SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
26 träffar
för “västtornet”
VÄSTTORNET
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ARBY KYRKA
HistorikUrsprungligen stod en träkyrka på samma plats som dagens kyrka. Dagens stenkyrka är byggd i två etapper där långhus och kor byggdes i den första etappen, sannolikt i slutet av 1100-talet. När dessa stod klara påbörjades kyrkans andra byggnadsetapp då västtornet uppfördes och försågs med tvillinghuvar. Den fullbordade medeltida stenkyrkan stod sannolikt klar i början av 1300-talet. Både långhus, kor och torn utfördes i romansk stil med undantag för tornets dubbelhuvar vilka snarare var utförda i den gotiska stiltraditionen. Torn med dubbelhuvar har ofta haft en maktmanifesterande funktion som kan knytas till någon enskild patronatsper… Tidsprofil: 1874–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BACKA KYRKA
InteriörbeskrivningBacka kyrka är en salskyrka med tresidigt avslutat kor i öster. Vapenhuset ligger i västtornets bottenvåning och ytterligare entréer finns via vindfång i antydda korsarmar på de norra och södra fasaderna. Kyrkorummet är öppet och luftigt. Det första intrycket domineras av det blå taket med Joël Milas takmålning över koret (1964) samt den stora altaruppsatsen från 1906. I inredningen dominerar nyklassicismen med bl.a. predikstol, läktarfront, orgelfasad och (ombyggda) bänkkvarter bevarade sedan 1860-talet. Glasmosaikfönstren från olika tider är också betydelsefulla för kyrkans karaktär. Kyrkans medeltida dopfunt berättar om… Tidsprofil: 1979–1983. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BILLINGSFORS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd av timmer 1761-63 med långhus i öst-västlig riktning och vidbyggd sakristia i öster. Koret i långhusets östra del är rakt avslutat. År 1823 tillkom västtornet och 1991 förlängdes långhuset åt väster på tornets södra och norra sidor. Kyrkan är vitmålad med mörkgrå portar, dörrar och fönster. Långhusets fasader är av lockpanel och tornets av locklistpanel. Sockeln består av tuktad natursten samt skifferhällar till den 1991 tillbyggda delen av långhuset. Samtliga takytor är skiffertäckta. Långhuset och koret har brutna tak, mot väster, på sidorna om tornet är långhustaket avvalmat. Tornets klockvåning har si… Tidsprofil: 1761–1763. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Dalhems kyrka
HistorikKyrkans byggnadshistoria Dalhem kyrka är i sin helhet uppförd under medeltiden. Den har föregåtts av en romansk stenkyrka på platsen, varav vid sidan av grundmurarna under golvet endast obetydliga rester bevarats. Den nuvarande byggnadens äldsta delar är koret med sakristian och långhuset, vilka byggdes under 1200-talets andra fjärdedel. Omkring 1350 tillfogades det höga västtornet av den byggnadshytta som kallas Egypticus-verkstaden. Med undantag för en omfattande ut- och invändig restaurering kring sekelskiftet 1900 ofta kallad den stora restaureringen har inte några större förändringar gjorts på kyrkan sedan byggnadstiden. Arbeten… Tidsprofil: Cirka 1350. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GISLÖVS KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan består av långhus, smalare lägre kor och halvrund absid i öster från omkring början av 1200, uppfört med absid och kor först. I väster står ett torn från 1765/1824. I långhuset ingår även västpartiet, det tidigare troliga västtornet. Murarna är vitputsade, ekfönstren är rundbågiga, fasaden artikuleras av rundbågsfriser, lisener och strävpelare. Den ursprungliga sydportalen är bevarad. En huggen stensockel finns delvis bevarad. Taken är täckta med koppar. De romanska murarna är uppförda som skalmurar av tegel murade i munkförband. Murarna