HUNNEBOSTRANDS KYRKA

Verifierad identitet

HUNNEBOSTRANDS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443298. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 2002–2005. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 2002–2005.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Sotenäs · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Grunden till Hunnebostrands kyrka lades sommaren 1910, och under 1911 uppfördes själva kyrkobyggnaden, efter ritningar av Sigfrid Ericson, Göteborg. Kyrkan byggdes i en utpräglad nationalromantisk stil och skilde sig på flera sätt från vad man var van vid. Bl a var kyrkan inte oljefärgsmålad, utan rödfärgad, vilket uppenbarligen har uppfattas som att gå emot strömmen i en tid där oljefärgen på alla andra hus i samhället höll på att ersätta rödfärgen. Därför kom också kyrkan vid sin första renovering att målas med oljefärg, troligen en mellangrå nyans. Också invändigt skiljde den sig genom att inte ha någon mittgång, kyrkbänkarna var lika breda som mittskeppet och nåddes via sidoskeppen. 1936 skedde en renovering av kyrkan, där vissa ändringar gjordes. Ritningarna till ändringarna gjordes även de av Sigfrid Ericsson. Förutom den nämnda ommålningen, så ändrades bänkarna så att en mittgång skapades. Kyrkan fick nu också ett riktigt orgelverk, varför också läktaren fördjupades. Korets östvägg ändrades också. Efter detta har inga stora ändringar skett, förutom det att nya bänkar byggdes 1968. Det är dock tveksamt om den nuvarande färgsättningen speglar de ursprungliga intentionerna i kyrkorummet. När det nya församlingshem… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000443298. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000443298. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.