SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “slottet”
SLOTTET
HistorikDen norra byggnaden är en kvarstående del av en aldrig fullbordad slottsanläggning, som började uppföras på 1730-talet efter ritningar av Hårleman. Utbyggnaden skedde 1772-76 för änkedrottning Lovisa Ulrika efter ritningar av C F Adelcrantz. Huvuddelen av slottet revs i början av 1900-talet. Kvarstående byggnader ombyggdes på 1950- och 60-talen för förvaltningsändamål efter ritningar av R Cronstedt. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1999-02-15, Dnr 2031-99-1669 Tidsprofil: 1772–1776. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLOTTET
HistorikCorps de logiet, Slottet, uppfördes 1802 av löjtnant Gustaf Carl Adolf Fredrik Schult som då bodde på gården och var delägare i det sterbhus som ägde den. 1832 förvärvades egendomen av grosshandlaren Jesper Södergren. Corps de logiet bestod då av en envånings, långsträckt byggnad under brant sadeltak. Huset hade ca 30 cm tjocka ytterväggar av tegel och vilade på en kraftig grund av murad gråsten. Man kan förmoda att en stor del av teglet är av medeltida typ och kommer från den intilliggande Sölvesborgs slottsruin. 1841-43 lät Jesper Södergren bygga om corps de logiet. Byggnaden påbyggdes med ytterligare en våning i ekkorsvirke med te… Tidsprofil: 1841–1843. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Slottet
Slottet är nature_reserve i Båstad i Skåne län. Tidsprofil: Skyddsbeslut 2026. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLOTTET
HistorikSlottet, uppfört på 1640-talet av överborgmästaren Georg Grissbach, är ett slätputsat stenhus i tre våningar med spetsiga gavlar av ytterligare två våningars höjd. Portalen med byggherrens och hans hustrus vapen bevarar den ursprungliga dörren. Byggnaden har en ålderdomlig plan med genomgående förstuga. En restaurering, omfattande bl.a. förstärknings- och reparationsarbeten samt fullständig omputsning, har genomförts på 1960-talet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Tidsprofil: 1961–1978. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLOTTET
HistorikDen äldsta mangårdsbyggnaden på Johannishus var en rödmålad tvåvånings träbyggnad. Vid mitten av 1700-talet var denna mycket förfallen och dåvarande fideikommissarien uppdrog åt överintendent C. F. Adelcrantz att utarbeta ritningar till en ny huvudbyggnad. Adelcrantz ritade en tvåvåningsbyggnad i sten med valmat brutet tak, försett med ovala takfönster. Huvudfasaden har framspringande flygelpartier; kraftiga gesimser understryker våningsindelningen, där bottenvåningen närmast fungerar som sockel till andra våningen, paradvåningen. Putsfärgen var ursprungligen rosa men är numera svagt gul med vita rustikpartier. Interiören präglas huv… Tidsprofil: 1910–1911. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLOTTET
HistorikSlottet byggdes 1611 för Johan Skytte efter förslag av N Paar. Huset, av sten i två våningar, hade ursprungligen fem torn, rivna vid en ombyggnad 1738. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLOTTET
ExteriörbeskrivningAnläggningen består av en huvudbyggnad och två lägre flyglar. Varje flygel avslutas med en paviljong. Byggnaderna är sammanbundna med murar och kringgärdar en stenlagd borggård. SOCKEL: Hög sockelvåning mot norr av oputsad grovhuggen gråsten med några skift släthuggen gråstenskvader. Lägre gråstenssockel mot söder. FASAD: Slätputsade med putsade hörnkedjor i avvikande kulör. Spetsig fronton mot norr. ENTRÉ/DÖRRAR: 1600-talsportal av gotländsk sandsten med två vapensköldar, Bonde respektive Natt och Dag samt fruktgrupper. Rundbågig träport med romber i 1600-talsstil, troligen tillverkad 1918. Ringformad portknapp av smidesj… Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Slottet
SGU registrerar platsen som nedlagd gruva. Huvudsaklig råvara/mineralisering: Fe;. Gruvfält eller fältangivelse: Klacka och Lerbergs gruvfält. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLOTTET
Antal våningar02 Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
SLOTTET
Historiknull Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
LÄCKÖ SLOTT
