SÖK I HELA KUNSKAPSGRAFEN
Hitta ett samband.
Sök efter en plats, en epok eller ett ämne. Begränsa sedan genom län, kommun, portal, källa, bildstatus och redaktionell kvalitet.
SÖKRESULTAT
30 träffar
för “skute”
Skute
SGU registrerar platsen som nedlagt kalkbrott. Huvudsaklig råvara/mineralisering: limestone;. Nedlagda gruvor och brott kan ha rasrisk, djupa schakt, instabila kanter eller privat mark. Tillträde är inte verifierat. Posten är registerkontext och inte ett tillträdesbesked. Historisk datering är ännu inte tillräckligt precis och redovisas därför öppet som osäker. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Allerums kyrka
HistorikKyrkans äldsta delar har sitt ursprung i 1100-talet då ett långhus med kor och absid byggdes. Kyrkan var troligen helgad åt S:t Egidius. Enligt konsthistoriker Monica Rydbeck kan byggmästaren till Allerums kyrka vara en av Mörarpsmästarens lärjungar eftersom en tympanonsten, som suttit i en av kyrkans portalöppningar, har stilistiska likheter med dopfunten i Möraps kyrka. Tympanonstenen är huggen av Höörsandsten och reliefen föreställer två motställda lejon över en stiliserad bladbård. Stenen finns numera på Historiska museet i Lund. Det äldsta långhuset var kortare än dagens och förlängdes vid någon tidpunkt mot väster. Byggnadsanti… Tidsprofil: 1300–1400. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bjuråkers kyrka
InteriörbeskrivningKoret har rak avslutning och kyrkorummet täcks av tre vida murade valv, där ribbornas koppstenar är något utskjutna på det sätt som är typiskt för släkten Rombergs kyrkobyggnader. Under de första 100 åren var kyrkans inredning i stort sett oförändrad, men under 1850-talet försågs den med ny altartavla och predikstol samt målades om. Valvens hållbarhet har diskuterats vid åtskilliga tillfällen genom tiderna. Redan under 1760-talet sattes järnband in för att hålla samman valven. Kyrkan var under lång tid även rivningshotad, sedan ett kungabrev utfärdats år 1866 med beslut om att Bjuråkers församling skulle uppföra en ny kyrk… Tidsprofil: 1700-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BJÖRNEBORGS KYRKA
HistorikKomplettering vid inetering 2003: Björneborg ligger cirka en mil från Visnums kyrka dit församlingsmedlemmarna hörde. Som på många andra bruk som låg långt bort från moderkyrkan, hölls gudstjänst någon gång om året vid bruket. I slutet av 1800-talet användes en stor lärosal i folkskolan som gudstjänstlokal, men under 1910-talets slut började man på allvar diskutera att uppföra en brukskyrka. En förfrågan om att rita en ny kyrka gick till den i Värmland ofta anlitade arkitekten Bror Almqvist, Stockholm. Ett förslag lades fram, men förslaget kom aldrig längre än till skisstadiet. Den mest drivande kraften för ett kyrkobygge var dispone… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bostadshus
HistorikStjärnhusen i Rydal är ett redan ganska omskrivet ämne. De var omdiskuterade redan då bygglov söktes år 1950, då man ifrån byggnadsnämndens sida inte ansåg det lämpligt att bygga högre än två plan på landsbygden. Planen bakom stjärnhusens uppförande var att de skulle ersätta de gamla, på många sätt undermåliga arbetarbostäderna längs bruksgatan, som efter hand skulle rivas. Arkitekten som anlitades var Folke Bergh från Borås. Ursprungligen skulle det även bli tre stjärnhus i den lilla gläntan, men satsningen kom av sig med det vikande befolkningsunderlaget, och det kom att bli enbart två som byggdes ihop. Husen blev helt färdiga år 1… Tidsprofil: 1950. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Bårhus
HistorikLikboden/gravkapellet byggdes 1888 med sten från 1600-talskyrkan. Samma år ritade trädgårdsarkitekt J. J. Sternemann gravkorskullen och han är därför troligen även arkitekt till denna byggnad. Porten av ek lär också komma från den kyrkan. 1958 diskuterades elinstallation i huset men det infördes troligen inte då. Vid någon senare tidpunkt har det emellertid gjorts. Fram till och med 1993 var taket gräsbevuxet men har efter det vid okänd tidpunkt belagts med tegel. I övrigt har inga större förändringar gjorts. En fläkt är inmonterad i västra fönstret över porten. Tidsprofil: 1888. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
