VÄSTRA TORUPS KYRKA

Verifierad identitet

VÄSTRA TORUPS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440205. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1100-talet. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1100–1199.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Hässleholm · Skåne län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikVästra Torups kyrka antas ha uppförts under sent 1100-tal enligt romanskt mönster med långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Långhuset hade ingångar i både söder och norr medan koret hade ingång i söder. Långhuset förlängdes på 1300-talet åt väster och ett vapenhus tillkom vid sydentrén. Eventuellt skulle västutvidgningen kunna röra sig om ett romanskt torn som införlivats i långhuset. Under senmedeltiden valvslogs kyrkorummet vilket även medförde att de högt sittande romanska fönsteröppningarna murades igen och nya öppningar, oklart var, upptogs. 1496 göts den nuvarande lillklockan av Knut Grudnick. Från 161415 finns uppgifter om att kyrkans tak är avtäckta med bly och spån. Den nuvarande altaruppsatsen tillkommer på 1630-talet och 1662 införskaffas altare och predikstol (som bemålas först 12 år senare). Vid denna tid var golven belagda med sten och kyrkan har ett mindre fönster i väster och två i söder. Under de dansk-svenska krigen på 1600-talet och Stora nordiska kriget under 1700-talets första decennier uppges kyrkan ha utsatts för skadegörelse vid upprepade tillfällen, bland annat genom inslagen kyrkport, krossade fönster och en raserad vägg. Kring år 1700 ersätts dopfunten i sten av en ny i trä tillverkad av Christian Stub och 1728 tillkommer… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000440205. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000440205. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.