SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “västra ny kyrka”
VÄSTRA NY KYRKA
TakformSadeltak - Valmat Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västra Karaby kyrka
HistorikKyrkobyggnaden Västra Karaby kyrka byggdes år 1825, då den ersatte en förfallen, medeltida kyrka på samma plats. På en geometrisk avmätning från 1776 syns den gamla kyrkan anlagd med långhus, kor, absid, ett torn från 1724 i liv med långhuset samt vapenhus i norr och söder. Tornet ersattes 1794 av ett nytt torn i nyantik stil. Befolkningen i Skåne ökade snabbt kring sekelskiftet, inte minst i den rika trakten kring Västra Karaby präglad av storjordbruk, vilket ledde till att många kyrkor behövde utvidgas eller nyuppföras. Byggandet övervakades av Överintendentsämbetet, ett statligt ämbetsverk från 1810, som granskade kyrkornas utform… Tidsprofil: 1950–1951. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Rengsjö kyrka
HistorikRengsjö kyrka byggdes 1795 på den plats den står idag. Det finns sparsamma uppgifter om en medeltida kyrka i Rengsjö på samma plats som kyrkogården. Kyrkan var murad och bestod av ett rektangulärt långhus med ett smalare rakt avslutat kor i öster. Vapenhuset var uppfört mitt på långhusets västra fasad och sakristian i anslutning till korets nordvägg. När befolkningen och antalet kyrkobesökare ökade blev medeltidskyrkan för liten. Efter ett försök med utbyggnad av läktarna beslutades att i stället bygga en ny kyrka. Den gamla kyrkan revs och stenmaterialet återanvändes till byggandet av den nya kyrkan. Originalritningen är från 1793 o… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA STRÖ KYRKA
HistorikKyrkobyggnaden Västra Strös medeltida kyrka uppfördes troligen vid slutet av 1100-talet. Till följd av 1800-talets kraftiga befolkningsutveckling kom merparten av de skånska landsortskyrkorna att antingen byggas ut kraftigt eller rivas till förmån för nybygge. I Västra Strös fall föll valet 1873 på det senare alternativet och fyra år senare stod den nya helgedomen färdigbyggd strax sydväst om den medeltida kyrkogården som idag fungerar som ödekyrkogård. Byggherre för nybyggnaden var friherren och kyrkans patronus, Nils Trolle på Trollenäs. Patronatsförhållandet bestod till 1922 då patronatsrätten upphävdes genom lag och sockenkyrkorn… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
staffans kyrka
ExteriörbeskrivningArkitekt Knut Nordenskjöld skapade Staffans kyrka med en blandning av traditionella material och nya tekniska lösningar och konstruktioner. Arkitekturstilen är en kombination av historiska stildrag och dåtidens nya strömningar. Konstruktionen är i tegel och cement. Sockeln är utförd i grovhuggen sandsten med breda fogar. Fasaderna är slätpustade med kalkbruk och färgade i ockra som genom åren har lakats ur och åstadkommer en guldskimrande effekt. På västra och norra fasaden finns dekorativa element i form av ett ängelmotiv i relief ovanför västentrén och skulpturen St. Staffan på en konsol under en baldakin på norra tornmu… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FRINNARYDS KYRKA
ExteriörbeskrivningFrinnaryds kyrka är uppförd på resterna av den medeltida kyrkan som troligen byggdes under 1200-talet. Kyrkan är en enskeppig kyrka med smalare kor och rund absid i öster. Sakristian är tillbyggd på norra sidan om koret, och troligen tillkommen under 1300-talet. Kyrkan har ett västtorn med vapenhus i bottenvåning och huvudentré på västra sidan. Fasaderna är putsade i vit spritputs, medan tornets bottenvåning, hörnor, listverk, omfattningar framhävs av en slätputs i samma vita nyans. Tornet vilar på en sockel av röd slät granit medan sockeln till de äldre delarna är spritputsad i grått. Artikuleringen är begränsad till de u… Tidsprofil: 1200-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Litslena kyrka
HistorikLitslena kyrka är en salkyrka byggd på 1300-talet. Det är en av de större medeltidskyrkorna i länet. Kyrkan hade sin föregångare i en romansk kyrka från 1100-talet vars murar utnyttjades när den befintliga kyrkan byggdes. Den äldsta kyrkan hade ett västtorn som revs i samband med byggandet av den nya kyrkan. Grunden till tornet är fortfarande synlig framför kyrkans västra gavel. Tidsprofil: 1300-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