BÖDA KYRKA
ExteriörbeskrivningFörslaget till ombyggnad av Böda kyrka hade diskuterats under en lång tid och redan under 1700-talet fanns ritningsförslag framtagna. Det dröjde dock till slutet av århundradet innan arbetet på allvar påbörjades. Det blev då ett ritningsförslag av arkitekt Gustaf af Sillén vid Överintendentsämbetet (ÖIÄ) som i stort sett genomfördes. Överintendentsämbetet var den myndighet som mellan 1810 och 1918 (då det omvandlades till byggnadsstyrelsen) hade ansvar för det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans kyrkobyggnader. Gustaf af Sillén arbetade också med granskningen… Tidsprofil: 1760–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Delsbo kyrka
HistorikUnder tidig medeltid uppfördes den första stenkyrkan i Delsbo, vilken var en liten rektangulär salskyrka med rakslutet kor, av den typ som var vanlig i hela Norrland vid denna tid. Kyrkan förlängdes sedan mot väster två gånger och fick därigenom en mycket långsträckt och smal form, cirka 40*8,5 meter. Kyrkobyggnaden försågs sedermera med en sakristia mot norr samt två tillbyggnader mot söder; ett vapenhus och den s.k. lillkyrkan. Under senmedeltiden försågs kyrkan troligen med tegelvalv som tillsammans med väggarna målades 1520 av kyrkomålaren Måns Gadh. Kyrkan blev med tiden allt trängre för den växande sockenbefolkningen och flera… Tidsprofil: 1892–1893. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
DJURHULTS KAPELL
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Beläget i norra och mer avlägsna delen av Forshälla socken, och i närhet av Hjärtums socken nordliga och likaledes avlägsna del, erbjöd det nya kapellet i Djurhult en betydligt kortare och enklare väg till kyrkan för invånarna här när det invigdes 1/7 1926. Detta var något som hade diskuterats ända sedan tiden kring sekelskiftet 1900. Bygget skedde 1923-24 efter ritningar av arkitekt Knut Nordenskjöld. Få förändringar skedde i kyrkan fram till 1998, då en ombyggnad skedde i kyrkorummets bakre del. Kyrkorummet kortades då en fönsteraxel, genom att en ny västvägg byggdes, och läktar… Tidsprofil: Sekelskiftet kring 1900. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
ERSKA KYRKA
HistorikErska kyrka uppfördes 1885-1886 efter ritningar av arkitekt Emil Viktor Langlet (född i Borås) som en polygonal centralkyrka i en tidstypisk blandning av nyklassicism och ett nyromanskt formspråk. I öster finns sakristia i två tillbyggnader från 1971-72 respektive 1991. I övrigt är kyrkan ringa förändrad utvändigt. Langlet ritade tolv centralkyrkor, den första 1857, varav sex är placerade i Västergötland. I landet finns cirka 30 kyrkor av denna typ, främst från 1800-talets andra hälft. Förebilder var det antika Pantheon i Rom och romanska kupolkyrkor i Italien. Under barocken återupptogs idén med centralkyrkor, med plan utifrån ett l… Tidsprofil: 1885–1886. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FALU TINGSRÄTT
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingsrätten inryms idag (1999) i tre byggnadskroppar som uppförts vid olika tillfällen. Det ursprungliga tingshuset är en vitputsad stenbyggnad i två våningar som vilar på en hög sockel av grovhuggen kvadersten. I den svagt framspringande mittrisaliten med frontespis syns tre höga fönster vilka markerar den stora tingssalens placering. I frontespisens fris står "Tingshus" skrivet i guldmålade bokstäver och tympanonfältet har smyckats med festonger av puts och ett oxöga. Taket har sadelform och är belagt med tegel. Entrén till denna bygganden har en enkel rundbågig por… Tidsprofil: 1999–2004. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
