TÖFTEDALS KYRKA

Verifierad identitet

TÖFTEDALS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549609. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1748–1749. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1748–1749.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Dals-Ed · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Töftedals kyrka är en av Dalslands små träkyrkor uppförda i landskapets norra och västra skogsbygder under 1700-talet, en period av ganska intensivt kyrkobyggande av såväl sten - som träkyrkor i Dalsland. Förutom i Töftedal byggdes nya kyrkor i de närbelägna socknarna Lerdal, Nössemark, Rännelanda, Råggärd, Gesäter och Håbol varav de tre senare i trä. Kännetecknande för äldre tiders kyrkobyggande var ofta att successivt bygga ut eftersom som resurserna tillät. Ett ursprungligt långhus med kor kompletterades efterhand med torn, sakristia och förbättrad inredning. Ett byggnadsätt som i slutet av 1700-talet kom att brytas då statlig styrning efterhand gjorde sig mer gällande och det blev vanligare att uppföra kyrkor i sin helhet. Töftedals kyrka kan sägas vara ett exempel på den äldre varianten då långhuset med koret uppfördes 1748-49, tornet 1793 och sakristian 1915. Läktaren tillkom 1796 och det välvda innertaket 1824. Tidstypiska drag från det ursprungliga uppförandet är det tresidiga koret och det relativt branta taket. Kyrkan tycks ha genomgått sin första större renovering 1887. I tidens anda gjordes kyrkorummet ljusare då de nuvarande större fönsteröppningarna togs upp. Troligen vitmålades kyrkan utvändigt istället för att tidigar… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000549609. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000549609. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.