MULSERYDS KYRKA

Verifierad identitet

MULSERYDS KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442860. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1739–1743. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1739–1743.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Jönköping · Jönköpings län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikMulseryds kyrka restes under medeltiden av liggtimmer. Dopfunten, som saknar uttömningshål, talar för 1200-talets andra hälft. 1658 hölls sockenstämma då beslut togs om kyrkans ombyggnad. Sockenmännen var tveksamma till förslag om korskyrka, istället skulle hon byggas "efter thet wis som hon varit hafr". Kyrkan plockades ned 24 maj 1660 och uppbyggdes på nytt inom två veckor, varför större delen av det medeltida materialet torde ha återanvänts. Den sannolikt ursprungliga planformen med smalare, rakslutet kor bibehölls. Byggmästare var Tool i Svedbrandshult. För en stor del av byggets finansiering stod socknens adel. 1662 beslutades om kyrkans målning, vilken för korets del finansierades av landshövding Johan Printz. Det var sannolikt vid detta tillfälle som de ännu bevarade målningarna på långhusväggarna tillkom. Mästaren torde ha varit en lokal förmåga. 1663 spånades kyrkan. 1706 tillverkades en ny predikstol av Gustaf Kihlman, Borås. 1711 fick taket nytt spån. 1712 spånades koret. 1718 färdigställde Jonas Ullberg i Velinga en altaruppsats. 1739-43 anlitades Johan Kinnerus för att dekorera kyrkan. För detta syfte ombyggdes läktarbröstet och väggarnas springor tätades. Av detta måleri förefaller inget vara bevarat. 1747 omspånades södra takfallet av byggmästaren Lars Nil… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442860. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442860. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.