SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
26 träffar
för “tranås kyrka”
TRANÅS KYRKA
ExteriörbeskrivningTranås kyrka är en kyrka av basilikatyp med högt mittskepp och lägre sidoskepp. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med torn i öster över koret, och med två huvudingångar i väster placerade i sidoskeppens förläng-ning. Kyrkan är uppförd i tegel, med putsade fasader i en oxidröd nyans. Långsidorna delas upp med trekantiga pilastrar med två fönster mellan varje. Fönstren är parabelbågiga och på sidoskeppen försedda med brunmålade fönsterluckor. Takytor är täckta med tegel. Kyrkan vilar på en diskret sockel av grå granit. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TRANÅS KYRKA
ByggnadsdelTorn - Västtorn, Absid - Öster, Torn - Väster, Kor - Smalare, Absid - Öster, Sakristia - Norr, Kor - Öster, Sakristia, Torn - Västtorn Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Aneby kyrka
HistorikPlaner på en egen kyrka för Aneby samhälle tog form redan 1919 och en insamling påbörjades. Patronen till Aneby säteri lovade att skänkta tomt om bygget blev av inom sex år. När dessa år förlupit hade ännu inget skett. År 1925 tog överlärare Oscar Granström initiativet till bildandet av Aneby Kyrkobyggnadsförening. Under mer än ett kvarts sekel drev han målmedvetet processen för att få en kyrka i Aneby. En grundplåt på 6 000 kronor donerades initialt av Gumarpskonsortiet. Genom årliga midsommarfester i Svartåparken skulle ytterligare medel samlas ihop. Dessa Granströmma-fester blev smått berömda och lockade folk från när och fjärran.… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BARKERYDS KYRKA
HistorikDen gamla kyrkan var en medeltida stenkyrka, tillbyggd med korsarm och torn av trä på 1700-talet. 1837 tog biskop Esaias Tegnér initiativ till beslut om nybyggnad emedan kyrkan var såväl otillräcklig för folkmängden som förfallen. Uppförandet skedde 1845- 46. Byggmästare var Jonas Jonsson från Stockholm, bördig från socknen. Hans ritning modifi erades av arkitekt Albert Törnqvist vid Överintendentsämbetet. Det blev ändock ursprungsritningen som följdes. Den nya predikstolen tillverkades av Spegel-Fabriquer Kleverström i Norrköping. Det enda som överfl yttades från gamla kyrkan var orgelverket, vilket skall ha byggts 1755 av Jonas Wis… Tidsprofil: 1845–1846. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bockara kyrka
ExteriörbeskrivningBockara kyrka är orienterad i nord-sydlig riktning med ingång i norr och en rakavslutad absid i söder. Sakristian ligger i öster och vapenhuset i norr. Taket är högt med stora takytor och utskjutande takutsprång. Det är belagt med skiffer. Vid nockarna sitter förgyllda smideskors. Hängrännor och stuprör är av svartmålad plåt. På kapellets östra sida, i vinkeln mot sakristian, finns en hög skorsten av rött tegel. Byggnaden är uppförd av trä och fasaderna är klädda med stående träpanel och locklister målade i falurött. Sockeln är putsad. Alla snickerier till dörrar och fönster är målade i ljust grönt. Vapenhuset i norr har e… Tidsprofil: 1930–1960. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÄSSJÖ GAMLA KYRKA
HistorikEn arkeologisk undersökning som genomfördes i samband med en restaurering på 1970-talet visade att den medeltida stenkyrka som stod fram till 1790-talet föregåtts av en äldre träkyrka. Den kyrkan antas blivit uppförd under 1100-talet och ersattes under 1200-talet av en stenkyrka. Det finns få källor som berättar om Nässjös tidigkristna historia men från den tiden återfinns idag dopfunten och ett Mariaskåp, båda ingår i den nuvarande kyrkans inventarier. Ett nytt altarskåp tillkom under 1500-talet och 1601 införskaffades en predikstol vilken på senare tid återmonterats i kyrkan. En tillbyggnad av kyrkan gjordes 1618 då ett vapenhus up… Tidsprofil: 1659–1660. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖSTRA EDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2005: KYRKOBYGGNADEN Fiskare och skärgårdsbor hade lång väg till sockenkyrkan i Ed, vilket resulterade i att ett skärgårdskapell uppfördes 1607 vid Åsviks säteri. Det byggdes med biskopens tillstånd och på initiativ av Anna Skytte på Kråkviks säteri, var under även Åsvik tidvis lydde. Kapellet, som även kallades Skyttekapellet eller Eds kapell var byggt av trä, men dess ursprungliga utformning är oklar. Det tillbyggdes med korsarmar i slutet av 1600-talet för att rymma den växande församlingen och i början av 1700-talet tillkom ett trätorn i väster. Kyrkan uppges ha haft spåntak och tjärade f… Tidsprofil: 1901–1902. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TUNA KYRKA
