SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “virke kyrka”
Virke kyrka
ByggnadsdelKor - Öster, Kor - Polygonalt korutsprång, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Västtorn, Torn - Väster Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
tävelsås kyrka
HistorikNamnet Tävelsås är första gången nämnt i de skriftliga källorna år 1336, då som Taeflisaas. Socknens gamla kyrka av trä uppfördes troligen i början av 1500-talet, men då den reparerades år 1750 upptäcktes återanvänt virke som tyder på att en ännu äldre kyrka funnits tidigare. Nästan samtidigt som Tävelsås gamla kyrka plockades ner revs även Tofta kyrka. Virke från båda dessa användes 1784 för uppförandet av den nya kyrkan, samtidigt som inventarier från dem båda samlades i denna. Den nya kyrkan var en enkel rektangulär salkyrka i klassicistisk utformning, utan utifrån synlig korindelning. Tolv år efter uppförandet flyttades klockstap… Tidsprofil: 1500-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hejde kyrka
ExteriörbeskrivningSom framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor, sakristia, långhus och torn. Tornet är försett med gallerier i söder och norr. Marken runt byggnaden är grusbelagd. Ytterväggar Väggarna är uppmurade av kalksten. Fasader Fasaderna är putsade med kalkbruk och vitkalkade. Korets västra gavelröste är klätt med av liggande, tjärad s.k. tornpanel. Hela kyrkan utom sakristian har socklar av huggen kalksten med skråkant och rundstav. På korets, långhusets och tornets södra fasader är sockeln sekundärt monterad i form av stående kalkstensskivor. Sakristian saknar sockel. Tornhuv och yttertak Tornhuven har kvadratiskt tvärsni… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kyrka
HistorikDen äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av liggande timmer, som enligt en dendrokronologisk undersökning, dvs årsringsdatering, daterats till 1250. Under 1400- eller 1500-talet uppfördes en ny kyrka av sten med återanvändning av delar från träkyrkans takkonstruktioner i bl a gavelrösten och remstycken. Trägavlarna visar, enligt uppgift, spår efter utvändig spånbeklädnad och östra gaveln har varit tjärad. De sekundärt använda väggbjälkarna och takbrädorna har rester av målningar. Målningarna anses vara utförda av den s k Risingemästaren eller någon av hans efterföljare och kan dateras till tiden 1430-1450. Stenkyrkan uppfördes… Tidsprofil: 1430–1450. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA KLAGSTORPS KYRKA
HistorikVästra Klagstorps kyrka har medeltida ursprung men är idag till största delen en 1800-tals kyrka. Medeltidskyrkan byggdes troligen i slutet av 1100-talet och bestod av långhus med kor och absid. Byggnaden tillskrivs en lärjunge till Mårten Stenmästare som var verksam med Lunds domkyrka. Sannolikt på 1200 eller 1300-tal tillkom ett brett västtorn med tvärrektangulär plan. Torn med denna utformning anses ofta haft samband med en huvudgård och storman. Kyrktornen i Skåne har haft flera olika funktioner som skiftat under århundranden. Tornen kan ha fungerat som försvarstorn, magasin, doprum, gravrum eller klocktorn. Klockstolens virke är… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Porthus
HistorikByggnaden var tidigare vapenhus till den gamla stenkyrkan som uppfördes 1642. Möjligen är vapenhuset också från denna tid men har byggts åtminstone till viss del av äldre, återanvänt virke. En dendrokronologisk datering visade att virke från 800-talet ingår i timmerkonstruktionen. När kyrkan revs 1905 sparades vapenhuset av kantor Sven Wängqvist, som först gjorde ett privat sockenmuseum av det, varpå det ställdes under decennier vid Säveholm och sedan på skoltomten, innan det slutligen donerades till församlingen vid hans pension. Vapenhuset ställdes vid kyrkogårdens norra kant, där det står kvar idag. Tidsprofil: 1642. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÅBY-REKARNE KYRKA
InteriörbeskrivningÖVERSIKT Långhuset nås via ett vindfång i väster. Sakristian är placerad öster om i koret i kyrkans östra del. VINDFÅNG Vindfånget innanför ytterporten i väster har ett golv av kvadratiska, grå kalkstensplattor. Utrymmet täcks av ett tryckt valv, möjligen definierbart som mötande tunnvalv. Väggarna och taket är putsade och vitmålade. I väster leder ovan beskrivna port ut till kyrkogården. I öster leder en pardörr in till kyrkorummet. Dörrbladen består av ramverk med tre släta fyllningar. Dörrbladens ramverk och dörrfoder är målade i ljust gråblått medan fyllningarna är målade i en mörkare gråblå kulör. LÅNGHUS Långhuset ha… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