FYR
HistorikEn fyr på Vinga hade diskuterats redan tidigare. Fyrkonstruktören C. Wallenstrand reste till Göteborg och besiktigade de föreslagna platserna, varefter han uppgjorde ritningar och kostnadsförslag för alla tre fyrplatserna. Ett byggnadskontrakt för dessa upprättades med handlaren O. Hellström i Söderhamn. Hellström dog redan året efter varför ett nytt kontrakt upprättades med byggmästaren Jonas Jonasson. Jonasson kom under 1840-talet att ta hem de flesta fyrbyggnadskontrakten i Sverige och blev med tiden en van fyrbyggare. 1840-1841uppfördes ett litet cylinderformat fyrtorn av gråsten, vitputsat, med en linsapparat av tredje ordningen… Tidsprofil: 1890–1911. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Fågelsjö kapell
ExteriörbeskrivningKapellet är uppfört som en byggnadskropp med huvudingång mitt på den södra sidan och är försett med sadeltak. Byggnaden vilar på en vitputsad stengrund och har stomme av timmer som ursprungligen var synligt, men som numer är klätt med brunmålad locklistpanel med tillhörande knutlådor i samma färg. Taket som från början var klätt med spån är idag täckt med enkupigt lertegel. Kapellets huvudentré betonas med en stor portal som bärs upp av antikinspirerade runda kolonner. Byggnaden var i dåligt skick redan på 1910-talet och sannolikt var det då spåntaket byttes mot tegel. Under 1920-talet diskuterades åter kapellets reparatio… Tidsprofil: 1910-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GRUNDSUNDS KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: Man agerade i Grundsund på 1790-talet för att få en egen kyrka till stånd, och i februari 1798 fick man tillstånd. Kyrkan stod klar för invigning 5 oktober 1799, en mindre timmerkyrka med tresidigt avslutat kor, byggd av Olof Hansson i Starrkärr. Ett torn byggdes 1818. Vid 1800-talets slut hade befolkningen växt och kyrkan ansågs för liten. Man diskuterade såväl en ny kyrka i sten, som en ombyggnad av befintlig kyrka, och det var det senare som kom till utförande 1893, då kyrkan genom en stor ombyggnad dels förlängdes åt öster och dels fick korsarmar tillbyggda. Tornet fick ny spi… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
GÖRVÄLNS GÅRD
HistorikI Sverige finns endast två byggnader från barockperioden med sandstensfasad. Den ena är domstolsbyggnaden i Jönköping som stod färdig 1665. Den andra byggnaden är Görvälns huvudbyggnad som började byggas 1659 och stod helt färdig 1679. Domstolsbyggnaden i Jönköping är uppförd av vättersandsten medan Görväln är uppförd av gotlandssandsten. Görväln uppvisar en mycket högtstående stenhuggningsteknik vad precisionen beträffar. Tidigare har Nicomedus Tessin d ä ansetts vara Görvälns arkitekt. Senare forskning har visat att Görväln i stället bör vara ett verk av Jean de la Vallée. Byggnaden, bl a taket, blev dock förenklat i förhållande ti… Tidsprofil: 1999–2010. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HAGAKYRKAN
HistorikHagakyrkan uppfördes åren 1856- 59 efter ritningar av arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd, för de som bodde i "Hagorna och Masthugget". Kyrkan var till stor del finansierad av privata donationer. En av de frikostigaste bidragsgivarna var grosshandlaren David Carnegie d y (1813-1890). Förutom pengar skänkte han också ritningar, vilka införskaffats från "Society for Promoting the Enlargement, Building and Repairing of Churches and Chapels in England and Wales". Typritningarna bearbetades sedan av Edelsvärd. Hagakyrkan blev den engelskinspirerade nygotiska kyrkoarkitekturens genombrott i Sverige, och rönte på sin tid stor uppmärksamhet.… Tidsprofil: 1856–1859. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HARLÖSA KYRKA