HistorikRedan under tidig medeltid uppfördes en kyrka i Tuna. Någon närmare datering av denna kyrka finns inte men socknen omnämns för första gången 1337. I kyrkan förvaras några medeltida inventarier i form av en klocka från mitten av 1400-talet, en Mariaskulptur från 1500-talet och en apostel i trä som troligen tillhört ett medeltida altarskåp. Dessa vittnar om kyrkans äldsta tid. Kyrkan ska ha byggts som gårdskapell till Tuna Gård och familjen Hammarskjöld innehade patronatsrätten. Under 1600-talet byggdes den medeltida kyrkan ut och renoverades vid flera tillfällen. År 1737 byggdes ett torn i väster. Ny sakristia byggdes 1764. Under 1800… Tidsprofil: 1934–1936. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÅRHUS
ExteriörbeskrivningCeremoniplatsen utgörs av en rektangulär platå som döljer bisättningskällare. Anläggningen utfördes 1956 efter ritningar av ingenjör Erik Persson vid Johannes Dahls arkitektfirma, Tranås. Platån är grästäckt med granittrappa i norr och råbrutna kalkstensplattor på de skrånande sidorna. Vid gaveln i söder är en granittrappa ned till bisättningskällaren och dess panelklädda pardörrar med dörringar i smide. Ovan entrén reser sig en kraftig mur av kvaderhuggen röd granit med råa ytor. Krönet är avtäckt med slipade granitskivor och från dess mitt reser sig ett stort, tjärat furukors. Mur och trappa flankeras av prydnadsbuskar.… Tidsprofil: 1956. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sankt Johannes kapell
HistorikS:t Johannes kapell stod klart 1954 och invigdes annandag pingst samma år av biskop Torsten Ysander. Byggnaden uppfördes efter ritningar av Johannes Dahl Arkitektfirma, Tranås av Carl Sandbergs Byggnadsaktiebolag. Kapellet uppfördes intill ett befintligt bårhus som integrerades med det nya kapellet och fick bilda dess vapenhus i öster. Kanske var bårhuset den byggnad som redan omtalades på 1830-talet. Bårhuset fick nytt innertak och nya fönster samt dörrar för att överensstämma med kapellets. Förutom en kyrkosal rymmer byggnaden kapprum och officiantrum i markplan samt kylrum, förråd, personallokaler och bisättningsrum i källarvåning… Tidsprofil: 1830-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÄBY KYRKA
ExteriörbeskrivningSäby kyrka är en medeltida långhuskyrka som under 1700-talet utökades till en korskyrka, med korsarmar i norr och söder. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med kor i öster och torn med vapenhus i väster. I söder finns även två gravkor, tillbyggt i vinkeln mellan långhus och korsarm respektive på korets södra sida. Kyrkan är putsad och vitkalkad och vilar på en svart putsad och avsatt sockel. Taket är ett brant sadeltak lagt med tjärat kyrkspån, det östra koret undantaget som är lagt med skivtäckt kopparplåt. Tornet är säreget utformat efter förebild från Erik Dahlbergs torn på Kristine kyrka i Jönköping med fyra s… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ADELÖVS KYRKA
ExteriörbeskrivningAdelövs kyrka hör till de nyklassiska kyrkorna som i stort antal uppfördes på den svenska landsbygden, oftast istället för en medeltida föregångare som för det mesta revs i samband med kyrkobygget. Ritningarna gjordes av Överintendentsämbetet i Stockholm och många kyrkor fick därför mer eller mindre samma utseende över hela landet. Adelövs kyrka skiljer sig dock på några punkter. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning på sedvanligt sätt med kor i öster och ingång i väster. Däremot är det ovanligt att tornet placerats i öster som i Adelövs fall. Överst kröns tornet av en lanternin med guldförgyllt kors. Mittpartierna a… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÄCKABY KYRKA
HistorikSom härvarande gamla kyrka allt mer förfaller, beslöts att påbörja ny kyrkas byggande fem år härefter står det i ett kyrkostämmoprotokoll från 1892. En ritning utarbetades av arkitekt Carl Möller vid Överintendentsämbetet och godtogs av församlingen. Byggmästarna Joh. Lilienberg, Hörby, och Anders Sjunesson, Tjörnarp, anlitades för byggandet. Kyrkan uppfördes på ny plats 1897-98. Arkitekturen tycks ha influerats av de tunga naturstensbyggnader som väckte uppmärksamhet vid världsutställningen i Chicago 1893. 1913 ommålades kyrkan. Predikstolen fl yttades från sin plats vid triumfbågen till den nuvarande och försågs med en trappa i enl… Tidsprofil: 1897–1898. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
