 1804 togs kapellet i bruk och var enligt ett vittne invändigt brokigt beprytt på flera ställen, av en bondmålare med blå och vita strimmor . Altaret med det senmedeltida a… Tidsprofil: Cirka 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hyddan
HistorikLänga bestående av sammanlänkade timmerbyggnader som inventeraren bedömer vara från 1800-talet och gissar ha fungerat som loge (den högre delen) och enkelstuga, troligen fäbodstuga. Byggnaderna bör ha flyttats till platsen före år 1991 enligt uppgift i Åre kommunarkiv. Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KALLS KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet täcks av kassettindelat tredingstak av trä över långhuset som är putsat vitt. Väggarna är putsade vitgrå. Västväggen är sekundär, uppsatt när utrymmet under läktaren inreddes till lillkyrka 1925. Väggen är av trä men har putsats. Sex pilastrar utskurna i trä delar upp väggen (från 1954). Läktarbarriären är vitmålad med förgyllda utskurna ornament. Orgeln har samma färgsättning och ornamentik. Koret har ett tak i form av ett putsat hjälmvalv. Korvalvet delas upp av lisener som utgår från de fyra väggpilastrarna, vilka flankeras av perspektiviskt målade kolonner. Liksom korvalvets målade rankornamentik är sannoli… Tidsprofil: 1954–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Karl Johanstugan
F d mangårdsbyggnad. Flyttad till platsen 1989 eller 1990 från ett läge närmare Olympialiften. Ombyggd för turistiskt boende. Tidsprofil: 1989. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kiosk
HistorikByggnaden ursprungligen pressbyråkiosk som stått först vid järnvägsstationen och senare vid torget för att vid läget för dagens störtlopp flyttas till nuvarande plats 1967-68. Byggnaden hade vid flytten säteritak men det tvingade byggnadsnämnden den nyblivna ägaren att ändra. Byggnaden förlängdes på 1970-talet. Tidsprofil: 1967–1968. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klockstapel
ExteriörbeskrivningKlockstapeln i stolpverkskonstruktion på en grund av kalksten ligger sydväst om kyrkan. Klockboden är inbyggd och väggarna är klädda med en rödfärgad lockpanel som är mycket blekt. På klockboden ligger ett sadeltak täckt med falsad kopparplåt. Utvändigt har tornet en lökkupol som är täckt med spån liksom spiran, något rundade i nederkant. Spiran är krönt av metallspiror. Under kupolen sitter gula luckor med svart ram som är målade med varannan urtavla och varannan med årtalet 1756. Svarvade balusterdockor markerar varje sida på den åttkantiga lucksektionen. Mellan varje lucka är sektionen klädd med gula spån. Ett litet fön… Tidsprofil: 1756. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kolåsens kapell
HistorikKyrkobyggnaden består av ett rektangulärt kyrkorum med kor, en vidbyggd mindre sakristia i öster samt torn i väster. Ingång sker genom tornet. Kyrkan är byggd i trä med dubbla plankväggar och mellanliggande fyllning. Ritningen till Kolsåsen lappkapell upprättades 1844 av länsbyggmästare D. Andersson. Bygget av den nyklassicistiska byggnaden påbörjades två år senare med lapplänsman Anders Hållström som entreprenör. Under samma period i mitten av 1800-talet togs fler initiativ från statligt håll till kapellbyggen för den samiska befolkningen. Det behövdes gudstjänstlokaler både för samerna och för den växande del av befolkningen som br… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ladugård
Byggnaden är uppförd senast år 1925, då den tilldelades ett pris av Hushållningssällskapet med ungefärlig motivering att en ny och ändamålsenlig ladugård anpassats till regional byggnadstradition. Takteglet tillverkat i Duved. Tidsprofil: 1925. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARBY NYA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet har ett rakavslutat kor med bakomliggande sakristia och taket täcks av ett tunnvalv i trä. Kyrkorummet restaurerades 1995. Tak, väggar rengjordes, fönsterbågar och kyrkbänkar målades. Inget arbete utfördes på läktaren. I taket finns lagningar som berättar om uppvärmningen med vedkaminer vilka revs ut 1959. Vedkaminerna ersattes av elvärme. Tunnvalvets brädor orienterade i långhusets riktning är korta och breda och målade i en gråvit färgsättning. Den utkragade taklisten markerar takets början. Strax ovan taklisten sitter på fyra ställen dragjärn mellan långsidorna. De är målade i en ljus grå kulör för att smält… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÖRSILS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är byggd i nyklassicistisk stil och består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet korparti och en mindre vidbyggd sakristia i öster samt västtorn. Murarna är vitputsade och har i putsen markerade hörnpilastrar, omfattningar kring de rundbågiga fönstren, en gördelgesims under fönstren och en krönlist med tandsnitt på tornet. Tornet kröns av en åttkantig öppen lanternin med en spetsig spira som i sin stil bär drag av nygotik. Den är klädd i kopparplåt. I tornet finns ljudluckor i trä för kyrkklockorna och runda fönster i våningen under. Torntaket, långhusets och sakristians sadeltak har falsad skivtäckning av g… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sjukhusbyggnad