HistorikLÄCKÖ SLOTT - Slottet grundades 1298 för biskop Brynolf Algotsson. Det brann ner på 1470-talet och en ny, större anläggning påbörjades en kort tid därefter. 1528 övergick slottet i Gustav I:s ägo. Det var då ett av landets främsta säten. 1543 erhöll Svante Sture Läckö i förläning, 1566 brann delar av slottet. En omfattande reparation genomfördes 1573. Slottet återgick till kronan 1610 och tilldelades Jakob De la Gardie 1615. Huvudborgens tredje våning är från hans tid liksom några dekorerade trätak och kalkmålningar. Under sonen Magnus Gabriel De la Gardies tid fick slottet sin nuvarande utformning - Huvudborgens fjärde våning byggde… Tidsprofil: 1675–1678. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NYA SLOTTET
HistorikTill sin plan och resning är nya slottet helt präglat av Fredrik Magnus Piper (1746-1824) som ritade det på uppdrag av Germund Ludvig Cederhielm. Slottet började byggas 1791. Det yttre förändrades starkt genom den omfattande ombyggnad som konsul Oscar Ekman uppdrog åt slottsarkitekten Agi Lindegren att genomföra 1894-98. Pipers slott hade en vida stramare form, med ett enkelt, flackt sadeltak. Lindegren tillfogade den höga takresningen, som påminner om Riddarhuset i Stockholm. Han byggde också tornet som kröner rotundan. Slottet fick därmed ett barockmässigt utseende som skiljer sig avsevärt från Pipers formspråk. Sonen, godsägaren O… Tidsprofil: 1746–1824. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NÄSBY SLOTT
HistorikSlottet anlades efter Nicodemus Tessin d ä:s ritningar från 1665 och består av en tvåvånig huvudbyggnad med flyglar. Huvudbyggnadens tak har försetts med en lanternin tänkt som ett lusthus, i vilket man skulle kunna äta på sommaren. Slottet ombyggdes 1731. Under 1800-talets slut förföll slottet och efter en brand 1897 var det i mycket dåligt skick. Slottet restaurerades 1903-04 efter ritningar av E Josephson. I förbindelse med slottet byggdes 1913 ett tavelgalleri. Näsby förvärvades 1941 av staten och tillbyggdes med en kontorsflygel. Slottet inrymde från 1943 Sjökrigsskolans kanslihus och tavelgalleriet samlingssal. KÄLLA: Förteckni… Tidsprofil: 1903–1904. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STOCKHOLMS SLOTT
HistorikUrsprunget till slottet är en medeltida kungsborg, som byggts kring ett försvarstorn från 1100-talets slut. 1588 byggdes tornet till och fick en dekorativ huv med tre kronor i spiran, som gav tornet och slottet dess namn. Under 1690-talet utarbetade Nicodemus Tessin d y ritningar för en total ombyggnad av slottet. Den norra flygeln hade byggts efter Tessins planer då slottet Tre Kronor 1697 ödelades av den brand, som gjorde det möjligt att genomföra Tessins slottsvision i sin helhet. Färdigställandet av det nya slottet pågick under större delen av 1700-talet. Efter Tessins död 1728 övertog Carl Hårleman ledningen av byggnadsverksamhe… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖRBYHUS
HistorikSlottets äldsta del, en massiv, tornlik byggnad, härstammar från 1400-talet. Från 1548 tillhörde slottet Gustaf Vasa, som uppförde den yttre befästningsgördel som ännu är bevarad. Vid en stor ombyggnad 1668-72 fick slottet sin nuvarande form med det gamla stenhuset bevarat som centralbyggnad i en trelängad barockanläggning. Med C. Chr. Gjörwelll som arkitekt restaurerades slottet 1825-32; flyglarna höjdes en våning och samtidigt byggdes orangeriet i parken. 1901-08 restaurerades slottet under ledning av arkitekterna Lars Israel Wahlman och Sigge Cronstedt. 1997 utökades byggnadsminnet till att även omfatta flera närbelägna och relate… Tidsprofil: 1668–1672. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KARLBERGS SLOTT (K0062.001)
HistorikPå platsen för en tidigare sätesgård lät Carl Carlsson Gyllenhielm på 1630-talet uppföra en slottsbyggnad i tysknederländsk stil, som han gav namnet Karlberg. På 1670-talet lät Magnus Gabriel De la Gardie om- och tillbygga slottet under Jean de la Vallées ledning. Slottet fick H-formig plan genom att två flyglar tillbyggdes mot sjösidan och flyglarna mot parken förlängdes. En terrass uppfördes och förvandlade den ursprungliga bottenvåningen till källarvåning. Genom reduktion övertog Kronan slottet 1688. Karlberg var efter Tre Kronors brand 1697 kungligt lustslott i nära hundra år. Karlberg inrättades 1792 som krigsakademi (numera kri… Tidsprofil: 1630-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ROSERSBERGS SLOTT