RYSTADS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2006: Kyrkobyggnaden Den äldsta kända kyrkan på platsen var uppförd av sten sannolikt under 1100-talet. Dess ursprungliga utformning är inte känd. Huruvida kyrkan från början uppfördes med torn eller om tornet tillbyggdes i efterhand är även oklart. Vid omputsningar av fasaden 1936 och 1961 kunde man konstatera att det fanns medeltida murar bevarade på södra och norra sidan. På södra sidan fann man även en igenmurad sydportal. Om de medeltida murarna kvarstår från den ursprungliga kyrkan är oklart och skulle även innebära att den var ovanligt bred. Det finns uppgifter som antyder att kyrkan u… Tidsprofil: 1745–1816. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BANKEKINDS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: KYRKOBYGGNADEN Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men sannolikt uppfördes kyrkan i sin helhet i slutet av 1100-talet eller omkring år 1200 med ett rektangulärt långhus med smalare absidkor och torn i väster. Det medeltida långhuset revs i mitten av 1700-talet och ersattes av ett nytt år 1758. När putsen knackades ner vid renoveringsarbeten 1962 upptäcktes att en hel del material från den gamla kyrkan använts vid uppförandet av det nya långhuset. Flera kalkstenar med en enkel skråkant påträffades. Dessa har likheter med tornets sockel och har sannolikt haft en mots… Tidsprofil: 1774–1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRSÄTERS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004: DEN MEDELTIDA KYRKAN var belägen ca 4 meter söder om den nuvarande kyrkan. Den var uppförd av trä med rektangulärt långhus och ett smalare, rakslutet kor. Sannolikt var kyrkan uppförd i s k stavteknik, senast under 1200-talet. Kyrkan var invändigt rikt dekorerad med målningar av mycket hög konstnärlig kvalitet, utförda ca 1325. När träkyrkan revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes år 1800 återanvändes en hel del byggnadsmaterial. Målade panelbrädor återfanns 1910 tack vare konsthistorikern Andreas Lindbloms efterforskningar i bl a tornets träkonstruktioner och i långhusets… Tidsprofil: 1799–1801. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LINDERÅS KYRKA
InteriörbeskrivningLinderås kyrka är en enskeppig salkyrka med tunnvalv, västtorn och rakslutet kor i öster. Kyrkan är långsträckt, med korläktare i öster bakom altarväggen, och därunder sakristia. Kyrkan har en separat ingång i öster till korläktaren vilket är ovanligt och av samtiden ansågs som "dålig nymodig arkitektur" - troligen användes denna av drängar och pigor och andra som kom för sent till gudstjänsten. Kyrkan har genomgått få förändringar sedan den stod färdig 1795. Inredningen var dock inte färdig från början utan kompletterades efter hand som församlingen fick råd och möjlighet. De första åren var läktarna öppna mot kyrkorummet… Tidsprofil: 1999–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MULSERYDS KYRKA
HistorikMulseryds kyrka restes under medeltiden av liggtimmer. Dopfunten, som saknar uttömningshål, talar för 1200-talets andra hälft. 1658 hölls sockenstämma då beslut togs om kyrkans ombyggnad. Sockenmännen var tveksamma till förslag om korskyrka, istället skulle hon byggas "efter thet wis som hon varit hafr". Kyrkan plockades ned 24 maj 1660 och uppbyggdes på nytt inom två veckor, varför större delen av det medeltida materialet torde ha återanvänts. Den sannolikt ursprungliga planformen med smalare, rakslutet kor bibehölls. Byggmästare var Tool i Svedbrandshult. För en stor del av byggets finansiering stod socknens adel. 1662 beslutades o… Tidsprofil: 1739–1743. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ALMESÅKRA KYRKA
HistorikDen föregående kyrkan var byggd av timmer 1694 och stod i nuvarande kyrkogårdens nordvästra hörn. Förslag om nybyggnad väcktes 1840 men vann ej gehör. Detta ändrades när boktryckaren och tidningsmannen J A Björck från Jönköping gifte sig med friherrinnan Spaldencreutz på Fredriksdal. Denne drev igenom ett beslut om nybyggnad och var själv ledande i följande arbete. Ritning upprättades 1862 av arkitekt Johan Adolf Hawerman, Överintendentsämbetet. Byggmästare F D Bergström från Ving utanför Skara anlitades. Bygget genomfördes under nödåren 1867-69. Inredningen detaljritades till stor del av arkitekten (altarparti, predikstol och orgelf… Tidsprofil: 1867–1869. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KISA KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004. Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd. Vid en omfattande renovering 1959 knackades putsen ner och på södra långhusväggen upptäcktes en igenmurad sydportal av romansk karaktär. Denna skulle kunna datera den första kyrkan till tidig medeltid, d v s före 1200-talets mitt. Vidare kunde man konstatera att det befintliga långhusets västra del med större delen av såväl norra som södra väggen hade medeltida murverk. Kyrkan måste därigenom haft en, för medeltida kyrkor, betydande bredd och storlek. Den medeltida kyrkan är uppförd av sten och har varit försedd med ett smalare r… Tidsprofil: 1772–1774. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LANNASKEDE-MYRESJÖ KYRKA
Historik1872 fattades beslut om sammanbyggnad av Lannaskede och Myresjö socknars bristfälliga medeltidskyrkor. Följande år färdigställdes en ritning av arkitekt Edvard von Rothstein vid Överintendentsämbetet. Kyrkan uppfördes av gråsten 1876 på gränsen mellan de båda socknarna. Kyrkorummet och dess inredning var målat helt i vitt och grått med ett språkband i triumfbågen som enda dekoration. Sakristian var inrymd i absiden och skildes av med en altarskärm. Uppvärmningen skedde genom två järnkaminer. Men frånvaro av såväl innanfönster som trossfyllning i golv och tak gjorde kyrkorummet kallt och dragigt. 1928 väcktes frågan om restaurering. K… Tidsprofil: Medeltid. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KÄVSJÖ KYRKA
HistorikEn första träkyrka uppfördes sannolikt här under 1200-talet, från den kyrkan återfinns idag kyrkans dopfunt och triumfkrucifix. Den kyrkan ersattes vid okänt tillfälle med en ny träkyrka där möjligtvis den nuvarande sakristian ingått. 1689 införskaffades en predikstol till kyrkan och 1704 uppfördes en klockstapel i kyrkans närhet. Den nuvarande kyrkobyggnaden började uppföras 1725 då koret uppfördes, det synes varit så att det gamla långhuset fått stå kvar för 1740 byggdes tornet och den klockstapel som uppfördes 1704 revs. År 1775 byggdes ett nytt långhus, alternativt renoverades långhuset. År 1733 bemålades koret av målaren Carl Ru… Tidsprofil: 1954–1955. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STENBERGA KYRKA
HistorikDendrokronologiskt prov på takstolen ger vid handen att långhus och kor uppförts under 1330-talet. Ursprungligen var takstolen öppen och huvudingången förlagd till sydväst. Vid något tillfälle under medeltiden försågs väggarna med figurmålningar och ett altarskåp införskaffades. Sakristian är med all säkerhet också medeltida, men det är oklart om den rests samtidigt som koret. De högt sittande fönstren på kyrkan vidgades 1724 och fick vinkelbrutna krön. 1735 byggdes läktare som dekorerades året efter av Anders Boldt från Myresjö. Efter att klockstapeln brunnit ned så byggdes 1762 ett stentorn vid långhusgaveln. Byggmästare var Eric E… Tidsprofil: 1822–1829. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SÖDRA SOLBERG KYRKA
HistorikEn träkyrka uppfördes under medeltiden, den byggdes strax sydväst om den nuvarande kyrkobyggnaden. Den medeltida dopfunten av sandsten finns fortfarande bevarad. I övrigt är litet känns om den tidigkristna historien. År 1687 gjordes en ombyggnad i kyrkan då en läktare uppfördes, några år senare införskaffades ett nytt altarskåp som enligt uppgift skall varit tillverkat av kyrkomålaren och skulptören Colombus. Ett invändigt dekorationsmåleri utfördes 1720 av målare Brackwagen från Växjö, efter det finns inte mycket skrivet om kyrkan men dess underhåll synes blivit eftersatt då diskussioner rörande en ny kyrkobyggnad växer sig allt sta… Tidsprofil: 1832–1835. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VÄSTRA ENEBY KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004 KYRKOBYGGNADEN: Den medeltida kyrkan var sannolikt belägen på samma plats som den nuvarande eller på norra delen av den gamla kyrkogården. Den var uppförd av sten, men för övrigt är dess utformning okänd. Den revs i samband med att den nya kyrkan uppfördes 1778-1780. Byggmästaren Johan Fredrik Fehmer stod för såväl ritningar som uppförandet av den nya kyrkan. Den är uppförd av sten med ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, torn i väster och med sakristian enligt traditionellt mönster placerad på nordsidan. Fasaderna är enkla, slätputsade och avfärgade i vitt och det v… Tidsprofil: 1778–1780. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Sm 129, Säby kyrka
FöremålsbeskrivningRunsten Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.