är slätputsade med kvastad yta. Strävpelare på norra sidan av långhuset samt på… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GLIMÅKRA KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Via huvudingången i västtornet kommer vi in i vapenhuset. Rummet är något bredare än det är långt och har slätputsade, vitkalkade väggar vilka i norr och söder bryts upp av rundbågiga fönster. I rummets nordöstra hörn syns ojämnheter och utbuktningar i murverket vilket skulle kunna vara en del av det medeltida murverk som återvanns då nuvarande kyrkan byggdes på 1840-talet. Golvet är lagt med klinker och innertaket utgörs av bjälklaget till tornets andra våning, målat i en ljus grågrön kulör. Längs norra väggen leder en sentida trappa av trä upp till tornets övre våningar. Ytterdörrarna består av stående gråmålade… Tidsprofil: 1840-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUSABY KYRKA
ExteriörbeskrivningHUSABY KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, smalare och lägre kor, lägre och smalare rundad absid samt västtorn. Västtornet är ett fyrsidigt centraltorn , något smalare än långhuset, samt mitt på dess södra respektive norra sida av ett smalt, runt trapptorn. Tornet är något äldre än resten av den ovanligt stora romanska kyrkan. Kyrkan är ett välbevarat byggnadstverk från tidig medeltid. FASAD - Kyrkans torn är murade av oputsad, tuktad sandsten. Långhus, kor och absid består av finhuggna sandstenskvadrar. Även den skråhuggna sockeln i två låga avsatser är murad av sandstenskvadrar. Dörrar och portar har omfat… Tidsprofil: Tidig medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hästveda kyrka
HistorikHästveda kyrka antas ha uppförts under slutet av 1100-talet enligt romanskt mönster med långhus, lägre och smalare kor samt halvrund absid i öster. Även det rektangulära västtornet som är bredare än långhuset är ursprungligt, vilket är mer ovanligt. Kyrkan hade ingångar i norr och söder och sannolikt även korportal i söder. Långhus och kor hade plana innertak medan absiden slogs med ett hjälmvalv under vilket östväggen pryddes av ett Majestas Domini-motiv. Tornet förbands invändigt med kyrkorummet genom två rundbågiga valvöppningar. Under senmedeltiden adderades ett vapenhus vid sydportalen och kyrkorummet slogs med kryssvalv som smy… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRISTINE KYRKA
ExteriörbeskrivningInnan den nuvarande kyrkan byggdes uppfördes en provisorisk träkyrka på den plats där den nya stadskyrkan planerades uppföras. Kyrkobyggnaden är en östvästligt orienterad treskeppig hallkyrka, en pseudobasilika där mittskeppet är högre än sidoskeppen dock utan klerestorium, alla fasader är slätputsade utom den södra som i sin helhet är beklätt med sandsten. Västtornets entré inramas av en kalkstensportal som uppsattes 1687, några år innan tornet i sin helhet var färdigställt. När kyrkan stod färdig omkring 1690 hade den stilinfluenser från både barock, gotik och holländsk klassicism. Kyrkans arkitekt har aldrig omnämnts me… Tidsprofil: 1918–1920. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Linköpings domkyrka
HistorikRASERAD KYRKA / RUIN - I: Den äldsta domkyrkans grundmurar har delvis framkommit vid grävningar 1915-16 och 1959-61. Den uppfördes sannolikt under 1100-talets första hälft och bestod av treskeppigt långhus, korsarmar, absidkor samt torn i väster; korsarmarna hade i likhet med koret absidiala utsprång i öster; västtornet bestod av ett kvadratiskt mittrum flankerat av två mindre sidorum. Riven i etapper i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande domkyrkan är en treskeppig hallkyrka med marginellt utskjutande tvär¬skepp, högkor med omgång och tre polygonala kapell i öst… Tidsprofil: 1915–1916. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Munka Ljungby kyrka
