Västra Karaby kyrka

Verifierad identitet

Västra Karaby kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439686. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1950–1951. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1950–1951.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Kävlinge · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKyrkobyggnaden Västra Karaby kyrka byggdes år 1825, då den ersatte en förfallen, medeltida kyrka på samma plats. På en geometrisk avmätning från 1776 syns den gamla kyrkan anlagd med långhus, kor, absid, ett torn från 1724 i liv med långhuset samt vapenhus i norr och söder. Tornet ersattes 1794 av ett nytt torn i nyantik stil. Befolkningen i Skåne ökade snabbt kring sekelskiftet, inte minst i den rika trakten kring Västra Karaby präglad av storjordbruk, vilket ledde till att många kyrkor behövde utvidgas eller nyuppföras. Byggandet övervakades av Överintendentsämbetet, ett statligt ämbetsverk från 1810, som granskade kyrkornas utformning och pläderade för nyklassicistiska, vit-putsade salskyrkor. Alla ritningar godkändes av kungen efter ämbetets granskning. Västra Karaby lät uppkalla sin kyrka efter Carl XIV:s barnbarn, kronprins Oskars son Carl Ludvig Eugen, ett namn som dock sällan kom att användas av församlingsborna. Typiskt för Skåne vid tiden är att de nya kyrkor som byggdes på många sätt mer ansluter till den medeltida arkitekturen, än till de ideal som fördes fram av ämbetet och som lyhört tillämpades i t.ex. Småland och Östergötland. Inte heller påverkades man nämnvärt av tidens danska strömningar, där klassicisten C.F. Hansen var den stora förebilden. I Skåne f… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439686. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000439686. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.