atlingbo kyrka
ExteriörbeskrivningKort beskrivning av kyrkan Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor med absid och sakristia, långhus samt ett lågt torn. Kyrkklockan är placerad i tornhuven. Ytterväggar Väggarna är uppmurade av kalksten. Hela kyrkobyggnaden, sakristian undantagen har skråkantade socklar krönta med en rundstav. Tornhuv och yttertak Tornhuven är åttkantig med stomme av sågat virke. Den är på sedvanligt, gotländskt vis klädd med snedkantade bräder, s.k. tornpanel av kärnfuru. Panelens kanter och skarvar är täckta av v-formade lister. Huven är utvändigt tjärad. Spiran kröns av en vindflöjel, till vilken det är ca 35 m. Nedre del… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Boge kyrka
ExteriörbeskrivningKort beskrivning av kyrkobyggnaden Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av ett kor med sakristia, långhus och torn. Ytterväggar och murverk Murverket är uppbyggt av kalksten. Ankarjärn (2 st.) är inlagda i långhuset, och dess sydvästra hörn stöttas av en kraftig stödmur av kalksten. De skråkantade socklarna, omfattningar, portaler och hörnkedjorna är frilagda från puts. Tornhuv och yttertak Åttasidig tornhuv, klädd med tjärad s.k. tornpanel (snedkantade bräder). Höjden till flöjeln är ca 37 m. På var sida finns två ljudgluggar, hälften av dem täcks med fågelskyddsnät på träramar och resten med träluckor. Konstru… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bro kyrka
ExteriörbeskrivningSom framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor med sakristia, långhus samt ett torn på vars södra sida finns en botgöringscell. Ytterväggar, murverk och fasader Hela kyrkan är uppförd av kalksten och omges av profilerade socklar där långhusets och tornets är rikast utformade, delar av långhusets fasadstenar är skulpterade med djur¬reliefer, och i botgöringscellens yttervägg sitter en stor bildsten. I tornet ligger en ankarstock inlagd, originell såtillvida att ankarsluten i den västra fasaden utgörs av trädets rot. Korets och sakristians fasader är putsade med kalkbruk med kvastad yta liksom botgöringscellens västr… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
hejnum kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan består av kor med sakristia, långhus och ett lågt torn i väster. Ytterväggar Väggarna är uppmurade av kalksten, tornet med fint huggna kvadrar och smala fogar. Långhusets stöds på norra sidan av en strävpelare, även den av kalksten. Utspridda över korets och långhusets murar finns delar av en rundbågsfris med figurscener. Tornfasaden har tre runinskrifter. Dessutom finns det tre konsoler, en vid sydvästra långhusfönstret, två på tornets västra fasad vilka flankerar ljudgluggen. Tornhuv och yttertak Tornhuven är av sedvanlig gotländsk, åttkantig modell, klädd med snedkantade bräder (s.k. tornpanel). Panelen är utvänd… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UTÖ KYRKA
HistorikUtö kyrka uppfördes av gruvsten efter ritningar av Johan Fredrik Åbom (18171900) mellan 1848 och 1849. Den för skärgården resliga kyrkan invigdes i november 1850. Åbom var en av de mest anlitade arkitekterna under senare hälften av 1800-talet. I Stockholm har han ritat många monumentala byggnader såsom Berns salonger, Hasselbacken och Musikaliska akademin. Han är också upphovsman till ett stort antal kyrkor i Sverige och har bl a ritat Åsele kyrka 184950, Södra Möckleby kyrka på Öland 195051 och Eksjö kyrka 188789. I Sörmland ledde han restaureringen av Gillberga- och Torshälla kyrkor. Utö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Petiknäs kapell
HistorikByggnaden uppfördes ursprungligen 1920 som kombinerat gravkapell och klockstapel i Bastuträsk (nuvarande västra delen av byggnaden med tornet). Vem som ritade grav-kapellet är inte känt. Bastuträsk hade vid denna tid sin kyrksal förlagd i byns skola, men när denna byggnad skulle användas som fältsjukhus 1940 förlängdes gravkapellet efter ritningar av komminister Hilmer Eby, och användes därefter som kyrka i Bastuträsk. Sedan en ny större kyrka uppförts i Bastuträsk 1955, flyttades byggnaden i sektioner till Petiknäs, där den både byggdes om och till. En stor del av virket var ruttet och fick bytas efter flytten. Kapellsalens rundbågi… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÄRESJÖ KYRKA