Byggnaden upffördes i slutet av 1940-talet för behandlings- och barnavdelningarna. I samband med att sjukhuset gavs en mer enhetlig gestaltning under 1970-talet byttes takmaterialet ut till betongtegelpannor och en av entréerna byggdes ut. Gaveln mot nordväst kläddes in i den för anläggningen typiska grönmålade dubbelfasspontpanelen. Troligen drogs vid samma tillfälle en bro upp till en entré på övre plan. Under 1990-talet har en ny entrédel byggts för hälsocentralen som vid inventeringstillfället inrymdes i byggnaden. I byggnaden finns distriktsköterska, läkarmottagning och folktandvård. Tidsprofil: 1940-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Skolbyggnad
Denna den ursprungliga skolbyggnaden uppfördes 1852-53, till 3/4 finansierad av östra socknen och till 1/4 av västra, beroende på den nytta respektive bygder beräknades få av skolan. Först 1865 investerades i trossbottnar, invändig väggbeklädnad och innanfönster. På 1800-talet bodde barnen i stor utsträckning i skolbyggnaden, exempelvis bodde här 33 barn år 1882. Skolan utnyttjades också till många andra ändamål; här övernattade kyrkfolk, dracks bran- och gravöl, idkades konfirmationsundervisning och uppbars prästens tionde. Ved till uppvärmning ålades varje bonde i östra socknen att tillhandahålla. 1905-06 nedmonterades skolan och vändes he… Tidsprofil: 1852–1853. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tingshus
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Det forna tingsstället, som numera förfaller och används som förråd, och det nyare boningshuset är placerade mitt emot varandra med gavlarna mot söder och norr. Från tingshustrappan har man en vidunderlig utsikt över landsvägen och älven nere i dalen. Huset är ett smalt timrat tvåvåningshus med urblekta faluröda locklistfasader, vitmålade knutlådor och fönsterkarmar och ett flackt tegeltäckt sadeltak. Märken i panelen visar att de stora fönstren i bottenvåningen vid något tillfälle för ganska länge sedan har gjorts större. Fönstren på andra våning har kvar sin ursprun… Tidsprofil: 1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tott hotell & spa
Thyra Roland avled 1964 och tre år senare stod det nya hotellet färdigt. Det var ett av fjällvärldens modernaste hotell med 50 rum och konferenslokaler samt restaurang. Lars Marcus projekterade och drev hotellet inledningsvis, därefter Bibbo Nordenskiöld. Hotellet är för många känt som Sunwing och drevs av Vingresor/Ving från 1923-2002. Sunwings huvudbyggnad inrymde några av Åres mest populära nöjeslokaler. Hotellet har byggts på och till vid flera tillfällen, i huvudsak efter ritningar av Lennart Bergström. 2002 byggdes hotellet ut mot dalen med en ny spa-anläggning och även andra omfattande renoveringsåtgärder vidtogs. Tidsprofil: 1923–2002. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Tottebo
HistorikStenkällare som sannolikt hört till villa Tottebo som under 1990-talet flyttades från platsen till ett läge centralt vid Åre järnvägsstation. Tidsprofil: 1990-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UNDERSÅKERS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkobyggnaden är uppförd i nyklassicistisk stil men uppvisar i byggnadsdetaljer inslag av nygotisk dekor bland annat i den smäckra tornlanterninen med spira. Den består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti i öster, vidbyggd sakristia vid östgaveln samt västtorn. Kyrkan byggdes 1850-56 av byggmästare Alfred M Svensson från Stockholm efter ritningar av Överintendentämbetets arkitekt Albert Törnqvist. Samma arkitekt och byggmästare stod även bakom uppförandet av kyrkan i Mörsil under samma tid. Församlingen hade först inlämnat ett förslag till en ny kyrka som upprättats av den lokale byggmästaren Daniel Andersson f… Tidsprofil: 1850–1856. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅNNS LILLKYRKA
InteriörbeskrivningFrån kapprummet kommer man genom en pardörr med spegelindelning in i kyrkorummet. Trots en interiör renovering på 1980- talet präglas kyrkorummet fortfarande starkt av den föregående förändringen från mitten av 1900- talet. Det rektangulära kyrkorummet har ett förhöjt smalare kor med mycket återhållsam möblering. Kyrkorummet är luftigt och fem rundvälvda fönster, tre i söder och två på motsatt vägg ger flödigt med ljus. På golvet ligger en plastmatta i blågrått och de skivtäckta väggarna delas upp av en enkel mittelbandslist. Den nedre delen samt listen är gråmålad medan resten av väggen är ljust gul. Taket är klätt med sk… Tidsprofil: 1980. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÅRE GAMLA KYRKA
HistorikÅre gamla kyrka ligger utmed pilgrimsleden till Norge. Längs lederna mellan nationalhelgonens gravar, S.t Eriks i Uppsaladomen och S:t Olofs i Trondheimsdomen (Nidaros) vallfärdade pilgrimer under medeltiden. Åre gamla kyrka är troligtvis uppförd under perioden 1150 1200. Nordsvenska kyrkor med samma korform, lägre och smalare rakslutet kor i öster, brukar dateras till 1200- talet. Av dessa kan Åre möjligen tillhöra de äldsta med en möjlig tillkomst på 1100- talet. Åre medeltida kyrka bestod av ett långhus och ett rakslutet, lägre och smalare kor i öster. Kyrkan har haft två medeltida portaler förlagda ungefär mittför varandra, nära… Tidsprofil: 1996–1998. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
Tidigare mangårdsbyggnad på stamfastigheten. Under en eldsvåda sommaren 2003 uppstod brandskador. Tidsprofil: 2003. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Förråd
HistorikEnligt ägaren har byggnaden tidigare varit förråd från beredsskapstiden 1935-45. Tidsprofil: 1935–1945. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.