RIDDARHOLMSKYRKAN

Verifierad identitet

RIDDARHOLMSKYRKAN är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000297500. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1280–1300. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1280–1300.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Stockholm · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

Riddarholmskyrkan, kunglig begravningskyrka, uppfördes till det franciskanerkloster som Magnus Ladulås grundade i Stockholm, år 1270 enligt klostrets diarium. Övriga klosterbyggnader revs under 1600-talet, endast rester finns bevarade. 1807 upplöstes församlingen och kyrkan användes uteslutande som grav- och minneskyrka. Kyrkan, som är uppförd av rött tegel, är en treskeppig hallkyrka med smalare, långsträckt, polygonalt avslutat kor. Det höga västtornet kröns av en genombruten gjutjärnsspira. Runt om kyrkan är gravkoren vidbyggda. Främst utmärker sig det Karolinska gravkoret med sitt tak i rokokostil, men även de övriga korens renässans - utförande bryter av mot kyrkans ursprungliga tegelgotik. Interiören domineras av de många gravminnena, men här finns även medeltida kalkmålningar bevarade i valven. Klosterkyrkan byggdes omkring 1280-1300 med långhus, kor och vapenhus i norr. Den ursprungliga planen var tvåskeppig, men under 1400-talets förra del byggdes klostrets norra korsgång om till sidoskepp genom upptagningar i södra långhusväggen. Före detta hade ett kapell, nuvarande sakristia, uppförts söder om långhusets östligaste travée. Under 1400-talet tillkom även en förhall i väster, som senare Johan III lät höja till ett torn med hög spira. Spiran ritades troligen av Willem Bo… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000297500. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000297500. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.