STORA SUNDBY SLOTT

Verifierad identitet

STORA SUNDBY SLOTT är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000425248. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som CULTURAL_OBJECT inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1978–1988. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1978–1988.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Eskilstuna · Södermanlands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikStora Sundby slott reser sina mäktiga grå murar, krönta av torn och tureller, på en udde i Hjälmaren. Egendomen nämns första gången 1329 och 1364 omtalas en befäst gård, Sundaby. Rester av denna befästning finns ännu kvar på den s k Borgklippan ett stycke från det nuvarande slottet. Detta påbörjades av riksmarsken Lars Siggesson Sparre under 1540-talet - möjligen ingår äldre murrester - och fortsattes av hans son riksrådet Erik Sparre, som avrättades i Linköping 1600. Efter en förfallsperiod iståndsattes slottet under 1660- och 70-talen, då bland annat den ståtliga riddarsalen inreddes. Slottet hade tre hörntorn; ett fjärde tillkom omkring 1720. Sitt nuvarande utseende påminnande om en normandisk riddarborg fick slottet vid en genomgripande omdaning under 1830- och 40-talen, då det ägdes av greve Carl de Geer till Leufsta. Ritningarna hade upprättats av den skotske arkitekten P F Robinson och arbetet leddes av byggmästaren Abraham Nyström. I det yttre är nyromantiken konsekvent genomförd med en rad synnerligen skickligt utförda detaljer och kvalitativt högstående materialbehandling, medan interiören präglats av Nyströms klassicism. Vidare har ett antal sällsynt praktfulla och tidstypiska interiörer tillkommit under 1860- och 70-talen. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Fö… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000425248. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000425248. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.