OSCAR FREDRIKS KYRKA
HistorikMASTHUGGS FÖRSAMLING BILDAS Masthuggs församling bildades 1883 och omfattade ursprungligen västra delen av Haga samt Olivedal, Masthugget och Stigberget. Gudstjänster hölls först i S:t Johanneskyrkan, men den ansågs med sina 770 fria bänkplatser alltför liten. År 1883 bodde 13 000 personer i den nya församlingen. PLANLÄGGNING AV OSCAR FREDRIKS KYRKA Förslag om en ny, större kyrka restes redan samma år som församlingen bildades. Efter undersökningar utsågs en lämplig tomt på det Dahlinska berget. År 1884 anlitades överintendenten Helgo Zettervall (1831-1907) i Stockholm som arkitekt för kyrkobygget. Zettervall var vid denna tid en av… Tidsprofil: 1831–1907. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÄLLEFORS KYRKA
InteriörbeskrivningBÄLLEFORS KYRKA - Kyrkan består av ett mycket brett långhus med fullbrett, tresidigt avslutat kor i öster och sakristia norr om koret. Västra delen av långhuset är avskärmad till vapenhus. LÅNGHUS - Långhuset indelas genom en bred mittgång och i söder en tvärgång. Över västra delen av långhuset är en djup läktare. Under västra delen av läktaren finns sedan 1974 en jalusiliknande vägg av breda furuplankor på båda sidor av mittgången. I utrymmena här bakom finns bland annat bokbord, en stor, järnbeslagen kista och rumshöga, i söder nya förvaringsutrymmen. Utrymmena är gjorda av samma släta furupanel som väggen i väster och f… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA ENEBY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004 KYRKOBYGGNADEN: Den medeltida kyrkan var sannolikt belägen på samma plats som den nuvarande eller på norra delen av den gamla kyrkogården. Den var uppförd av sten, men för övrigt är dess utformning okänd. Den revs i samband med att den nya kyrkan uppfördes 1778-1780. Byggmästaren Johan Fredrik Fehmer stod för såväl ritningar som uppförandet av den nya kyrkan. Den är uppförd av sten med ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, torn i väster och med sakristian enligt traditionellt mönster placerad på nordsidan. Fasaderna är enkla, slätputsade och avfärgade i vitt och det v… Tidsprofil: 1778–1780. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Västra Karups kyrka
InteriörbeskrivningVapenhuset i nykyrkan i söder används som huvudingång. Rummet har tegelgolv från 1876 av gula åttkantiga plattor med mörka hörntärningar emellan. Dagsljus kommer från ett lunettfönster med grönt glas ovanför ingången. Det låga taket med träpanel är orgelläktarens undersida. 1876 delades rummet av från kyrkorummet och sedan 1990 är det indelat med smårum som väntrum, wc, förråd och uppgång till orgelläktaren. Samtliga dörrar är ramverk med fyllningar och väggarna är klädda med träpanel. Kyrkorummet består av nykyrkan och det äldre långhuset. Sedan mitten av 1800-talet står altaret i norr mittför ingången i söder. Långhuset… Tidsprofil: Cirka 1800. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA TORUPS KYRKA
HistorikVästra Torups kyrka antas ha uppförts under sent 1100-tal enligt romanskt mönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Långhuset hade ingångar i både söder och norr medan koret hade ingång i söder. Långhuset förlängdes på 1300-talet åt väster och ett vapenhus tillkom vid sydentrén. Eventuellt skulle västutvidgningen kunna röra sig om ett romanskt torn som införlivats i långhuset. Under senmedeltiden valvslogs kyrkorummet vilket även medförde att de högt sittande romanska fönsteröppningarna murades igen och nya öppningar, oklart var, upptogs. 1496 göts den nuvarande lillklockan av Knut Grudnick. Från 161415… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Uråsa kyrka
HistorikUråsa socken nämns 1423 i skriftliga källor som Wrasa soken. Kyrkan är från tidig medeltid och hade tidigare separat klockstapel. Under åren 1835-41 gjordes genomgripande förändringar i kyrkobyggnaden. Det tidigare plana innertaket välvdes, läktare byggdes och tornet uppfördes. Två nya fönster togs upp på var långhussida för att några år senare muras igen och ersättas med tre. Vapenhuset flyttades först från södra sidan till västra gaveln men ersattes 1841 av det nya tornet. Kyrkan omdanades från romansk medeltidskyrka till ett tempel i nyklassicistisk stil och form. Kyrkan har restaurerats flera gånger sedan dess men har behållit de… Tidsprofil: 1835–1841. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FINNERÖDJA KYRKA
