JÖRLANDA KYRKA

Verifierad identitet

JÖRLANDA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549719. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 2002–2005. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 2002–2005.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stenungsund · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Jörlanda gamla kyrka var medeltida, och förmodligen uppförd under 1100-talet. Den genomgick en ombyggnad av sin östra del och fick ett bredare tresidigt kor 1825-26. Sättningsproblem under tillbyggnaden ledde 1847 till att strävpelare byggdes mot koret, och 1852 fick koret rivas och byggas upp på nytt, men bara fem år senare kunde nya sprickor noteras. 1920 skedde en större renovering under ledning av arkitekten Anders Roland, men bara året därpå, i april 1921, brann kyrkan. För att göra upp ritningar etc anlitades Göteborgsarkitekten Sigfrid Ericsson. Den gamla kyrkans murar stod kvar efter branden och det rådde delade meningar om huruvida man skulle nyttja sig av dessa eller om dessa skulle rivas och en helt ny byggnad skulle uppföras. Man enades om ett kompromissförslag som innebar att ett parti av norrväggen skulle ingå i den för övrigt nya byggnaden. Det är dock tveksamt om denna norrvägg kom att ingå, troligen revs också denna när arbetena väl var igång. Den nya kyrkan byggdes på den gamlas grund och fick därför också den gamlas form, och var i många delar snarlik den kyrka som brann. Många av kyrkans lösa inventarier kunde räddas undan branden, och även altaruppsatsen, dopfunten och nummertavlorna kunde återanv… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549719. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000549719. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.