LANNASKEDE-MYRESJÖ KYRKA

Verifierad identitet

LANNASKEDE-MYRESJÖ KYRKA är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442991. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är Medeltid. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1050–1520.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Vetlanda · Jönköpings län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

Historik1872 fattades beslut om sammanbyggnad av Lannaskede och Myresjö socknars bristfälliga medeltidskyrkor. Följande år färdigställdes en ritning av arkitekt Edvard von Rothstein vid Överintendentsämbetet. Kyrkan uppfördes av gråsten 1876 på gränsen mellan de båda socknarna. Kyrkorummet och dess inredning var målat helt i vitt och grått med ett språkband i triumfbågen som enda dekoration. Sakristian var inrymd i absiden och skildes av med en altarskärm. Uppvärmningen skedde genom två järnkaminer. Men frånvaro av såväl innanfönster som trossfyllning i golv och tak gjorde kyrkorummet kallt och dragigt. 1928 väcktes frågan om restaurering. Kaminerna var utbrända, interiören nedrökt och grå, dörrarna otäta. Restaureringen genomfördes 1934 efter program upprättat av arkitekt Paul Boberg, Växjö. Fasaderna lagades och avfärgades på nytt. Absidtakets skiff ertäckning ersattes med plåt och skiff er från detta användes till att laga långhuset. Torntakets plåt ommålades. Nya hängrännor och stuprör uppsattes. Exteriöra snickerier oljemålades. Kaminerna ersattes av uppvärmning med lågtrycksånga, varvid ett pannrum grävdes under absiden. Nytt isolerat golv inlades. Mellan vapenhus och kyrka ordnades ett vindfång. Kyrkorummet fi ck nya portar. Flera förändringar företogs i koret. Dels var d… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000442991. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000442991. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.