ExteriörbeskrivningFINNERÖDJA KYRKA - Kyrkan är en vitputsad, nyklassicistisk stenkyrka. Den utgörs av rektangulärt långhus, fullbrett och tresidigt avslutat kor i öster, ett betydligt smalare torn i väster, sakristia norr om koret samt vapenhus i söder och i norr. Vapenhusen ligger utmed långhusets västra parti. Tornet har en fyrsidig, sluten lanternin. FASAD - Kyrkan är byggd av naturstensblock, troligen sandsten, och spritputsad med slätputsade omfattningar. Koret har slätputsade hörnlisener. I korets tre hörn samt mitt på långhuset finns vertikala följare/strävpelare. Även dessa är spritputsade med slätputsade hörn. Pelarna avslutas geno… Tidsprofil: 1968. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GLAVA KYRKA
HistorikKomplettering vid inventering 2003: Grundläggningen för den nya kyrkan påbörjades den 24 oktober 1735 av murarmästare Christian Haller. Per Nilson, Västra Emtervik var snickare. Efter ett år var det huvudsakliga byggnadsarbetet avslutat och invigningen av kyrkan skedde 1738. Det välvda innertaket målades av Hans Georg Schyffner år 1753. Av kontraktet framgår att takmålningarna i Borgviks kyrka, skulle stå som förebild. År 1795 lades skiffertak på kyrkan. I koret, bakom altaret fanns en liten läktare. Den beskrivs 1830 som ett mindre skrank eller läktare bakom altaret som aldrig användes. Citat från 1867: "hela chorväggen betäckande g… Tidsprofil: 1956–1957. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KRÅKSHULTS KYRKA
ExteriörbeskrivningKråkshults kyrka är en enskeppig nyklassicistisk salskyrka med raktslutet kor i öster, sakristia i utbyggnad mot öster och lanterninprytt torn i väster. Kyrkan ligger i sydväst-nordostlig riktning och har huvudingång i västra delen av tornet samt på södra långsidan. Kyrkan har ett sengustavianskt typiskt utseende med slätputsade fasader och oartikulerade rundbågiga fönsteröppningar. Fönstren har ett rundbågigt spröjsverk av gjutjärn som sattes in 1903. Portalen på södra långsidan inramas av enkla pilastrar och en enkelt profilerad arkitrav under ett rundbågigt överljusfönster. Fasaderna är slätputsade och vitkalkade, vilar… Tidsprofil: 1860-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LURS KYRKA
ExteriörbeskrivningLURS KYRKA, byggd i sen nyklassicistisk stil, består av långhus, fullbrett kor i öster, samt sakristian i en halvrund tillbyggnad vid östgaveln. Ett torn av sten i väster. FASADERNA är spritputsade med pilastrar i hörnen, avfärgade i vitt, med en spritputsad sockel, även den vit. Omfattningar kring fönster och portar och hörn är slätputsade. Västra långhusgavlarna är prydda med rundbågigt profilerade nischer, slätputsade och med granitbänkar, samt kors i relief ovanför. Väggarna avslutas uppåt med en profilerad slätputsad taklist, vit. Synliga men övermålade ankarjärn. Långhusets TAK är ett sadeltak, täckt med rött tegel.… Tidsprofil: 1862. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RÄPPLINGE KYRKA
HistorikSockenkyrkan i Räpplinge är en för Öland typisk, nyklassicistisk, ombyggd medeltidskyrka. Kyrkan ombyggdes/uppfördes 1802 av Henrik Wermelin, den mest anlitade byggmästaren på Öland under 1700-talet, som med Räpplinge kyrka gjorde sitt sista stora arbete på ön. Kyrkan ersatte en medeltida och i flera omgångar tillbyggd klövsadelkyrka vars äldsta delar härrörde från 1100-talet. Västtornet, den västra gaveln, den södra långväggen samt vapenhuset i söder från den medeltida kyrkan införlivades med den nya kyrkan. 1820 byggdes det medeltida tornet om och försågs med dagens lanternin. Kyrkan Den första stenkyrkan i Räpplinge byggdes på 110… Tidsprofil: 1983–1984. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYSTBERGA KYRKA
