GROTTAN

Verifierad identitet

GROTTAN är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001469680. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 2008–2008. Tidsprofilens källstatus är probable. Den normaliserade tidsmarkören är år 2008.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Åre · Jämtlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikSJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall ritade 1913 Grottan och arkitekt Karl Güettler gjorde några år senare en utvidgad plan för parken med den än idag tydliga ovala formen. Den välvda ”Grottan” mitt emot järnvägsstationen är uppmurad av oregelbundna stenblock och flankeras av en trappa på var sida, vilka leder upp i parken i riktning mot bergbanan. Inne i Grottan porlar ett litet vattenfall. Framför Grottan finns en halvmåneformad avsats med en stenmur som kröns av några ”bautastenar”. Grottans byggmästare var Mårten Ohlson. Arkitekt Folke Zettervall kan eventuellt ha inspirerats av den stora trappan i Central Park i New York som i sin ursprungliga 1800-talsform har nästan samma uppbyggnad som Grottan i Åre. Amerikansk arkitektur var i slutet av 1800-talet en stor inspirationskälla för en del svenska arkitekter. Monumentet är också klart nationalromantiskt med sin grovhuggna karaktär, sina ”bautastenar” och monumentala uppbyggnad, inte olik det förra sekelskiftets många karolinermonument i den jämtländska fjällvärlden. Zettervall utformade senare, år 1924, ett liknande men stramare arrangemang med trappor vid järnvägsstationen i Sollefteå. KÄLLA: Beslut – Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2008-08-20, Dnr 432-6367-89 Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21000001469680. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21000001469680. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.