UPPSALA SLOTT

Verifierad identitet

UPPSALA SLOTT är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356402. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1931–1932. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1931–1932.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Uppsala · Uppsala län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikSlottet har sitt ursprung i en försvarsborg, som började anläggas på åsen under 1540-talet och som senare under 1500-talet utbyggdes till ett av landets ståtligaste renässansslott. Byggnadsledare under den första utbyggnaden var Henrik von Cöllen, och Påvel Schütz, senare Franciskus Pahr, Antonius Watz och Willem Boy. Slottets södra flygel och större delen av det s.k. långslottet stod färdiga under 1500-talets sista år. I början av 1600-talet färdigställdes långslottet med norra tornet. En förödande brand drabbade staden och slottet 1702. 1743 fick Carl Hårleman i uppdrag att leda återuppbyggnaden av slottet. Byggnadsarbeten pågick till 1766, då slottsanläggningen stod helt klar att tas i bruk som länsresidens. Hårleman hade frångått vasaslottets arkitektur och skapat flera våningar i både syd- och östflygeln. Det totala utbyggnadsprogrammet förverkligades dock inte, och den gamla sydvästflygeln förblev delvis i ruiner. Ruinerna, som omfattade delar av den ursprungliga försvarsborgen med bastionerna "Gräsgården" och "Styrbiskop" samt Johan III:s nedre kungsvåning, framgrävdes och konserverades under 1940-talet. Kung Jans port härstammar från Johan III:s tid. År 1815 uppfördes södra tornet efter ritningar av Gustav af Sillén. 1931-32 restaurerades rikssalen under ledning… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000356402. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000356402. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.