VISSELTOFTA KYRKA

Verifierad identitet

VISSELTOFTA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440230. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är Cirka 1420. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1410–1430.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Osby · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKyrkobyggnad Kyrkan i Visseltofta är av medeltida ursprung men delade meningar råder kring en mer exakt datering. I kyrkans vård- och underhållsplan står att kyrkan vanligen daterats till 1200-tal, med bäring på bland annat dopfunten från samma århundrade och två träskulpturer från 1300-talet. Dendrokronologiska undersökningar har kommit fram till att virket i korets södra remstycke avverkats mellan 1362 och 1404 medan andra delar av kortaklaget har daterats till omkring 1420 och delar av långhusets taklag till 1440. Dessa resultat indikerar att kyrkan är yngre än man tidigare trott. Teorier om en tidigare träkyrka på platsen har dryftats men inte utretts vidare. Avsaknad av absid kan tyda på att kyrkan är uppförd något senare än merparten av de romanska kyrkorna som uppfördes under 1100-talet till och med första delen av 1200-talet. Kyrkans uppfördes ursprungligen med långhus, ett något smalare kor, samt ett under senmedeltiden uppfört vapenhus vid söderporten. Taklagets uppbyggnad vittnar om att kyrkans innertak var platt och inget tyder på att kyrkan har haft tegelvalv. Det har funnits en separat ingång till koret i söder som kan vara medeltida eller senare tillkommen. Bevarade räkenskaper för kyrkan berättar att den under 1600-talet var rappad och vitlimmad med stoff… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440230. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000440230. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.