Kulturhistorisk byggnad · verifierad kunskapsnod
LÄCKÖ SLOTT
HistorikLÄCKÖ SLOTT - Slottet grundades 1298 för biskop Brynolf Algotsson. Det brann ner på 1470-talet och en ny, större anläggning påbörjades en kort tid därefter. 1528 övergick slottet i Gustav I:s ägo. Det var då ett av landets främsta säten. 1543 erhöll Svante Sture Läckö i förläning, 1566 brann delar av slottet. En omfattande reparation genomfördes 1573. Slottet återgick till kronan 1610 och tilldelades Jakob De la Gardie 1615. Huvudborgens tredje våning är från hans tid liksom några dekorerade trätak och kalkmålningar. Under sonen Magnus Gabriel De la Gardies tid fick slottet sin nuvarande utformning - Huvudborgens fjärde våning byggde… Tidsprofil: 1675–1678. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KUNSKAPSPASS
Synlig kvalitet,
inte dold auktoritet.
Staplarna visar redaktionell mognad i kunskapskärnan. De ersätter inte källkritik – de gör sidans styrkor och luckor lättare att se.
Senast verifierad 2026-07-24- Källor
- 1
- Relationer
- 2
- Bilder
- 0
KULTUR- OCH NATURARV
Platsen i Sveriges arvsatlas.
Arvslager beskriver hur noden kan utforskas. Juridiskt skydd redovisas separat och måste alltid kunna knytas till ett beslut eller en ansvarig myndighet.
Pass 38 HF1-publicering från stabil registerreferens och verifierbar regional plats för registerpost 172618.
Platsvisning: doldIngen aktiv skydds- eller inventeringspost är ännu knuten till noden. Klassificering i ett arvslager är inte i sig ett juridiskt skydd.
SPÅRBARHET PÅ DEN HÄR SIDAN
Delvis spårbar
Minst ett publicerat påstående har ett redovisat källspår, men täckningen är inte fullständig.
- Påståenden
- 10
- Med källspår
- 10
- Källor
- 1
- Täckning
- 100%
Inget öppet rättelseunderlag är kopplat till noden.
Senast verifierad 2026-07-24- Dokumenterat6
- Sannolikt2
- Redaktionell tolkning2
Verifierad identitet
LÄCKÖ SLOTT är kopplad till Bebyggelseregistret via K-samsök genom den stabila identiteten http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357466. Källposten och den publika kunskapsnoden hålls samman utan lös namnmatchning.
Objekttyp och kunskapsläge
Posten klassificeras som BUILDING inom arvslagret Skyddad och värdefull bebyggelse. Klassificeringen bygger på registertyp, titel, källtext och Pass 37:s normaliserade kandidatunderlag.
Platsen i sin tid
Den starkaste dateringssignalen är 1675–1678. Tidsprofilens källstatus är probable. Det normaliserade intervallet är 1675–1678.
Regional förankring
Källposten är regionalt förankrad i Lidköping · Västra Götalands län. Läns- och kommunanknytningen kommer från registerfält eller verifierad regional projektion, inte från gissad fritext.
Fortsätt genom relevanta samband
De publicerade sambanden bygger på: Samma arvslager i ett annat regionalt sammanhang. Relationerna är läsvägar till redan publicerade och källspårade kunskapsnoder.
Källa, referens och avgränsning
HistorikLÄCKÖ SLOTT - Slottet grundades 1298 för biskop Brynolf Algotsson. Det brann ner på 1470-talet och en ny, större anläggning påbörjades en kort tid därefter. 1528 övergick slottet i Gustav I:s ägo. Det var då ett av landets främsta säten. 1543 erhöll Svante Sture Läckö i förläning, 1566 brann delar av slottet. En omfattande reparation genomfördes 1573. Slottet återgick till kronan 1610 och tilldelades Jakob De la Gardie 1615. Huvudborgens tredje våning är från hans tid liksom några dekorerade trätak och kalkmålningar. Under sonen Magnus Gabriel De la Gardies tid fick slottet sin nuvarande utformning - Huvudborgens fjärde våning byggdes liksom köksborgen och det mesta av förborgen. Vid denna tid utfördes också större delen av slottsinredningen, däribland slottskyrkan och slottskapellet. Ombyggnadsarbetena synes ha påbörjats 1654 under ledning av Frans Stiemer. Under åren 1675-78 utfördes pga kriget mot Danmark ombyggnadsarbeten av i huvudsak fortifikatorisk karaktär; bl a byggdes de nedre fönstren om till skottgluggar. Byggnadsverksamheten avbröts, när Läckö vid reduktionen 1681 drogs in till kronan. Under 1700-1800-talen var slottet förlänat eller utarrenderat till olika privatpersoner; bl a förlänades det 1752 till Carl Gustaf Tessin på livstid. 1827 ersattes det plana t… Primär källa: Bebyggelseregistret via K-samsök. Stabil referens: http://kulturarvsdata.se/raa/bbr/21400000357466. Källpost: https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&byggnadId=21400000357466. Pass 38 HF1 publicerar alla kandidater med stabil referens och verifierbar regional plats och redovisar osäker tid öppet.
PLATS I HELHETEN
Var hör detta hemma?
Geografi och portalanknytning hämtas från samma relationslager som sökningen och kartan.
EN SAK · FLERA SAMMANHANG
Kunskapssidan presenterar uppgifter, källor och relationer från kärnan. Portaler får kuratera noden men aldrig skapa en parallell faktaversion.
PASS 34 · STOPP 00 AV 06
Regional kulturarvsresa
Därför är platsen viktig här.
Publicerad och källspårad kulturarvsnod i Svenskhets kanoniska kunskapsnät.
1675–1678
Källans tidsuppgift: 1675–1678.
Västra Götalands län · Skyddad och värdefull bebyggelse
Platsen är knuten till Västra Götalands län och ingår i länets samlade kulturarvspopulation.
Kulturhistoriskt värde är inte alltid juridiskt skydd.
Registerförekomst och kulturhistoriskt värde ska inte automatiskt tolkas som en viss juridisk skyddsstatus.
Identiteten bevaras från den publicerade källreferensen.
PASS 35 · NATIONELL FORTSÄTTNINGSVÄG
Det byggda Sverige
Den här platsen är stopp 98323 av 104034 i det nationella temaspåret Byggt kulturarv. Länsresan och primärkällan är fortfarande den lokala sanningskedjan.
PASS 36 · JÄMFÖR PERSPEKTIV
Två källbundna vägar till andra län.
Jämförelserna skapas deterministiskt från samma förseglade lager-, tids- och länsmedlemskap. De är läsvägar, inte nya faktapåståenden.
SAMMANBUNDET MED
Fortsätt genom relationerna.
NAMN OCH SPRÅK
Flera namn kan vara samtidiga och riktiga.
SÅ VET VI DETTA
Påståenden med ursprung.
Källistan visar underlagen bakom sidans centrala uppgifter. Ett personligt minne, en tradition och ett dokumenterat faktum får aldrig visas som samma kunskapstyp.