Helsingborgs fyr

Verifierad identitet

Helsingborgs fyr är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027788. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1888–1889. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1888–1889.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Helsingborg · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikUnder 1740-talet ska det, på order av överpostdirektören, ha uppförts en vippfyr i Helsingborgs hamn. Syftet med fyren var att underlätta för stadens posthantering som då sköttes av färjemännen. Under början av 1800-talet lät staden anlägga en ny hamn som invigdes år 1832. Året efter uppfördes två hamnfyrar som bestod av åttasidiga, cirka 4,5 meter höga trätorn med lanterniner. En uppmätningsritning från 1850 ger en god bild av tornets utseende. Under 1860-talet ersattes dessa fyrar av ett fyrtorn av järn, vitmålat och med en sjätte ordningens lins. År 1887 uppsattes två inseglingslykor på norra hamnarmen. Dessa ersattes 1888-1889 av ett nytt kombinerat fyr-, lots- och bostadshus på norra hamnarmen. Fyrapparaten bestod av en linsapparat av andra ordningen, linsen hade tidigare varit uppsatt i Måseskärs fyr. Den nya byggnaden ritades av J. Höjer och uppfördes av tegel med listverk av betong på huggen gråstenssockel, vilande på en grund av betong. Första våningen utgjordes av boningsrum för fyrbetjäningen och vindsvåningen inrydmdes lotsuppassningen. Fyren tändes i oktober 1889. 1922-1923 elektrifierades fyren och bemanningen drogs in, först 1934 var fyren helt automatiserad. Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbrb/21420000027788. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21420000027788. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.