Historik1100-TAL - Den första stenkyrkan byggs på platsen. Kyrkan hade rektangulärt långhus och ett kvadratiskt kor i öster. Rester av denna kyrka ingår i dagens långhus, d v s västra väggen och delar av norra och södra muren (den tunnvälvda delen av dagens kyrkorum). Ingången till kyrkan var placerad i sydöstra hörnet och intill denna fanns ett högt placerat rundbågigt fönster. Kyrkorummet var täckt av ett plant trätak som det än idag finns spår av på vinden. 1300-TAL - Det romanska koret rivs och kyrkan förlängs åt öster med ett nytt fullbrett korparti. Den nya delen av kyrkorummet täcktes av ett trätunnvalv, varav stora delar finns kvar p… Tidsprofil: 1937–1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TÖFTEDALS KYRKA
HistorikKomplettering vid inventeringen 2004: Töftedals kyrka är en av Dalslands små träkyrkor uppförda i landskapets norra och västra skogsbygder under 1700-talet, en period av ganska intensivt kyrkobyggande av såväl sten - som träkyrkor i Dalsland. Förutom i Töftedal byggdes nya kyrkor i de närbelägna socknarna Lerdal, Nössemark, Rännelanda, Råggärd, Gesäter och Håbol varav de tre senare i trä. Kännetecknande för äldre tiders kyrkobyggande var ofta att successivt bygga ut eftersom som resurserna tillät. Ett ursprungligt långhus med kor kompletterades efterhand med torn, sakristia och förbättrad inredning. Ett byggnadsätt som i slutet av 17… Tidsprofil: 1748–1749. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA TOLLSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Den äldsta kända kyrkan i Västra Tollstad var uppförd av sten under 1100- eller 1200-talet och bestod av ett rektangulärt långhus och ett smalare absidkor. Det är oklart om tornet uppfördes samtidigt med långhuset eller om det uppfördes något senare. Kyrkan är känd bl a genom avbildningar av Elias Brenner 1670. Brenner var konstnär och vandrade genom Östergötland och tecknade av kyrkor på uppdrag av det nyinrättade Antiqvitetskollegium. Teckningen visar att kyrkan vid det tillfället även hade ett vapenhus på södra sidan och en sakristia på korets norra sida. Tornet hade e… Tidsprofil: 1840–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Närtuna kyrka
InteriörbeskrivningSedan 1949 - 1950- års restaurering finns dopkapell med nyanskaffad dopfunt mitt för ingången i västra delen av långhuset. Fönstren är rundbågiga och har bågar av gjutjärn, de fick sitt nuvarande utförande vid en restaurering 1896. Likt många medeltidskyrkor fick Närtuna fönster på norrsidan först på 1700-talet då ett fönster togs upp i mellersta travéen. I västra travéen togs fönstret upp först 1896. Närtuna kyrkas byggnadshistoria är särpräglad, medan interiören har genomgått en utveckling som är ganska typisk för de medeltida landsbygdskyrkorna. Nuvarande tegelvalv slogs omkring 1570 efter en brand och ersatte då trolig… Tidsprofil: 1949–1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Stoby kyrka
ExteriörbeskrivningKyrkans planform utgörs av ett tre fönsteraxlar långt långhus, smalare och lägre kor med halvrund absid i öster, kvadratiskt västtorn samt nykyrka i norr. Nykyrkan upptar hela längden av det ursprungliga långhuset medan västra delen av det nuvarande långhuset är bredare och utgörs av resterna av ett tidigare västtorn. Murverken är uppförda av natursten i skalmursteknik. De vitmålade fasaderna och gråmålade socklarna är spritputsade. Frånsett den västra, bredare delen av långhuset är socklarna utskjutande och skråkantade, medan tornet saknar markerad sockel. Dörrar och fönster är till största del av trä och målade i en brut… Tidsprofil: 2022–2106. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA HARGS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Det är inte mycket känt om den medeltida kyrkan eller om diskussionerna inför ett nytt kyrkbygge. Detta beror bl a på att prästgården, där alla handlingar förvarades, brann ned 1797. Vid en arkeologisk schaktkontroll år 2004 fann man delar av den medeltida kyrkans murar strax norr om nuvarande kyrkan. Några inventarier från gamla kyrkan finns bevarade, bl a dopfunten av vätternsandsten. Den är från första halvan av 1200-talet, en period då många kyrkor i Östergötland skaffade dopfunt. 1689 byggde man till kyrkan åt norr med en "lillkyrka" eller "nykyrka" i trä. Åtminstone… Tidsprofil: 1823–1856. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA TORSÅS KAPELL
