SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
Domsten
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fria bad
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Hittarp
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Järnvägsmännens brygga
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kallbadhuset
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Larödbaden
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Parapeten
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Pålsjöbaden
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rydebäck
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Råå badhus
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Råå vallar
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Utvälinge
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Örby Ängar
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Örby ängar norr
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Vikingstrand
Officiell avrådan från bad finns i källan. Kontrollera alltid aktuell status före besök. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Adolfsbergs kyrka
HistorikTill en början hyrde kyrkan tillfälliga lokaler i olika profana byggnader för sin verksamhet. 1978 invigdes den nybyggda stadsdelskyrkan ritad av Arton arkitekter genom Olof Tengroth. Arton var det ledande arkitektkontoret i Helsingborg från slutet av 50-talet till slutet av 70-talet. Under en period arbetade den välkände arkitekten Jørn Utzon på kontoret. Kyrkoanläggningen innehåller även församlingslokaler och arbetsrum. 1998 sattes en ny orgel in på ny plats, då ändrades också placeringen av predikstolen. Lokalerna har renoverats och byggts om vid olika tillfällen. 2006 togs vikväggen i kyrkorummet bort och samlingssal och kyrksal… Tidsprofil: 1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Allerums kyrka
HistorikKyrkans äldsta delar har sitt ursprung i 1100-talet då ett långhus med kor och absid byggdes. Kyrkan var troligen helgad åt S:t Egidius. Enligt konsthistoriker Monica Rydbeck kan byggmästaren till Allerums kyrka vara en av Mörarpsmästarens lärjungar eftersom en tympanonsten, som suttit i en av kyrkans portalöppningar, har stilistiska likheter med dopfunten i Möraps kyrka. Tympanonstenen är huggen av Höörsandsten och reliefen föreställer två motställda lejon över en stiliserad bladbård. Stenen finns numera på Historiska museet i Lund. Det äldsta långhuset var kortare än dagens och förlängdes vid någon tidpunkt mot väster. Byggnadsanti… Tidsprofil: 1300–1400. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikHenckelska gården anlades på 1680-talet som en handelsgård i korsvirke av borgmästaren Herman Schlyter. Från anläggningstiden kvarstår huvudbyggnaden i hörnet Norra Storgatan - Springpostgränden. Gården präglas dock av en ombyggnad, företagen på 1760-talet av dåvarande ägaren F. W. Köster. Huvudbyggnaden fick den panelbeklädnad som ännu är synlig på gaveln mot gränden. Längan uppåt gränden och en länga inne på gården tillkom, liksom den lilla trädgårdsanläggningen omedelbart öster om byggnaderna. En ombyggnad av huvudbyggnadens fasad åt Norra Storgatan skedde på 1920-talet. Tidsprofil: 1680-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BOSTADSHUS
HistorikJöns Jonsgården i Kattarp är ett synnerligen välbevarat exempel på en typisk nordvästskånsk bondgård från 1800-talets förra hälft. Den ligger på ursprunglig plats i Signestorps by och är en fyrlängad anläggning i korsvirke under stråtak. Byggnaderna uppfördes under 1805-55 och ersatte successivt en äldre gård. År 1816 stod nuvarande boningslängan mot söder klar. Boningshuset i södra längan är uppbyggt kring den stora ugnen på sedvanligt vis med storstugan som ett genomgående rum åt öster och lillstugan, "Storahus" och spiskammare åt väster. Storstugan fick sin värme genom en sättugn, som sköt in genom väggen från skorstenen. Senare t… Tidsprofil: 1805–1855. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BRUNNSHOTELLET
HistorikStora hotellet uppfördes omkring 1880 efter ritning av en arkitekt Stenberg från Stockholm, på platsen för det nedbrunna gamla hotellet och tillbyggdes 1907. Det är en panelklädd tvåvåningsbyggnad med veranda i morisk stil. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bårslövs kyrka
HistorikBårslövs kyrka byggdes troligen vid 1100-talets mitt och bestod då av långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid byggda av kvaderhuggen nordvästskånsk sandsten. Stenen bröts ovanför landborgen norr om Helsingborg. Taket var ett plant brädtak i långhuset. Ingångar fanns på norr och södersidan. Ett kvadratiskt västtorn byggdes under romansk tid, möjligen 1200-tal. Uppmätningar av tornets murar visar att det uppförts under två byggnadsfaser. Tornet har förmodligen utvidgats västerut vid någon tidpunkt. 1300-talet är en tid av ekonomisk stagnation med missväxt och pest och kyrkobyggandet stod stilla. På 1400-talet var det tvärtom… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ESSENSKA VILLAN
HistorikPatriciervilla, byggd 1846-47 av greve G von Essen efter ritningar av den danske arkitekten G F Hetsch och senare inköpt av konsul Nils persson, vars son Ivar P:son Henning med maka donerade den till Helsingborgs stad. Villan är uppförd i klassicistisk stil av tegel med ljus slätputs och lågt valmat koppartak. Fasaden domineras av en mittrisalit med en kolonnburen balkong i huvudvåningen. Byggnaden, som omges av en park, inrymmer nu en sjuksköterskeskola. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-063 Tidsprofil: 1846–1847. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fjärestads kyrka