HistorikMunka Ljungby kyrka byggdes troligen under senare delen av 1100-talet. Kyrkan bestod ursprungligen av långhus och rakslutet kor i öster. Murarna uppfördes av gråsten med hörnkedjor av sandsten. Koret, den äldsta bevarade delen, tros ha uppförts som kapell till munkarna på Herrevadskloster. Troligen före 1300-talet byggdes ett rektangulärt torn väster om långhuset. Under 1400-talet slogs valv i kor och långhus som kalkmålades. Västtornets övre del revs och nedre delen integrerades med långhuset. Ett nytt västtorn byggdes på 1400-talet väster om det rivna tornet. Någon gång under medeltiden uppfördes ett vapenhus på långhusets södersid… Tidsprofil: 1867–1868. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÖLLEBERGA KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkan är utformad som en traditionell romansk kyrka med långhus, kor och absid. Det breda västtornet med trappgavlar är troligen från 1300-talet. Kyrkans murverk är uppbyggt av marksten med inslag av tegel och hörnkedjor av sandstenskvadrar med inslag av kritsten. Övre delen av murverket är i tegel. En överputsad skråkantshuggen sockel i sandsten är delvis synlig på långhusets södra sida. På kor och absid är sockeln endast antydd som en svag utbuktning. Fasaden är vit och spritputsad. Långhus och kor har sadeltak täckta av rött enkupigt tegel medan tornet har tvåkupigt tegel. Absiden har röd plåttäckning. På korväggen fin… Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÄS KYRKA
ExteriörbeskrivningNÄS KYRKA har ett rektangulärt långhus med skiffertäckt sadeltak, ett lägre polygonalt korutsprång med valmat tak åt öster samt ett fyra våningar högt västtorn med tälttak krönt av en lanternin. TAK - Långhuset har ett skiffertäckt sadeltak, korutsprånget har ett valmat tak åt öster och västtornet täcks av ett tälttak som kröns av en lanternin. Långhusets och sakristians skifferpannor är kvadratiska och diagonalt lagda. Torntaket är belagt med kopparplåt med förskjutna hakfalsar. Lanterninens fasader är av stående, vitmåladd panel med hörnmarkeringar och en tandlist upptill som är grå. Mitt på varje lanterningfasad finns e… Tidsprofil: 1935. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RIDDARHOLMSKYRKAN
Riddarholmskyrkan, kunglig begravningskyrka, uppfördes till det franciskanerkloster som Magnus Ladulås grundade i Stockholm, år 1270 enligt klostrets diarium. Övriga klosterbyggnader revs under 1600-talet, endast rester finns bevarade. 1807 upplöstes församlingen och kyrkan användes uteslutande som grav- och minneskyrka. Kyrkan, som är uppförd av rött tegel, är en treskeppig hallkyrka med smalare, långsträckt, polygonalt avslutat kor. Det höga västtornet kröns av en genombruten gjutjärnsspira. Runt om kyrkan är gravkoren vidbyggda. Främst utmärker sig det Karolinska gravkoret med sitt tak i rokokostil, men även de övriga korens renässans - u… Tidsprofil: 1280–1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rådmansö kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är uppförd i framförallt sandsten men även gråsten och tegel. Fasaderna är vita och slätputsade med profilerade takfotslister och gördelgesims. Kyrkans gråstenssockel är försedd med grått avfärgad puts som följer murverket. Kyrkan har stora, höga rundbågiga fönster med grönmålade, spröjsade träbågar. Långhusets flacka, valmade sadeltak täcks sedan 1862 av skiffer. Ursprungligen hade kyrkan tegeltak. Den raka tornhuven med lanternin är plåtklädd. Ingången är förlagd till västtornet och är försedd med en järnbeslagen, svart port i rundbågig portal. Till entrén leder en sandstenstrappa. Kyrkan har även en entré i södra… Tidsprofil: 1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄPPLINGE KYRKA
