SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “västra strö kyrka”
VÄSTRA STRÖ KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Västra Strös medeltida kyrka uppfördes troligen vid slutet av 1100-talet. Till följd av 1800-talets kraftiga befolkningsutveckling kom merparten av de skånska landsortskyrkorna att antingen byggas ut kraftigt eller rivas till förmån för nybygge. I Västra Strös fall föll valet 1873 på det senare alternativet och fyra år senare stod den nya helgedomen färdigbyggd strax sydväst om den medeltida kyrkogården som idag fungerar som ödekyrkogård. Byggherre för nybyggnaden var friherren och kyrkans patronus, Nils Trolle på Trollenäs. Patronatsförhållandet bestod till 1922 då patronatsrätten upphävdes genom lag och sockenkyrkorn… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HUSBY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN År 1977 förstörde en häftig brand Västra Husby kyrka som var byggd 1816-1817. Innan kyrkans återuppbyggande gjordes en arkeologisk utgrävning av lämningarna från den medeltida kyrka som tidigare fanns på platsen. Under medeltidskyrkans golvlager påträffades en koncentrerad stenpackning som tolkas som grunden till en träkyrka som följaktligen har föregått stenkyrkan från 1100-talet. C F Broccman uppger i sin Östgötabeskrivning från 1760, att biskop Kol skall ha invigt Västra Husby kyrka år 1186, helgad åt S:t Olof. Uppgiften styrks av flera källor och även murlämningarnas… Tidsprofil: 1816–1817. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västra Karaby kyrka
HistorikKyrkobyggnaden Västra Karaby kyrka byggdes år 1825, då den ersatte en förfallen, medeltida kyrka på samma plats. På en geometrisk avmätning från 1776 syns den gamla kyrkan anlagd med långhus, kor, absid, ett torn från 1724 i liv med långhuset samt vapenhus i norr och söder. Tornet ersattes 1794 av ett nytt torn i nyantik stil. Befolkningen i Skåne ökade snabbt kring sekelskiftet, inte minst i den rika trakten kring Västra Karaby präglad av storjordbruk, vilket ledde till att många kyrkor behövde utvidgas eller nyuppföras. Byggandet övervakades av Överintendentsämbetet, ett statligt ämbetsverk från 1810, som granskade kyrkornas utform… Tidsprofil: 1950–1951. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
JONSBERGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan vid Jonsbergs säteri lär ha varit ett träkapell av okänd ålder, men var sannolikt uppfört under slutet av 1500-talet. Det ska ha varit beläget på platsen för dagens herrgårdsbebyggelse och revs i samband med att ett nytt träkapell uppfördes 1609. Kapellet uppfördes av timmer på initiativ av ägaren till Jonsbergs säteri och var beläget på samma plats som den nuvarande kyrkan. Först 1692 fick Jonsberg ett eget komministerboställe och diskussionerna påbörjades om att uppföra en ny kyrka. Det dröjde till 1725 innan man började bygga en ny kyrka. Vid de… Tidsprofil: 1879–1935. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STRÖ KYRKA
HistorikSTRÖ KYRKA - Strö kyrka uppfördes under tidig medeltid. Kyrkan bestod vid denna tid av ett rektangulärt långhus med ett mindre, rakslutet kor. Från tidig medeltid är bevarat långhusets och korets murar, dopfunt och sandstensreliefer, nu placerade i sydfasaden. Dessutom finns en runsten på kyrkogården och en möjligen medeltida, järnbeslagen dörr. Kyrkan fick torn och välvd sakristia, sannolikt på 1400-talet. Tak- och väggmålningar i koret utfördes av Nils Håkanssons verkstad. På 1500-talet tillkom i norr ett gravkor tillägnat Bengt Gabriel Oxenstierna, Lindholmen, och dennes familj. Predikstolen är troligen från 1500-talaets slut. Tor… Tidsprofil: 1921–1922. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA RÖRUMS KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Södra Rörums medeltida kyrka uppfördes sannolikt på 1100- eller 1200-talet och bestod av långhus, rakavslutat kor i öster samt vapenhus i söder. Nordöst om kyrkan stod en fristående klockstapel av trä med två klockor. Kyrkan som invändigt hade vitkalkade valv och läktare i väst rymde på 1800-talet 325 personer. Församlingen hade vid samma tid omkring 1200 medlemmar, varför det beslutades att en ny kyrka skulle uppföras på samma plats. Informationen om den äldre kyrkan och dess rivning är begränsad, men sannolikt har byggnadsmaterial återanvänts vid bygget av den nuvarande kyrkan, möjligen finns även bevarade medeltida… Tidsprofil: 1986–1991. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frikyrka / bönehus /missionshus