HistorikHarlösa kyrka uppfördes som en romansk stenkyrka bestående av långhus samt ett lägre och smalare kor med halvrund absid. Stenkyrkan, som tros ha föregåtts av åtminstone en träkyrka, byggdes sannolikt i slutet av 1100-talet. Senare tillkom ett torn i väster och på 1300-talet ett vapenhus i söder. Kyrkorummet valvslogs troligen på 1400-talet, vilket även föranledde att nya fönster upptogs. Vid slutet av 1500-talet fick kyrkan en ny altaruppsats. 1641 tillverkade den namnkunnige bildhuggaren Jacob Kremberg den predikstol som ännu är bevarad i kyrkan. Runt samma tid anlades en sakristia söder om koret från vilken familjerna von Buchwalds… Tidsprofil: 1100-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
HÖGSRUMS KYRKA
InteriörbeskrivningInteriörerna i Ölands nyklassicistiska kyrkor har i allmänhet såsom i Högsrums kyrka tunnvälvt trätak, många gånger flackare än de framställdes på Överintendent-ämbetets ritningar där de ofta var i det närmaste halvcirkelformade. Högsrums kyrkas brädtak välver sig över ett, till utformning och storlek, typiskt kyrkorum för Öland och nyklassicismen. Färgsättningen av kyrkorummen var mycket enhetlig under hela den nyklassicistiska byggnadsperioden. Pärlgrått med accenter i guld är den absolut vanligaste färgsättningen, ett gustavianskt ideal som flitigt användes i kyrkorna. Detta trots att Över-intendentämbetet sällan kommen… Tidsprofil: 1965–1966. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Klippans kapell
Historiknull, Åby ingick i Gråmanstorps församling. När byn utvecklades i slutet av 1800-talet väcktes tanken på en ny kyrka inne i samhället. Gråmanstorps kyrka ligger några kilometer bort och var för liten. I stadsplanen från 1915 var en kyrka inritad på den gamla marknadsplatsen i nuvarande Stadsparken. Det dröjde 50 år innan S:t Petri kyrka förverkligades. S:t Petri i Stadsparken har ingen kyrkogård. En mer centralt placerad kyrkogård i samhället jämfört med Gråmanstorp behövdes. Olika platser diskuterades. 1932 inköptes marken till den blivande kyrkogården. Länsarkitekt Nils A Blanck fick uppdraget att rita kapell och kyrkogård. Byggnad… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
KORSKYRKAN I ÅSARP
HistorikÅsarps Missionsförsamling, som hade sin hemvist i Åsens missionshus cirka två kilometer söder om Åsarp, fick många nya medlemmar i början av 1900-talet, samtidigt som Åsarps samhälle utvecklades starkt. Församlingen önskade därför att uppföra ett nytt missionshus i samhället. En av församlingsmedlemmarna upplät 1913 en tomt centralt i samhället och församlingen tog tacksamt emot detta erbjudande. Byggmästare Albert Persson från Slättåkra fick i uppdrag att uppföra ett nytt missionshus på tomten. Kostnaden uppgick till 9000 kronor och huset stod färdigt i oktober 1915. Missionshuset hade ursprungligen sin entré i en tornbyggnad vid ös… Tidsprofil: 1965–1967. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Lyngby kyrka
HistorikKyrkobyggnaden stod färdig 1882 och ersatte då en liten romansk tegelkyrka som var belägen omkring 25 meter nordväst om den nuvarande kyrkan. Tegelkyrkan uppfördes sannolikt under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal och bestod av långhus, kor och absid åt öster. Långhusets fasader var dekorerade med rundbågefriser under takfoten, och hade portaler åt norr och söder. Någon gång under första hälften av 1300-talet försågs absidens hjälmvalv med kalkmålningar. Under senmedeltiden valvslogs kyrkorummet och ett vapenhus uppfördes på långhusets norra sida. Den kraftiga befolkningsökning som skedde under 1700- och 1800-talen medförde att mån… Tidsprofil: 1800-talets första hälft. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MALMÖ STADSTEATER