HistorikFjärestads kyrka byggdes troligtvis på 1100/1200-talet och bestod då av långhus och smalare kor. Förmodligen byggdes kyrkan av gråsten och sandsten. Senare under medeltiden, möjligen 1400-tal, byggdes ett torn i väster. Kyrkan valvslogs antagligen likt många kyrkor under 1400-talet. Vapenhus har funnits både på norra och södra sidan. Vid grävningar 2011 hittades grunder till båda utbyggnaderna. På en karta från slutet av 1700-talet har kyrkan en korsplan vilket också visar att det funnits utbyggnader på norr- och södersidan. På grund av befolkningsökningen och nya liturgiska krav önskade man en större kyrka. 1863 byggdes en ny kyrka… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fleninge kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan består av de äldsta delarna med kor, absid och långhus tillbyggt med torn i väster och breda korsarmar i norr och söder. Korsarmarna når från koret i öster och nästan hela långhusets längd. Av det ursprungliga långhuset är det bara dess västra del som är bevarat och tornets östra sida rider på dess västra gavel. Samtliga fasader är spritputsade och vitmålade och nedtill försedda med en utskjutande, svartmålad sockel. På korsarmarna, koret och långhuset finns ett sekundärt, kraftigt profilerat listverk. Den enda synligt bevarade, romanska, muröppningen är en smal ljusöppning med sandstensomfattning i absiden. Kyrkans… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Frillestads kyrka
Historiknull, Frillestads kyrka består av ett medeltida västtorn och ett långhus från 1877 med tresidig avslutning. Det nuvarande långhuset ersatte ett medeltida långhus med kor och absid. Enligt äldre beskrivningar var den gamla kyrkodelen byggd av sandsten. Lokala traditioner säger att stenen till kyrkan hämtades från ett stenbrott väster om kyrkan. Kyrkan tillhör troligtvis en av de äldre kyrkorna i Helsingborgsområdet och dess äldsta delar uppförda på 1100-talet. Det medeltida tornet har kvadratisk planform och var smalare än den medeltida kyrkans långhusgavel, vilket brukar definieras som litet kvadratiskt torn. Dessa torn har ofta en t… Tidsprofil: 1100–1300. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fågelhuset
HistorikSamtidigt som elementarskolan (1845) byggdes uppfördes på gården en byggnad för gymnastik, även denna ritad av C. G. Brunius. Gymnastikbyggnaden är enklare formad än huvudbyggnaden. Den är murad av gult tegel mot söder och väster, mot norr och i öster i rött tegel. Den dubbla fritrappan utmed södra fasaden i smidesjärn härstammar från 1791 och flyttades 1944 från en nedriven byggnad på Långvinkelsgatan. Gymnastikbyggnaden kallas idag Fågelhuset. Gymnastikhuset införlivades med museet 1909 och inreddes för visning av naturvetenskapliga samlingar. Läktaren byggdes 1912. 1936 företogs smärre ändringar under ledning av arkitekt Salomon S… Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GAMLEGÅRDEN
HistorikGamlegård är ett tvåvåningshus av korsvirke och tegel under ett högt tegeltäckt sadeltak. Byggnaden är troligen uppförd under 1700-talets första hälft. Bland ägarna märks bl.a. borgmästaren Petter Pihl, som bebodde gården åren 1737-59. År 1923 restaurerades huvudbyggnaden, varvid en under 1700-talet tillkommen brädpanel avlägsnades. Byggnaden, som från 1920-talet och fram till 1960-talet inrymde bl.a. läkarmottagning och frisersalong, används i dag som föreningslokal för ordenssällskapet Förbundet F B. Tidsprofil: 1737–1759. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gustav Adolfs kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkan är genomgående byggd i nygotisk stil med symmetri, höjdsträvan och är rikt dekorerad. Murarna är i rött maskinslaget tegel med utsmyckningar av formgjutet tegel, granit och glaserat tegel. Samma arkitekturelement upprepas i fasaden som delas in i horisontella och vertikala linjer av gesimser och strävpelare. Södra och norra fasaden är lika. Taken är täckta av skiffer förutom tornets tak som är belagt med koppar. Kyrkan grundplan är en latinsk korsplan. Den består av ett långhus, tvärskepp åt norr och söder, ett smalare kor med tresidig absid i öster och ett 67 meter högt torn i väster. På ömse sidor om tornet finns… Tidsprofil: 1963. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Helsingborg Ramlösa 7:4 - husnr 7
ExteriörbeskrivningKlockstapeln är kvadratisk med uppåt avsmalnande sidor som är klädda med tjärad lockpanel. Överst finns ljudluckor. Topptaket är kraftigt överkragande och klätt med ekspån. Stommen består av fyra hörnstolpar och två stolpar i mitten. Virket är huvudsakligen fur med inslag av äldre ek som antagligen är återanvänt. Den ena mittstolpen av ek kan vara senmedeltid enl Petter Jansson. Tidsprofil: Senmedeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Helsingborgs fyr
HistorikUnder 1740-talet ska det, på order av överpostdirektören, ha uppförts en vippfyr i Helsingborgs hamn. Syftet med fyren var att underlätta för stadens posthantering som då sköttes av färjemännen. Under början av 1800-talet lät staden anlägga en ny hamn som invigdes år 1832. Året efter uppfördes två hamnfyrar som bestod av åttasidiga, cirka 4,5 meter höga trätorn med lanterniner. En uppmätningsritning från 1850 ger en god bild av tornets utseende. Under 1860-talet ersattes dessa fyrar av ett fyrtorn av järn, vitmålat och med en sjätte ordningens lins. År 1887 uppsattes två inseglingslykor på norra hamnarmen. Dessa ersattes 1888-1889 av… Tidsprofil: 1888–1889. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.