HistorikEn av församlingsmedlemmarna änkefru Kristina Ström skänkte en grundplåt på 1000 kronor, och kyrkobyggmästaren Anders Pettersson från Värsås utarbetade ritningar och 1885 kunde kyrkan byggas. Den fick namnet Betelkapellet och innehöll en större sal med 300 platser och en mindre sal samt bostad för vaktmästaren. Byggnadskostnaden uppgick till cirka 10.000 kronor. Kyrkan hade ursprungligen ett torn över gatufasaden men detta revs 1904. Med tiden växte församlingen och kraven på utrymmen ökade. 1918 gjordes därför en tillbyggnad. Kyrksalen förlängdes,fondpartiet förnyades och antalet platser ökades till cirka 500. Kyrkans yttre förändra… Tidsprofil: 1980-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LYBY KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Lyby kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka vid slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Enligt traditionen ska den ha helgats åt Sankta Anna, varför den än idag även kallas Sankta Annas kyrka. Den ursprungliga planformen bestod av långhus samt lägre och smalare kor med halvrund absid i öster. Kyrkan hade under romansk tid platt innertak av trä, men senare under medeltiden, sannolikt på 1400-talet, valvslogs långhus, kor samt absid och ett vapenhus adderades i söder. Nuvarande altaruppsats och predikstol tillkom 1624 och är sannolikt tillverkade av den tyske bildhuggaren Statius Otto som var aktiv i Skåne vid… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRAHEKYRKAN
HistorikMänsklig aktivitet har funnits på Visningsö sedan länge. Bland de fornfynd som gjorts där är det äldsta en trindyxa från perioden 3000-2500 f Kr. men en mer bofast befolkning tros kommit kring den senare delen av yngre stenåldern. På platsen för Brahekyrkan har fynd gjorts som pekar på en vikingatida boplats och en s.k. Eskilstunakista kan vara tecken på att det funnits en mycket tidig träkyrka här. Det äldsta arkivaliska belägget för att det funnits en kyrka på platsen härrör från 1167 då det finns noterat att kung Karl VII Sverkersson deltagit i en av kyrkans mässor. Den medeltida stenkyrkan fungerade som en av ön två församlingsky… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUDENE KYRKA
HistorikHistoriken är begränsad eftersom arkivmaterialet i Antikvarisk-Topografiska arkivet ej stod att finna. Kyrkan uppfördes i nyklassicistisk stil 1856 med start den 2 maj och var i det närmaste klar i september samma år. Kyrkan brann 1927 men återuppbyggdes på kvarvarande murar 1929 så lik originalet som möjligt och har sedan inte ändrats nämnvärt utvändigt. Kyrkan orienterades i nordväst-sydöstlig riktning utifrån vägarnas sträckning. Byggmästaren Karl Bergström från Slöta gjorde även ritningar 1850. Ritningen över kyrkan som förvaras i kyrkans sakristia är dock signerad vid Kungl. Överintendentsämbetet 1850 i oktober av Axel Nyström,… Tidsprofil: 1793–1868. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KVILLE KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Kvilles äldsta kyrka var medeltida. Omnämnd första gången 1391, vigd åt jungfru Maria, men bör ha varit uppförd under 1100-talet eftersom det var en absidkyrka. Den var tillbyggd med torn i väster 1652, en tvärarm i norr 1687 och en 1762. Christian von Schönfeldt målade 1726, bl a i taket. 1853 blev J H Holmqwist kyrkoherde i Kville socken. Hans kraftfulla predikningar, många gånger baserade på Schartaus egna utkast, vann snart rykte och folk började strömma till kyrkan i Kville. Den medeltida kyrkan blev snart för liten och trång. Detta i kombination med den allmänna befolkningsö… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖFTEDALS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Töftedals kyrka är en av Dalslands små träkyrkor uppförda i landskapets norra och västra skogsbygder under 1700-talet, en period av ganska intensivt kyrkobyggande av såväl sten - som träkyrkor i Dalsland. Förutom i Töftedal byggdes nya kyrkor i de närbelägna socknarna Lerdal, Nössemark, Rännelanda, Råggärd, Gesäter och Håbol varav de tre senare i trä. Kännetecknande för äldre tiders kyrkobyggande var ofta att successivt bygga ut eftersom som resurserna tillät. Ett ursprungligt långhus med kor kompletterades efterhand med torn, sakristia och förbättrad inredning. Ett byggnadsätt som i slutet av 17… Tidsprofil: 1748–1749. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