HistorikÅr 1874 revs den kyrka som ursprungligen uppfördes 1730. Tidigare fanns även en medeltida träkyrka på samma plats, byn Torsås omnämns så tidigt som 1290 i skriftliga källor. Då krav hade framförts att den nya kyrkan skulle uppföras i Lönashult, mer centralt i socknen, protesterade naturligtvis Torsåsborna men beslutet realiserades efter mycken kontrovers. Kyrka och klockstapel revs men kyrkogården underhölls. Behovet av ett begravningskapell framstod sedermera som stort varvid arkitekt Paul Boberg gavs i uppdrag att framställa lämpligt ritningsunderlag. Kapellet stod klart 1929 och arkitekten valde att efterlikna de småländska medelt… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Annerstads kyrka
ExteriörbeskrivningTornentrén markeras av två pelare med överliggande fronton utförda i natursten. Ovan entrén finns en inmurad stenhäll med en slätputsad listomfattning vars inskription lyder: Nybyggd i Carl XIV Johans Regeringsår 1824 Si! Denna stenen skall vara vittne mellan oss at I Eder Gud icke försaka skolen Josuah 24 cap. 27 v. Ovanför stenhällen i höjd med tornets andra avsats sitter ett runt fönster vars spröjs delar det i åtta cirkelsektorer. Tornets västra och södra fasader är kraftigt angripna av rödalger. Tornet är försett med ett pyramidformat tak krönt av en kvadratisk lanternin av trä med blinderade valvbågade öppningar. Hör… Tidsprofil: 1824. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DAGSBERGS KYRKA
Fragment av tidigkristna gravmonument, s k Eskilstunakistor, som påträffats i kyrkan kan indikera att den första kyrkan på platsen var av trä. Den nuvarande stenkyrkan har en mycket komplicerad byggnadshistoria, vilket framkom vid de byggnadsarkeologiska undersökningar som utfördes 1958 i samband med ombyggnaden av kyrkan. Kyrkan började sannolikt uppföras på 1100-talet med rektangulärt långhus och med smalare rakslutet kor. Strax därefter uppfördes ett torn vid västra gaveln. Omkring mitten av 1300-talet förändrades kyrkan genom att det ursprungliga koret ersattes med ett nytt korparti av samma bredd som långhuset och med en spetsbågig fler… Tidsprofil: 1746–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DRAGSMARKS KYRKA
InteriörbeskrivningKYRKORUM - Ingen särskild åtskillnad mellan långhus och kor, förutom att korgolvet är två steg högre. Ett litet men ljust kyrkorum. GOLVET är av trä, av äldre datum i kyrkans västra del samt i koret. I koret och bänkkvarteren är golvet lackat, i mittgången är golvet målat närmast bänkkvarteren men annars täckt av matta. TAKET är ett plant brädtak, förhållandevis lågt, med en mindre välvning där taket ansluter till väggarna. Taket har målningar i blå och gulbruna nyanser från 1776 av målaren Johan Henrik Dieden. Över altaret framställdes ljuset med textbandet "Fiat Lux" andra motiv Treenigheten, Kristi förklaring. Troligen… Tidsprofil: 1871–1877. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRYTS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriör Från huvudentrén i väster kommer man in i ett litet vindfång eller en förhall till kyrkorummet. Västra halvan av utrymmet under läktaren rymmer olika inbyggnader medan den östra halvan är integrerad med kyrkorummet. På var sida om vindfånget finns dörrar till inbyggnaderna under läktaren. Det norra utgör förråd och i södra finns ytterligare ett mindre förråd och en trappa till läktaren. Läktaren är uppbyggd på pelare målade i en gröngrå nyans. Innertaket som är läktarens brädtäckta undersida är gråmålad. Övriga snickerier går i pärlgrått eller gråbeige. Innerdörrarna är spegeldörrar av enkelt utseende med kammarlå… Tidsprofil: 1800-talets andra hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GULDSMEDSHYTTANS KYRKA
InteriörbeskrivningInvändiga förändringar skedde 1938 under ledning av arkitekt K. Martin Westerberg, då bland annat predikstolen flyttades från koret till västra pelaren och den äldre smidesarmaturen utbyttes mot mässingskronor. Värmesystemet förnyades och delar av dekormåleriet målades över. 1958 skedde en större invändig renovering, även denna gång under ledning av arkitekt K. Martin Westerberg. Denna gång fick bland annat kyrkans inredning ny färgsättning. Det installerades nya innanfönster av ek och korfönstren erhöll nytt glas. Kvarvarande valvmålningar rengjordes och retuscherades, i vapenhuset installerades wc. 1994 genomgick kyrkan… Tidsprofil: 1938. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.