HistorikSlottet uppfördes 1634-38 för riksskattemästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna. Huvudbyggnaden utgjordes av en tre våningar hög stenbyggnad med valmat tak. Norr om huvudbyggnaden låg en helt kringbyggd gård. På 1680-talet byggdes slottet om till en barockanläggning i fransk smak efter ritningar av Nicodemus Tessin d y. Två låga flygelbyggnader tillbyggdes i söder åt sjön på var sin sida om slottsterrassen, som försågs med en dubbeltrappa. Flyglarna mot gården påbyggdes med en våning. 1757 inköpte staten slottet och 1762 skänktes det till prins Karl. På 1770-talet moderniserades slottet under Jean Eric Rehns ledning. Norra borggårdslä… Tidsprofil: 1634–1638. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
STORA SUNDBY SLOTT
HistorikStora Sundby slott reser sina mäktiga grå murar, krönta av torn och tureller, på en udde i Hjälmaren. Egendomen nämns första gången 1329 och 1364 omtalas en befäst gård, Sundaby. Rester av denna befästning finns ännu kvar på den s k Borgklippan ett stycke från det nuvarande slottet. Detta påbörjades av riksmarsken Lars Siggesson Sparre under 1540-talet - möjligen ingår äldre murrester - och fortsattes av hans son riksrådet Erik Sparre, som avrättades i Linköping 1600. Efter en förfallsperiod iståndsattes slottet under 1660- och 70-talen, då bland annat den ståtliga riddarsalen inreddes. Slottet hade tre hörntorn; ett fjärde tillkom o… Tidsprofil: 1978–1988. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TYNNELSÖ SLOTT
HistorikTynnelsö slott är ett tegelhus i fem våningar, vars äldsta del, en tvåskeppig, kryssvälvd källare, troligen uppförts på 1300-talet. Slottet byggdes om på 1400-talet av biskop Kort Rogge i Strängnäs. Åren 1584-1619 förändrades det medeltida huset helt och försågs bl a med tre tornliknande utbyggnader. Dörrar och kassettak finns bevarade från denna tid. Sin nuvarande exteriör fick slottet på 1820-talet, varvid bl a den södra utbyggnaden revs och en lanternin uppförde på taket. 1940 skänktes slottet till Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien av kabinettskammarherre E Boström. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning ö… Tidsprofil: 1584–1619. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ULRIKSDALS SLOTT
HistorikSlottet uppfördes för Jakob De la Gardie 1639-44 efter H J Kristlers ritningar och kallades då Jakobsdal. Det inköptes 1669 av änkedrottningen Hedvig Eleonora, som 1684 skänkte det i faddergåva år sonsonen Ulrik. Efter dennes död 1685 återgick slottet till Hedvig Eleonora. Om- och tillbyggnadsförslag utarbetades under 1600-talets slut av Nicodemus Tessin d ä. Dessa kom endast delvis att förverkligas. Slottets nuvarande exteriör tillkom vid en ombyggnad 1727-29. Dock var fasaderna då målade i skärt och vitt och taket rött. 1751 ärvde Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika slottet, som i samband härmed moderniserades. Slottet renoverades ånyo… Tidsprofil: 1639–1644. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ÖREBRO SLOTT
HistorikÖrebro antas ha varit stad 1265. Borgen existerade då i sin äldsta utformning. Från denna tid härrör kärntornet i det nuvarande slottets sydvästra hörn. Under 1300-talet tillbyggdes Örebro hus, som slottet då hette, med en trevånig länga i söder, tvåvåniga längor i norr och i väster samt en ringmur med porttorn i öster. 1573-1627 byggdes den medeltida borgen om till renässansslott. Västlängan blev då huvudbyggnad med kortare flyglar i norr och söder och en portlänga i öster. Slottet försågs med postejer (runda kanontorn) i hörnen. Under 1600-talet användes slottet allt mindre som kungligt slott och även landshövdingen flyttade därifr… Tidsprofil: 1573–1627. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Kungliga slottet i Stockholm
Kungliga slottet ligger där Mälarens in- och utlopp möter Saltsjön och har varit försvar, kungligt residens, förvaltningscentrum och nationell representationsplats.
