Munka Ljungby kyrka

Verifierad identitet

Munka Ljungby kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044972. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1867–1868. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1867–1868.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Ängelholm · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikMunka Ljungby kyrka byggdes troligen under senare delen av 1100-talet. Kyrkan bestod ursprungligen av långhus och rakslutet kor i öster. Murarna uppfördes av gråsten med hörnkedjor av sandsten. Koret, den äldsta bevarade delen, tros ha uppförts som kapell till munkarna på Herrevadskloster. Troligen före 1300-talet byggdes ett rektangulärt torn väster om långhuset. Under 1400-talet slogs valv i kor och långhus som kalkmålades. Västtornets övre del revs och nedre delen integrerades med långhuset. Ett nytt västtorn byggdes på 1400-talet väster om det rivna tornet. Någon gång under medeltiden uppfördes ett vapenhus på långhusets södersida. Troligen på 1600-talet tillfogades ett kapell med gravkor på långhusets norra sida. Gravkoret var till Skillinges ägare som blev kyrkans patronus 1601. Kyrkan beskrivs 1830 som rappad och vitmenad. Långhus och kor hade blytak, övriga tak var spånklädda. Kyrkan hade en ingång och nio fönster. Enkla bänkar stod på ömse sidor om mittgången. Längst fram stod påkostade bänkar med snidade gavlar till patronus. Skillinge gård bytte ägare många gånger under 1800-talet, samtidigt som kyrkan förföll. Kraftig befolkningstillväxt runt sekelskiftet 1700/1800-talet och kravet på sockenborna att besöka gudstjänsterna krävde en större kyrka. 1867-1868, ef… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000044972. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000044972. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.