BANKEKINDS KYRKA

Verifierad identitet

BANKEKINDS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000093533. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1774–1776. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1774–1776.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Linköping · Östergötlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men sannolikt uppfördes kyrkan i sin helhet i slutet av 1100-talet eller omkring år 1200 med ett rektangulärt långhus med smalare absidkor och torn i väster. Det medeltida långhuset revs i mitten av 1700-talet och ersattes av ett nytt år 1758. När putsen knackades ner vid renoveringsarbeten 1962 upptäcktes att en hel del material från den gamla kyrkan använts vid uppförandet av det nya långhuset. Flera kalkstenar med en enkel skråkant påträffades. Dessa har likheter med tornets sockel och har sannolikt haft en motsvarande placering på det medeltida långhuset. Även bjälkar i den nuvarande sakristians takkonstruktion har sannolikt ingått i det medeltida långhusets takkonstruktion. Kyrkan har ett s k västverk, vilket är en benämning på speciellt utformade torn, som ofta uppförts på initiativ av en kung eller storman. Tornet är uppfört av gråsten och kalksten med hörnkedjor och muröppningarnas omfattningar av kalksten. Det har även axmurning, s k opus spicatum, som åstadkommits genom att kalkstenskivor murats på snedden. Tornet har varit putsat med en tunn slevdragen puts, vilken försetts med kvaderritsningar på samma sätt som skett invändigt. Tornets bott… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000093533. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000093533. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.