Bårslövs kyrka

Verifierad identitet

Bårslövs kyrka är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439913. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1200-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1200–1299.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Helsingborg · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikBårslövs kyrka byggdes troligen vid 1100-talets mitt och bestod då av långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid byggda av kvaderhuggen nordvästskånsk sandsten. Stenen bröts ovanför landborgen norr om Helsingborg. Taket var ett plant brädtak i långhuset. Ingångar fanns på norr och södersidan. Ett kvadratiskt västtorn byggdes under romansk tid, möjligen 1200-tal. Uppmätningar av tornets murar visar att det uppförts under två byggnadsfaser. Tornet har förmodligen utvidgats västerut vid någon tidpunkt. 1300-talet är en tid av ekonomisk stagnation med missväxt och pest och kyrkobyggandet stod stilla. På 1400-talet var det tvärtom och många kyrkor valvslogs. Under 1400-talet slogs kryssvalv av tegel i tornet och i långhuset. Vid denna tid uppfördes också ett vapenhus vid långhusets sydportal och ett trapphus till tornet. Den stora befolkningsökningen och tidsandan krävde en större kyrka på 1800-talet. Kyrkogång var regelbunden och obligatoriskt för lantbruksbefolkningen. CG Brunius gjorde ett förslag 1852 på hur kyrkan kunde utvidgas med korsarmar i norr och söder. Hans ritningar genomfördes aldrig då de gamla murarna på långhuset inte ansågs hålla men förslaget inspirerade byggmästare Anders Haf som gjorde ett nytt förslag. 1858 byggdes kyrkan om efter Hafs ritningar… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000439913. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000439913. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.