staffans kyrka
ExteriörbeskrivningArkitekt Knut Nordenskjöld skapade Staffans kyrka med en blandning av traditionella material och nya tekniska lösningar och konstruktioner. Arkitekturstilen är en kombination av historiska stildrag och dåtidens nya strömningar. Konstruktionen är i tegel och cement. Sockeln är utförd i grovhuggen sandsten med breda fogar. Fasaderna är slätpustade med kalkbruk och färgade i ockra som genom åren har lakats ur och åstadkommer en guldskimrande effekt. På västra och norra fasaden finns dekorativa element i form av ett ängelmotiv i relief ovanför västentrén och skulpturen St. Staffan på en konsol under en baldakin på norra tornmu… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ASKIMS KYRKA
InteriörbeskrivningINTERIÖRBESKRIVNING Askims kyrka är en salskyrka med tresidigt avslutat kor i söder. Vapenhuset ligger i norrtornets bottenvåning. Sakristian ligger i en låg, rakt avslutad tillbyggnad öster om koret. Interiören har genomgått tre stora renoveringar; 1921 efter förslag av arkitekt Yngve Rasmussen, 1940-41 under arkitekt Axel Forssén och 1998-99 efter ritningar av arkitekt Magnus Wångblad. Mycket av 1800-talskyrkans karaktär och interiöra delar har bevarats vid renoveringarna. Kyrkorummet är ljust och luftigt med ljusa färger och många stora fönster. Den stora altaruppsatsen är framträdande i kyrkorummet. ___________________… Tidsprofil: 1940–1941. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bårslövs kyrka
HistorikBårslövs kyrka byggdes troligen vid 1100-talets mitt och bestod då av långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid byggda av kvaderhuggen nordvästskånsk sandsten. Stenen bröts ovanför landborgen norr om Helsingborg. Taket var ett plant brädtak i långhuset. Ingångar fanns på norr och södersidan. Ett kvadratiskt västtorn byggdes under romansk tid, möjligen 1200-tal. Uppmätningar av tornets murar visar att det uppförts under två byggnadsfaser. Tornet har förmodligen utvidgats västerut vid någon tidpunkt. 1300-talet är en tid av ekonomisk stagnation med missväxt och pest och kyrkobyggandet stod stilla. På 1400-talet var det tvärtom… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DALHEMS KYRKA
HistorikEfter långa diskussioner fattades beslutet att bygga en ny kyrka i Dalhem. Den gamla medeltidskyrkan hade blivit både trång och i dåligt skick. Röster höjdes visserligen för att bevara den, men de flesta ansåg att den gamla kyrkan kunde utnyttjas som byggmaterial till den nya. När så Vitterhetsakademin förklarade att man inte fann någon anledning att bevara kyrkan togs beslutet om rivning. Vitterhetsakademin begärde dock att få göra en dokumentation innan rivningen. Dokumentationen utfördes av Bror Emil Hildebrand på hösten 1874 och omfattade så väl fotografier som ritningar och beskrivningar. Detta material förvaras idag i Antikvari… Tidsprofil: 1949–1952. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄRRA KYRKA
HistorikPLANERING OCH UPPFÖRANDE AV KÄRRA KAPELL Kärra kapell är uppfört på frivilligt initiativ och för insamlade medel. Invånarna i Kärratrakten hade lång väg till sockenkyrkan i Säve och man hade hållit gudstjänster i skolhuset sedan strax efter sekelskiftet 1900. Kärra kapellförening bildades i februari 1920, men insamling av pengar och annan planering hade då redan pågått ett tag. Platsen för kapellbygget var bestämd till en tomt på Lillekärrs marker och vid föreningens andra möte antogs ritningar av arkitekten Teodor Wåhlin. Ritningarna bär stor likhet med arkitektens tidigare arbeten i Nösund, Tegneby socken och Hamburgsund, Kville so… Tidsprofil: 1920–1921. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SANKTA HELENA KYRKA
Historiken kompletterad vid inventeringen 2002: Sankta Helena kyrka uppfördes ursprungligen av sandstenskvadrar under tidig medeltid. Kyrkan var tillägnad Skövdes skyddshelgon Sankta Elin eller Sankta Helena. 1200-talskyrkan var möjligen välvd och hade smalare kor i öster samt ett sidoskepp för Sankta Elins reliker i nordöst. En portal, den så kallade lejonporten placerades i söder. (nuvarande nordportal) Koret förstorades under senmeddeltid och möjligen tillkom nu tornet i väster. Kyrkan skadades vid en stadsbrand 1611 och vid en senare brand 1759 skadades den mycket svårt. Murarna återuppfördes till största delen på den medeltida grunden.… Tidsprofil: 1889–1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