HistorikSockenkyrkan i Räpplinge är en för Öland typisk, nyklassicistisk, ombyggd medeltidskyrka. Kyrkan ombyggdes/uppfördes 1802 av Henrik Wermelin, den mest anlitade byggmästaren på Öland under 1700-talet, som med Räpplinge kyrka gjorde sitt sista stora arbete på ön. Kyrkan ersatte en medeltida och i flera omgångar tillbyggd klövsadelkyrka vars äldsta delar härrörde från 1100-talet. Västtornet, den västra gaveln, den södra långväggen samt vapenhuset i söder från den medeltida kyrkan införlivades med den nya kyrkan. 1820 byggdes det medeltida tornet om och försågs med dagens lanternin. Kyrkan Den första stenkyrkan i Räpplinge byggdes på 110… Tidsprofil: 1983–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKT OLOFS KYRKA (FALKÖPINGS KYRKA)
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2001: FALKÖPINGS S:T OLOFS KYRKA - Den ursprungliga romanska kyrkan, d.v.s. koret, absiden och östra delen av långhuset, uppfördes under 1100-talet. Denna ursprungliga del hade västtorn och sakristia. Under 1200-talets mitt eller senare hälft byggdes kyrkan till c:a 3 meter åt väster, västtornet revs och murarna höjdes c:a 1 meter. Vid denna tid fick kyrkan stenvalv istället för det tidigare trätaket och den unggotiska sydportalen tillkom. På norra sidan om kyrkan upptäcktes, vid utgrävningar 1950, grundmurar till ett kornhärbärge eller tiondelada samt två strävbågar. 1566 brann takstolen och… Tidsprofil: 1917–1918. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENSTORPS KYRKA
InteriörbeskrivningSTENSTORPS KYRKA är en stor enskeppig salskyrka med polygonalt kor i öster, vidbyggd sakristia åt norr samt vapenhus i västtornet. Väggarna är putsade milt gulvita och det flacka, tunnvälvda trätaket är målat i ljust gråblått. Nedtill avslutas taket av en gråblå taklist. Kyrkorummet är ljust med djupa, stickbågiga fönstersmygar åt norr och söder. De blågrå fönsterbågarna är spröjsade. Fönsterbänkarna är ej lika djupa som smygen utan under fönstren finns radiatorer. Mitt på fasaden åt söder finns ett i rummet utskjutande vindfång med en pardörr med fyllningar. Vindfånget kröns upptill av ett klassicerande listverk som pryds… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA ÅSUMS GAMLA KYRKA
HistorikSödra Åsums gamla kyrka uppfördes på 1100-talet med långhus, lägre och smalare kor samt halvrund absid i öster. Absidens romanska kalkmålningar har stilhistoriskt daterats till tiden 112550 vilket gör det sannolikt att valvslagningen är samtida med uppförandet. På 1300-talet förses triumfbågen med kalkmålningar av Snårestadsgruppen och samtidigt målas absidens äldre målerier om. Någon gång under medeltiden tillkommer ett vapenhus i söder, möjligen sker det under detta århundrade som är en vanligt förekommande tid för vapenhusbygge på romanska kyrkor i Skåne. På 1400-talet uppförs västtornet och koret valvslås. Valvet har en bildframs… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖRBY KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av långhus, lägre och smalare rakavslutat kor i öster samt rektangulärt västtorn. Under koret finns en tunnvälvd gravkammare. I långhusets möte med tornet finns ett förhöjt väggparti, troligen rester från det medeltida västtornet. De ursprungliga byggnadsdelarna, koret och långhusets två östliga travéer, är uppförda i rött tegel i munkförband och skalmurskonstruktion. Murverken i den västra delen av långhuset, som utgörs av det senmedeltida tornets nedre del, är utförda i gråsten med inslag av tegel, sannolikt återanvänt från den ursprungliga västgaveln. Tornet från 1870-talet är murat i tegel. Fasa… Tidsprofil: 1870-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VALINGE KYRKA