STRÖMSHOLMS SLOTT
HistorikPå 1550-talet anlade Gustav Vasa ett slott på en holme i Kolbäcksån. Det fick namnet Strömsholm 1556. Från detta år vistades Gustav Vasa under lägre tider där och övervakade slottsbygget. En total omgestaltning av slottet skedde 1669-81 efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. Beställare var änkedrottning Hedvig Eleonora. Inredningen utfördes först 1767-75 efter ritningar av C.F. Adelcrantz. Stenköket byggdes under 1730-talet då vissa arbeten på slottet utfördes under Carl Hårlemans ledning. KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsintutions omedelbara inseende. Riks… Tidsprofil: 1669–1681. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DROTTNINGHOLMS SLOTT
HistorikDen allra första slottsbyggnaden lät Johan III uppföra på 1570-talet till sin hustru drottning Katarina Jagelonica. Änkedrottning Hedvig Eleonora köpte slottet 1661 men på nyårsaftonen samma år eldhärjades byggnaden. Hon anlitade arkitekt Nicodemus Tessin d ä för att rita ett nytt slott, vilket kom att bli det nuvarande. Byggnadsarbetena startade 1662 och det nya slottet stod klart 37 år senare, 1699. Nicodemus Tessin d y fortsatte med arbetet med slottets inredningar efter pappans död, liksom med anläggningen av parken. 1744 gifte sig prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen med den svenske tronföljaren Adolf Fredrik och fick Drottningh… Tidsprofil: 1907–1913. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FATBUREN (K0062.026)
HistorikEn fatbur hade hört till slottet sedan tidigare och varit placerad nära vattnet väster om slottet. Denna äldre byggnad var bristfällig och det var nödvändigt att ersätta den med en ny, då behovet av en byggnad för klädernas skötsel var angeläget. Den uppfördes på samma plats som den äldre efter Gjörwells ritningar och finns fortfarande kvar, till det yttre så gott som oförändrad. Den smala byggnaden har två våningar under ett sadeltak. Den rymde förutom klädmagasin även rum för textilvård som tvättstuga, tork- och mangelrum. KÄLLA: Holmquist, Bengt M. Karlberg Slott och Skola del 2. Föreningen Krigsskolan Karlberg Vänners skriftserie… Tidsprofil: 1992. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRIPENBERGS SLOTT
HistorikGripenberg, ett av landets största och mäktigaste träslott, uppfördes åren 1663-1666 av fältmarskalken och riksrådet Carl Gustaf Wrangel. En samtida modell i trä till slottet förvaras på Skokloster. Slottet stod ursprungligen med timret synligt men försågs med den nuvarande slätpanelen på 1770-talet. Vid omfattande reparation på 1820-talet försvann betydande delar av den ursprungliga inredningen. Betydande reparationer har utförts under 1960-talet, då bl.a. spåntaket ersattes med koppar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag,… Tidsprofil: 1663–1666. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Gränsö, Slottet
Badplatsstatusen kommer från Havs- och vattenmyndighetens officiella badplatsdata. Kontrollera aktuella provresultat och råd före bad. Tidsprofil: 2025. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
TROLLENÄS SLOTT
HistorikTrollenäs slott, som har medeltida ursprung, är beläget vid det näs som bildas av Saxåns sammanflöden. Borgens läge, omgivet av åslingorna och träskmark, hade fortifikatoriska fördelar. Slottet fick sitt nuvarande utseende efter en ombyggnad under åren 1891-95. Exteriören är i det närmaste oförändrad sedan denna ombyggnation. Flera välbevarade rumsindelningar från denna tid finns bevarade. Trollenäs slott, som ursprungligen uppfördes på 1500-talet, är ett av Sveriges bästa exempel på ett slott i nyrenässans från 1800-talets senare hälft. Riksrådet Tage Ottesen Thott byggde under 1550-talet om och nyuppförde delvis slottet som var i t… Tidsprofil: 1891–1895. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
UPPSALA SLOTT
HistorikSlottet har sitt ursprung i en försvarsborg, som började anläggas på åsen under 1540-talet och som senare under 1500-talet utbyggdes till ett av landets ståtligaste renässansslott. Byggnadsledare under den första utbyggnaden var Henrik von Cöllen, och Påvel Schütz, senare Franciskus Pahr, Antonius Watz och Willem Boy. Slottets södra flygel och större delen av det s.k. långslottet stod färdiga under 1500-talets sista år. I början av 1600-talet färdigställdes långslottet med norra tornet. En förödande brand drabbade staden och slottet 1702. 1743 fick Carl Hårleman i uppdrag att leda återuppbyggnaden av slottet. Byggnadsarbeten pågick t… Tidsprofil: 1931–1932. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
VADSTENA SLOTT
HistorikSlottet anlades under 1500-talet på den plats där den medeltida stadsdelen Sanden legat och som Gustav Vasa exproprierade. Byggnadsarbetena påbörjades under 1540-talet. Själva slottsbyggnaden fick sin nuvarande planform 1555-63, då de tre stenhusen sammanbyggdes och de båda trapptornen mot gården tillkom. Under Johan III:s tid tillkom andra våningen och östra delen av tredje våningen med det i mittornet inrymda slottskapellet. Efter en brand 1598 fullbordades slottet med tornhuvar och de båda praktgavlarna i nederländsk renässansstil. Arbetena avslutades omkring 1620. Slottet användes av kungahuset fram till 1715 men fungerade däreft… Tidsprofil: 1555–1563. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.