BORRBY KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA)

Verifierad identitet

BORRBY KYRKA (SANKTA MARIA KYRKA) är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440152. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1838–1841. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1838–1841.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Simrishamn · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikBorrbys första stenkyrka tros ha byggts under 1100-talet kanske i samband med att ett prebende inrättades på orten. Kyrkan var helgad åt Sankta Maria som fanns avbildad på kyrkosigillet. De äldsta delarna tros ha bestått av västtorn, långhus och kor, möjligen utan ursprunglig absid. Långhuset hade ett par högt sittande fönster och väggarna var invändigt redan före 1300-talet dekorerade med målningar. Tornet var mycket smalt med rektangulär planform, samma bredd som långhuset och fem våningar högt. Dess bottenvåning täcktes av ett tunnvalv och öppnade sig mot långhuset genom två valvbågar. I tornets sydöstra hörn fanns en spindeltrappa upp till andra våningsplanet. I andra våningsplan fanns en öppning mot långhuset i öster. Den tredje våningen hade träbjälklag och täcktes av ett tunnvalv. Detta våningsplan var avdelat med ett sentida rumsutrymme kallat Lönnkammaren vilket använts som tillflyktsort för snapphanar. Den fjärde våningen var ett helt oinrett våningsplan. På femte våningen fanns två dubbla öppningar med pelare emellan i öster och väster och en dito öppning mot söder och norr. Tornet var utvändigt förstärkt med kraftiga trappformade stödpelare i väster och söder vilka kan ha tillkommit relativt sent i tornets byggnadshistoria. På 1300-talet slogs valv inne i lån… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440152. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000440152. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.