DROTTNINGHOLMS SLOTT

Verifierad identitet

DROTTNINGHOLMS SLOTT är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000355500. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1907–1913. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1907–1913.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Ekerö · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikDen allra första slottsbyggnaden lät Johan III uppföra på 1570-talet till sin hustru drottning Katarina Jagelonica. Änkedrottning Hedvig Eleonora köpte slottet 1661 men på nyårsaftonen samma år eldhärjades byggnaden. Hon anlitade arkitekt Nicodemus Tessin d ä för att rita ett nytt slott, vilket kom att bli det nuvarande. Byggnadsarbetena startade 1662 och det nya slottet stod klart 37 år senare, 1699. Nicodemus Tessin d y fortsatte med arbetet med slottets inredningar efter pappans död, liksom med anläggningen av parken. 1744 gifte sig prinsessan Lovisa Ulrika av Preussen med den svenske tronföljaren Adolf Fredrik och fick Drottningholms slott i morgongåva. Hon gav arkitekten Carl Hårleman uppdraget att bygga på slottsflyglarna med en våning och barockens röda puts ersattes nu av ljust gult. Från denna period har även värdefulla inredningar bevarats. 1777 blev dock svenska staten tvungen att lösa in slottet på grund av Lovisa Ulrikas stora skulder, men den kungliga dispositionsrätten kvarstod. Slottet har renoverats återkommande under 400 år men den mest genomgripande renoveringen ägde rum 1907-13 då värmeledningar och elektricitet drogs in. Vatten och avlopp förnyades och slottstaket lades om. Även invändigt gjordes stora renoveringar. Under en tjugoårsperiod, fram till… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000355500. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000355500. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.