KISA KYRKA

Verifierad identitet

KISA KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000089503. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1772–1774. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1772–1774.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Kinda · Östergötlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2004. Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte helt klarlagd. Vid en omfattande renovering 1959 knackades putsen ner och på södra långhusväggen upptäcktes en igenmurad sydportal av romansk karaktär. Denna skulle kunna datera den första kyrkan till tidig medeltid, d v s före 1200-talets mitt. Vidare kunde man konstatera att det befintliga långhusets västra del med större delen av såväl norra som södra väggen hade medeltida murverk. Kyrkan måste därigenom haft en, för medeltida kyrkor, betydande bredd och storlek. Den medeltida kyrkan är uppförd av sten och har varit försedd med ett smalare rakslutet korparti. Kyrkans nuvarande utformning med rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och torn i väster tillkom vid en omfattande om- och tillbyggnad 1754 och 1772-1774. Den första etappen uppfördes under byggmästare Ferners ledning och i den andra etappen uppfördes tornet av Olof murmästare. Kyrkan fick ett för sin tid ganska typiskt utseende. Exteriören försågs med symmetriskt placerade fönsteröppningar. De stora rundbågiga fönsteröppningarna har dock sannolikt förstorats under 1800-talets första hälft. Fönstren är mycket välbevarade och har ett ålderdomligt utförande med spikade bågar av trä med blyspröjs och st… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000089503. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000089503. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.