ULRIKSDALS SLOTT

Verifierad identitet

ULRIKSDALS SLOTT är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000355751. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.

Objekttyp och kunskapsläge

Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.

Platsen i sin tid

Den starkaste dateringssignalen är 1639–1644. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1639–1644.

Regional förankring

Källposten är regionalt förankrad i Solna · Stockholms län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.

Fortsätt genom relevanta samband

De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.

Källa, referens och avgränsning

HistorikSlottet uppfördes för Jakob De la Gardie 1639-44 efter H J Kristlers ritningar och kallades då Jakobsdal. Det inköptes 1669 av änkedrottningen Hedvig Eleonora, som 1684 skänkte det i faddergåva år sonsonen Ulrik. Efter dennes död 1685 återgick slottet till Hedvig Eleonora. Om- och tillbyggnadsförslag utarbetades under 1600-talets slut av Nicodemus Tessin d ä. Dessa kom endast delvis att förverkligas. Slottets nuvarande exteriör tillkom vid en ombyggnad 1727-29. Dock var fasaderna då målade i skärt och vitt och taket rött. 1751 ärvde Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika slottet, som i samband härmed moderniserades. Slottet renoverades ånyo när änkedrottningen Sofia Magdalena 1808 övertog Ulriksdal som änkesäte. Efter hennes död 1813 stod det obebott, tills det 1821 blev invalidinrättning, vilket det var till 1850. När slottet 1856 uppläts som sommarresidens åt kronprins Karl, var det synnerligen nedslitet och följande år restaurerades det under ledning av F W Scholander. Denne gjorde också ritningarna till slottskapellet på samma plats där tidigare en träkyrka funnits. 1884 ställdes slottet till drottning Sofias disposition som framtida änkesäte. Efter hennes död stod det oanvänt tills Gustaf Adolf, för pengar som svenska folket 1923 samlat ihop till bröllopsgåva åt dåvarande… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000355751. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000355751. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.