HistorikValinge kyrka är känd i skriftliga dokument från 1337. Nuvarande kyrka härrör dock från en nybyggnation 1891, efter ritningar av arkitekt C F Ekholm. Västtornet härrör dock från 1840 och ingick i den nuvarande kyrkans föregångare.1 st tavla med uppgift om att kyrkan blev målad 1814 av JM Hultgren. Vid interiöra åtgärder 1953-54 byggdes den bef. bänkinredningen om efter ett förslag av arkitekt A F Wetterqvist, varvid ett antal bänkar borttogs. Vidare vidtogs ombyggnationer av vapenhuset. Två arkivskåp flyttades från sakristian och upp till orgelläktaren. Vid en renovering 1982-83 efter en sotskada avsågs sättas gips, med påklistrad vä… Tidsprofil: 1953–1954. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÅMBS KYRKA
ExteriörbeskrivningVÅMBS KYRKA - Våmbs lilla medeltida kyrka består av rektangulärt långhus, i öster ett lägre och smalare, rakt avslutat kor, halvrund, lägre och smalare absid samt västtorn. Kyrkan uppfördes under tidig medeltid, västtornet troligen ca 1200. Exteriören och planen är mycket välbevarad. FASAD - Fasaden består av oputsade kalkstenar i jämna skiftningar. Fogarna har ristade markeringar. Fönster och dörrar är har omfattningar i form av kantställda kalkstenar. Tornets nederdel har kantkedja av större gråstenar i väster. I norr och söder har tornet en gesims av två lager tunna kalkstensskivor i höjd med långhusets takutsprång. Und… Tidsprofil: Cirka 1200. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Välinge kyrka
ExteriörbeskrivningVälinge kyrka består av det medeltida västtornet, ett långhus med absidavslutning samt sakristian. Tornet har kvadratisk form och dess östra gavel är uppbyggd på det medeltida långhusets västra gavelsida. Långhuset är utformat som en salkyrka utan markerad kordel. Tornet och sakristians fasader är spritputsade och vitmålade. Tornets murverk består av kluven gråsten med hörnkedjor av kvaderformade grå och gula sandstenar och inslag av rött tegel av medeltida format. Ingången till kyrkan i tornets västra sida har raksluten dörr med rombisk utförd paneltäckning och över dörren finns ett halvrunt fönster. Mellan fönster och dö… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄRÖ KYRKA
InteriörbeskrivningHELHET- Värö kyrka är en av Hallands största kyrkor. Kyrkan har ett brett, långt långhus med tak invändigt täckt av ett flackt tunnvalv. I koret finns en predikstol och en stor klassicistisk altaruppsats. Bakom altaruppsatsen är sakristian, med textilförvaring och toalett inredd. Dagens invändiga färgsättning utgörs av ljusgult färgade väggar och brutet vitt tak. Rödlaserad bänkinredning, ljust hållen marmorering av altaruppsats, predikstol, läktarbarriär, dörrar och orgelfasad målade i grågrönt, guld, brunt och grått. Vapenhuset, beläget i västtornet, avviker i utformning och färgsättning från kyrkan i övrigt. Vapenhuset… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖVERSELÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningÖVERSIKT Överselö kyrka har en planform av ett grekiskt kors med smala korsarmar i väster och öster och breda i norr och söder. Till korset sluter sig ett torn i väster och en sakristia i vinkeln mellan norra och östra korsarmen. FASADER Bevarat medeltida murverk i tornet, sakristian samt i långhusets östra och västra delar är till stora delar uppfört av natursten., liksom den södra tillbyggnaden från 1400-/1600-talet. Tornets översta del och gavelpartierna på långhuset och södra korsarmen är påbyggda med tegel. Den norra tillbyggnaden från 1880-talet är uppförd av tegel. Västtornet har i sin översta tegelmurade del parstä… Tidsprofil: 1600-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.