stora hammars kyrka
HistorikNär befolkningen ökade blev medeltidskyrkan i kyrkbyn i Stora Hammar för liten. Biskop Flensburg uppmanade vid visitationen 1871 församlingen att bygga en ny kyrka. Han uppskattade inte medeltidskyrkorna. En mer central plats mellan Lilla och Stora Hammar valdes för den nya kyrkan. Medeltidskyrkan stängdes men revs inte. Den gamla kyrkan i Stora Hammars kyrkby återöppnades 1928. Arkitekt Magnus Steendorff ritade den nya kyrkan 1890-95. Den uppfördes 1900- 1902. Kyrkan är inspirerad av holländsk renässansstil. Steendorff ritade även konstruktionsritningar på kyrkan och detaljritningar. Interiört lades Viktoriaplattor på golvet och bän… Tidsprofil: 1890–1895. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MAGLEHEMS KYRKA
ExteriörbeskrivningMaglehems kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med kor med femsidig sakristia i öster, korsarm i norr samt torn och vapenhus i väster. Tornets sydmur ligger i liv med långhusets södra fasad, medan det på norra sidan är indraget. Kyrkan saknar synlig sockel med undantag av sakristian som har en hög spritputsad sockel. Fasaderna är spritputsade med tunna slätputsade partier runt fönsteröppningarna och avfärgade i vitt. På långhusets östra gavel finns en blindering i form av ett latinskt kors. På korets norra sida avslutas muren upptill med ett strömskift, d v s en murad list med snedställda tegelstenar. Mot korets norr… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HUNNEBOSTRANDS KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Grunden till Hunnebostrands kyrka lades sommaren 1910, och under 1911 uppfördes själva kyrkobyggnaden, efter ritningar av Sigfrid Ericson, Göteborg. Kyrkan byggdes i en utpräglad nationalromantisk stil och skilde sig på flera sätt från vad man var van vid. Bl a var kyrkan inte oljefärgsmålad, utan rödfärgad, vilket uppenbarligen har uppfattas som att gå emot strömmen i en tid där oljefärgen på alla andra hus i samhället höll på att ersätta rödfärgen. Därför kom också kyrkan vid sin första renovering att målas med oljefärg, troligen en mellangrå nyans. Också invändigt skiljde den s… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BERGA KYRKA
HistorikBERGA KYRKA - Kyrkan uppfördes sannolikt under tidig medeltid och sägs vara tillägnad Johannes döparen. På 1600-talet bestod kyrkan, enligt Peringskiölds Monumenta, av ett rektangulärt långhus, smalare och lägre, rakt avslutat kor i öster och timrat vapenhus söder om långhuset. Till kyrkan hörde en timrad klockstapel. En skulpterad madonnabild är från 1200-talet och från senmedeltid är en skulptur av Johannes döparen, ett krucifix samt skulpturer föreställande Elisabet, Sankt Erik och Sankt Mikael. Även en lillklocka med majuskelskrift, nu i vapenhuset, är medeltida. Altartavlan, en oljemålning med Kristi gravläggning, kan möjligen h… Tidsprofil: 1599–1641. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SMEDBY KYRKA
HistorikDen tidigaste kyrkan på platsen uppfördes i slutet av 1100-talet och var en romansk absidkyrka med högt västtorn som utökades på 1200-talet. Den nuvarande nyklassicistiska kyrkan byggdes 1851-53 norr om den plats där den medeltida föregångaren stått. Smedby kyrka är en salskyrka med smalare rakt avslutat kor, utbyggd femsidig sakristia i öster samt torn i väster. Tornet är krönt av en lanternin. Arkitekt till kyrkan var J A Hawerman och byggmästare P Isberg. Extriören är i stort sätt oförändrad sedan byggnadstiden. År 1952 förändrades interiören en kraftig, främst i och med korets ombyggnad. Ett tunnvalv och två sidorum byggdes och k… Tidsprofil: 1851–1853. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENSTORPS KYRKA
InteriörbeskrivningSTENSTORPS KYRKA är en stor enskeppig salskyrka med polygonalt kor i öster, vidbyggd sakristia åt norr samt vapenhus i västtornet. Väggarna är putsade milt gulvita och det flacka, tunnvälvda trätaket är målat i ljust gråblått. Nedtill avslutas taket av en gråblå taklist. Kyrkorummet är ljust med djupa, stickbågiga fönstersmygar åt norr och söder. De blågrå fönsterbågarna är spröjsade. Fönsterbänkarna är ej lika djupa som smygen utan under fönstren finns radiatorer. Mitt på fasaden åt söder finns ett i rummet utskjutande vindfång med en pardörr med fyllningar. Vindfånget kröns upptill av ett klassicerande listverk som pryds… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LOMMELANDS KYRKA