HistorikDen nuvarande kyrkobyggnaden har med största sannolikhet föregåtts av en träkyrka, som byggdes i början av 1100-talet. Den ersattes redan i mitten av 1100-talet av den nuvarande kyrkobyggnaden, som är uppförd i välhuggen kvader av köpingesandsten. Den är kalkhaltig, även kallad lyckåsmärgel och förekommer endast i Fyledalen i Sjöbo kommun. Murverket mellan kor och långhus indikerar att byggnationen kan ha tagit hänsyn till en befintlig träbyggnad. I den befintliga takkonstruktionen finns återanvänt virke, som är dendrokronologist, d v s årsringsdaterat, till tiden runt 1007 samt 1028, vilket har satts i samband med den tidigare träky… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SVARTVIKS KYRKA
InteriörbeskrivningVapenhus med oljat trägolv, ca 100 mm spåntat virke. Ljust gulmålade väggar i gips på vilka är monterade en bröstningspanel, ca 0, 75m över golv, 200 mm sockel, krönande profilerad list, båda med mörk grå målning, däremellan ljusare grå målning. Över denna ett ramverk i trä med monterade krokar samt hatthyllor i trä. Mörkare grå målning. Skålad taklist i trä, ca 80 mm bred, gipstak, grå målning. I vapenhus rakt fram mot öster en hwc-dörr i trä, tre fyllningar, påbyggd insida med träfiberskiva, grå målning. Denna, liksom wc, byggd vid 1990-talets restaurering. Helkaklat hwc, betongkakel golv, ca 200x200 mm, grå med blå bård… Tidsprofil: 1880–1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
lye kyrka
ExteriörbeskrivningSom framgått av byggnadshistorien består kyrkan av långhus och kor med sakristia. Ytterväggar och murverk Väggarna är uppmurade av kalksten. Invändigt i kyrkorummet är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade. I koret är ett dragstag av stål inlagt i N-S riktning intill den västra gaveln. Tornhuv och yttertak Tornhuven är av lanternintyp, klädd med snedkantade bräder (s.k. tornpanel). Träluckor i lanterninen åt SSO, VSV, NNV och ONO. Panelen är tjärad utvändigt. Höjden till flöjeln är ca 43 m. Stommen är tillverkad av bilade och sågade virken. I den översta delens tak är takstolarna försedda med plåtkappor och o… Tidsprofil: 1960-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lärbro kyrka
ExteriörbeskrivningSom framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor, sakristia, långhus samt ett åttasidigt torn. Ytterväggar och murverk Väggarna är uppmurade av kalksten. Hela kyrkan omges av skråkantade socklar krönta med rundstav. Tornhuv och yttertak Den åttkantiga tornhuven är klädd med snedkantade bräder, s.k. tornpanel. Höjden till flöjeln är ca 56 m. Invändiga fångbläck leder vattnet till långhusets norra takfall. Konstruktionen består av sågade virken med kryss och ramar i panelens plan. Knutpunkterna är låsta med kraftiga bultplåtar, och högbenen är försedda med spikplåtar och offerreglar. Taken över kor, sakristia, långhus… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALBÖKE KYRKA
ExteriörbeskrivningDagens kyrka består av ett torn med lanternin i söder och ett långhus i nord/sydlig riktning med sakristia i norr. Långhuset byggdes 1859 och kyrkans ovanliga, orientering beror på att långhuset ursprungligen byggdes som ett sidoskepp till den medeltida klövsadelkyrkan. Tornet byggdes tre år efter långhuset och ersatte då den medeltida kyrkan i söder. Med tornet fick kyrkan den utformning av modern kyrka i nyklassicistisk stil som den i väsentliga delar ännu bevarar. Den nyklassicistiska karaktären består främst i det höga tornet försett med lanternin, det lång-sträckta långhuset med större bredd än tornet och ett förhålla… Tidsprofil: 1827–1830. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Torekovs kyrka
HistorikTorekovs nuvarande kyrka hade en medeltida föregångare som låg mitt i byn. Stenkyrkan från omkring 1200 var i typisk romansk stil med rektangulärt långhus, smalare kor med absid och utan torn. Under senmedeltiden välvdes kyrkan med valv och byggdes till och om. Vid C G Brunius uppmätning på 1840-talet hade kyrkan tillbyggt vapenhus, torn, sakristia och ett breddat kor. Sakristian var ovanlig med en tornliknande utformning. Stilen var gotisk med spetsbågiga fönster och valv. Kyrkorummet var tvåskeppigt. Kyrkans utbyggnad kan förklaras med blomstrande sjöfart och fiske men också att det var en vallfartskyrka till lokalhelgonet Sankta T… Tidsprofil: 1860–1863. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VISSELTOFTA KYRKA
HistorikKyrkobyggnad Kyrkan i Visseltofta är av medeltida ursprung men delade meningar råder kring en mer exakt datering. I kyrkans vård- och underhållsplan står att kyrkan vanligen daterats till 1200-tal, med bäring på bland annat dopfunten från samma århundrade och två träskulpturer från 1300-talet. Dendrokronologiska undersökningar har kommit fram till att virket i korets södra remstycke avverkats mellan 1362 och 1404 medan andra delar av kortaklaget har daterats till omkring 1420 och delar av långhusets taklag till 1440. Dessa resultat indikerar att kyrkan är yngre än man tidigare trott. Teorier om en tidigare träkyrka på platsen har dry… Tidsprofil: Cirka 1420. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KATARINA KYRKA
HistorikKatarina kyrka uppfördes under åren 165695 enligt arkitekten Jean de la Vallées ritningar. Redan grundläggningsåret 1656 hölls, under ett provisoriskt tak, den första gudstjänsten, men kyrkan stod inte färdig förrän nästan fyrtio år senare. Jean de la Vallée (162096) var en av de ledande arkitekterna i Sverige under 1600-talets andra hälft. Utöver Katarina kyrka har han i Stockholm bl a stått för ritningarna till Hedvig Eleonora kyrka som började byggas 1669. Bland hans profana byggnadsverk finns en rad palats i Stockholm som t ex Bondeska palatset, numera Högsta Domstolen, och Axel Oxenstiernas palats i Storkyrkobrinken. Han fullbor… Tidsprofil: 1600-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VALLÖSA KYRKA
Historiknull, Vallösa kyrka, eller Sjörups nya kyrka, uppfördes 1882 efter ritningar utförda av byggmästare H F Möller i Ystad. H F Möller är troligen byggmästare Hans Fredrik Möller, f 1825 i Svendborg i Danmark. Han var 1880 bosatt i Ystad, men avled innan 1890. Möller har även ritat bl. a Östra Torps kyrka, som invigdes 1886, men brann 1909 och Björnbergska huset i Ystad 1852. Även domkyrkoarkitekt Helgo Zettervall fick i uppdrag att ta fram ritningar, vilket dock blev för dyrt. Möllers andra ritningsförslag, daterat 1879, godkändes av Överintendentsämbetet 1880. Enligt uppgift i förteckningen över kyrkoarkitekter av Krister Malmström ska… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANGEREDS KYRKA
HistorikByggnadshistoria Den kyrka vi ser idag är starkt präglad av den stora ombyggnad som genomfördes på 1790-talet. När Angereds kyrka är uppförd vet man inte. Kyrka hade under medeltiden ett rektangulärt långhus och ett lägre och smalare rakt avslutat kor i öster av den typ som var vanligt under 1100-talet och början av 1200-talet. I Västgötalagen från 1200-talets mitt anges att det inom Vättle härad fanns fem kyrkor. En av dem torde vara Angered. Den gotiskt fyrpassformade dopfunten, utan centralt uttömningshål kan dateras till 1250-1280. En dendrokronologisk undersökning av remstyckena i långhusets västparti utförd av Alf Bråthen visar… Tidsprofil: 1250–1280. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DÄDESJÖ NYA KYRKA
HistorikDädesjö är länets fornlämningsrikaste socken. Ungefär 500 meter väster om kyrkan ligger ett stort järnålders gravfält. Intill detta ligger även en marknadsplats, vilket gör det tänkbart att Dädesjö utgjort en mötesplats även innan kyrkan byggdes och socknen bildades på 1100-talet. Dädesjö socken ligger mitt emellan Växjö och Vetlanda inne i de småländska skogarna. Sockencentrum består av kyrka, prästgård, sockenstuga, skolhus, sockenmagasin och kyrkstallar. Sockencentrumet har två kyrkobyggnader och två kyrkoherdeboställen. På ena sidan landsvägen ligger den gamla kyrkan och den gamla prästgården med sina nyare motsvarigheter på andr… Tidsprofil: 1741–1753. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
EKBY KYRKA