ExteriörbeskrivningLOMMELANDS KYRKA har en förhållandevis kompakt byggnadskropp, med ett rektangulärt långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster och sakristia i norr. Torn finns inbyggt i kyrkans västparti. Trapphusen på tornets sidor är sammanbyggda med långhusets tak och ytterväggar, och tornet är endast synligt ovan tak. TAKET är ett sadeltak, avvalmat över koret, och täckt med enkupigt lertegel. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en sockel i granit. I mötet mellan vägg och tak en brunmålad taklist av trä. Kyrkan har sin HUVUDINGÅNG i väster. En halvcirkelformig granittrappa i tre steg leder till en rundbåg… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KIMSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventering 2006: Den första kända kyrkan på platsen var sannolikt en träkyrka, vilket den i kyrkans norra vägg inmurade runristade hällen till ett tidigkristet gravmonument tyder på. Dessa tidiga kristna gravmonument består i sin mest utvecklade form av fem hällar - sidohällar, gavelhällar samt en lockhäll. De har framför allt förekommit i den västra delen av Östergötland, som faktiskt har den största koncentrationen i landet. Gravmonumenten med vikingatida ornamentik har satts i samband med kungs- och stormansgårdar. Sannolikt har de tidigmedeltida kungarna och deras närmaste män uppfört egna kyrkor och… Tidsprofil: 1730–1733. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rimbo kyrka
InteriörbeskrivningFönstren är svagt stickbågiga och fick sin nuvarande form 1856. Fönstren i söder har sin ursprungliga plats men har förstorats. Norra sidan saknade som brukligt ursprungligen fönster, det östra av dem togs upp på 1700-talet och det västra 1856. Fönstersnickerierna är från 1969, kopplade bågar med gröntonade antikglas. Korets fönster i öster sattes antagligen igen när altaruppsatsen tillkom 1645 men markerades sedan 1903 i muren och togs åter upp år 1969. Vapenhuset har under långa perioder varit stängt mot långhuset, dels omkring 1670-1745, dels under perioden 1903 till omkring 1964 då det åter öppnades och en ny dörr satt… Tidsprofil: 1670–1745. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LIMA KYRKA
InteriörbeskrivningKyrkorummet har vitputsade väggar som artikulerats med indragna fält, speglar och listverk. Innertaket har spegelvalv med kassettindelning av dekorerade bräder. Mittfältet har två stora rosetter, en över koret och den andra mitt i långhuset - de markerar den ursprungliga placeringen av ljuskronor. Nuvarande dekorationsmålning i taket utfördes av Yngve Lund-ström 1920 vid en omfattande förnyelse av interiörerna - från begynnelsen hade taket ådringar som dekor. Vapenhuset och sakristian har målade paneltak, i vapenhuset med tandsnittlist. I kyrkorummet ligger brädgolv, lackat sedan 1970-talet. Samtliga fönster var ursprungli… Tidsprofil: 2004–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ANNEDALSKYRKAN
InteriörbeskrivningAnnedalskyrkan är en salskyrka med entré i norr, långhus med sidoskepp i väster samt kor i söder. Kyrkan har två läktare, en sidoläktare i väster och orgelläktare i norr. Kyrkorummet genomgick en större renovering 1939-40 och 1971 tillkom en läktarunderbyggnad i väster. Kyrkans ursprungliga karaktär är i huvudsak bevarad. De största förändringarna består i att väggmålningarna försvunnit och innertaket byggts om. Andra, något mindre uppenbara förändringar består i att korets möblering ändrats, bänkarna byggts om, delar av den tidigare mörkbetsade träinredningen målats och armaturen bytts ut. Kyrkorummet är öppet, ljust och… Tidsprofil: 1939–1940. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRSJÖ KYRKA
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av långhus, lägre och smalare kor, halvrund absid i öster, vapenhus i söder samt fullbrett torn i väster. Grundläggningen är troligen utförd på traditionellt sätt med kallmur av gråsten. Koret och absiden har murverk av tuktad eller kluven gråsten med inslag av liggande flak av komstadkalksten. Koret har hörnkedjor av kalkstenskvadrar och socklarna är utförda i gråsten och skråkantad kalksten. Långhus och vapenhus är uppförda i rött handslaget tegel i munkförband, i det förra fallet i form av skalmurar och i det senare troligen i fullmursteknik. Långhusets sockel är utformad som på kor och absid med… Tidsprofil: 1631. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.