HistorikEKBY KYRKA - Nuvarande kyrka hade en medeltida föregångare. Enligt en inskription utvidgades denna 1804 och nuvarande torn uppfördes (troligen på medeltida murar).Tornspiran är, enligt samma inskription, från 1873. Då kyrkan skulle restaureras omkring år 1900 rasade murarna. Man beslöt att då att istället riva den gamla kyrkan och uppföra en ny invid det gamla tornet. Hur mycket medeltida murar som ingår i nuvarande kyrka är oklart. Denna uppfördes i nygotik 1902, enligt ritningar K Hultcrantz och A Vetterberg. Denne ritade även altaruppsats, predikstol, orgelläktare och bänkinredning. Detta är bevarat, men altaruppsatsen är undanstä… Tidsprofil: 1954–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Ekeberga kyrka
HistorikPå Ekeberga kyrkogård, hundratalet meter sydväst om den nuvarande kyrkan, stod tidigare en träkyrka från slutet av 1100-talet eller 1200-talets början. Det var troligen en stavkyrka lik Granhults kyrka, men mycket knapphändiga uppgifter finns att tillgå. Den gamla kyrkan ansågs för trång redan i mitten av 1700-talet. 1754 skrev kyrkoherde N. M. Grönqvist till Växjö domkapitel: Ekeberga kyrka, av början ganska liten byggd, är numera, sedan Kosta glasbruk kommit till, alldeles otillräcklig så att en stor del av dem som komma att Höra Guds ord ej få rum i kyrkan utan måste stå ute på kyrkogården, vilket giver anledning till stort oskick… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hellvi kyrka
ExteriörbeskrivningHellvi kyrka har idag följande utseende: Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor, sakristia, långhus och torn. Ytterväggar Väggarna är uppmurade av kalksten. Fasaderna är putsade med kalkbruk och vitkalkade. I långhuset är tre dragstag av stål inlagda i nord-sydig riktning. Invändigt i kyrkorummet är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade. Medeltida kalkmålningar saknas. Tornhuv och yttertak Tornhuven är av sedvanlig, gotländsk modell, åttkantig med stomme av bilat virke och klädd med snedkantade, tjärade bräder (s.k. tornpanel). Höjden till flöjeln är ca 37 m. Kyrkklockan hänger i tornhuven. Yt… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÄGGESLEDS KYRKA
HistorikHÄGGESLEDS KYRKA - En 1100-talskyrka, riven 1867, föregick den nuvarande Häggesleds kyrka. Från den gamla kyrkan har bevarats en medeltida dopfunt, medeltida träskulpturer, delar av sydportalen samt altaruppsatsen från 1700-talets början. Under 1800-talet inramades kyrkogården genom träbalkar. Nuvarande kyrka byggdes på gamla kyrkplatsen 1867-69 efter ritningar av professor Albert Törnqvist. Byggmästare var G Andersson. Allt material införskaffades av sockenborna. Ett femtiotal sockenbor deltog även som hantlangare. Storklockan inköptes från Råda. Kyrkans orgel byggdes 1874 av Molander och Erikson, Göteborg. Från byggnadstiden har äv… Tidsprofil: 1867–1869. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MJÄLDRUNGA KYRKA
HistorikMjäldrunga kyrka är en av sju bevarade medeltida absidkyrkor som uppförts i Västergötland före 1200-talets mitt. I väster finns ett timrat vapenhus troligen från 1845, ombyggt 1895, och i nordöst en sakristia från 1922 med pannrum under från 1938. Plantypen med absid istället för rakt avslutat kor var vanligast i Falbygden, Skara-Vara- och Vadsboslätterna, men uppfördes även här i norra Sjuhäradsbygden. Absidmotivet anses företräda en rikare och mer specifik arkitektonisk form, jämfört med andra samtida plantyper, och kopplas till en profan eller sakral makthavare. Kyrkor med denna plan försågs tidigt med måleri av internationell kla… Tidsprofil: Cirka 1201. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västra Karaby kyrka
HistorikKyrkobyggnaden Västra Karaby kyrka byggdes år 1825, då den ersatte en förfallen, medeltida kyrka på samma plats. På en geometrisk avmätning från 1776 syns den gamla kyrkan anlagd med långhus, kor, absid, ett torn från 1724 i liv med långhuset samt vapenhus i norr och söder. Tornet ersattes 1794 av ett nytt torn i nyantik stil. Befolkningen i Skåne ökade snabbt kring sekelskiftet, inte minst i den rika trakten kring Västra Karaby präglad av storjordbruk, vilket ledde till att många kyrkor behövde utvidgas eller nyuppföras. Byggandet övervakades av Överintendentsämbetet, ett statligt ämbetsverk från 1810, som granskade kyrkornas utform… Tidsprofil: 1950–1951. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.