HistorikMalmö stadsteater invigdes den 23 september 1944 sedan frågan om en ny teater diskuterats i nästan 40 år. Malmö stadsteater betecknades vid denna tid som en av Europas modernaste. Teatern är unik och en av Skånes främsta exponenter för den tidiga modernismen. Invigningen blev en nationell angelägenhet där representanter för både kungahus och regering var närvarande vid den glansfulla premiären. Arkitekt Sigurd Lewerentz anlitades i mitten på 1920-talet för att utarbeta program för en gemensam teater- och konsertbyggnad. Han presenterade sitt förslag 1927 som kom att utgöra underlag för den kommande arkitekttävlingen. 1933 utlystes en… Tidsprofil: 1994–2012. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MARIEBY KYRKA
ExteriörbeskrivningMarieby kyrka uppfördes 1888-1890 efter ritningar av arkitekt Carl Fredrik Ekholm under ledning av byggmästare P.G. Edler i Lockne och är en god representant för trägotiken. De ritningar som utfördes över kyrkan stämmer väl överens med den idag befintliga kyrkobyggnaden. Kyrkan ligger i nord-sydlig riktning med koret i söder, torn i norr och korsarmar i öster och väster. Koret har en vidbyggd tresidig avslutning som täcks av ett polygonalt valmat tak. Inom denna ryms sakristian som har en egen ingång. Långhuset täcks av ett sadeltak av falsad svartmålad skivplåt med små trekantiga takfönster. Takfallen är kraftigt utskjuta… Tidsprofil: 1888–1890. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MORLANDA KYRKA
HistorikBohusläns museums historik vid inventering 2002-2005: MORLANDA KYRKA är sannolikt uppförd på 1100- eller 1200-talet. Den är omnämnd första gången 1308, i ett s.k. pärmbrev från år 1308, förvarat i Riksarkivet i Köpenhamn. Morlanda säteris ägare, Daniel Bildt, köpte år 1649 patronatsrätten av danske kungen Fredrik III. Det innebar rätt att tillsätta präster i pastoratet och men innebar också skyldighet att underhålla kyrkan. Patronatsrätten upphörde med utgången av år 1921, såväl för Morlanda pastorat som för övriga pastorat i landet där sådan förekommit. Kyrkan var tidigare församlingskyrka också för de bebodda kustsamhällena på nord… Tidsprofil: 2002–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
MÖRBYLÅNGA KYRKA
HistorikKORTFATTAD HISTORISK BESKRIVNING Mörbylånga kyrkas äldsta historia är inte helt klarlagd. Enligt kyrkohistorikern fil dr Ragnhild Boström uppfördes på 1100-talet en tornlös absidkyrka som på 1200-talet kompletterades med det torn som kyrkan har idag. Dateringen av tornet till ca 1200 har bekräftats genom dendrokronologiska prover. På den medeltida kyrkan hade torn och långhus samma bredd. På långhuset fanns i öster ett vidbyggt smalare kor samt en halvrund absid. Från 1200-talet ska även en sakristian ha funnits i norr. Tornet hade små fönstergluggar och övriga kyrkan endast några få ljusinsläpp. Det är Rhezelius avbildning från 1634… Tidsprofil: 1760–1860. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA KEDUMS KYRKA
HistorikHistoriken kompletterad vid inventeringen 2003: NORRA KEDUMS KYRKA - Kyrkan uppfördes under tidig medeltid. Senare på medeltiden byggdes i söder ett vapenhus i trä. Från medeltiden är en dopfunt bevarad samt murar i långhusets västra del, möjligen också altaret. Kyrkan ombyggdes och förlängdes mot öster 1687. Ombyggnaden, som pågick under många år, bekostades till stor del av Jöran Rutensköld på Gröneberg. Vapenhuset av trä ersattes 1710 av ett som är murat. Altaruppsatsen är från 1697 och predikstolen av Olof Tholn, Lidköping, från 1709. 1744 försågs kyrkan med takmålningar. Draperimålningarna tillkom troligen samtidigt. 1923 diskut… Tidsprofil: 1930–1931. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA MELLBY SKOL- OCH FATTIGHUS
HistorikDet nya skol- och fattighuset stod klart 1816, på en tomt mitt emot den äldre sjukstugan. Byggnaden uppfördes som en backstuga med en förstuga i husets mitt vilken rymde kök och bakugn. På ömse sidor fanns två rum, varav det ena var större. Byggnadens ena del beboddes av skolmästraren och den andra av sex av socknens mest behövande medlemmar. Lärarbostadens största rum användes i veckorna som skolsal, medan det på helgerna kunde användas för sockenstämmor och liknande. Enligt flera uppgifter ska lärarbostaden inte ha varit bebodd förrän 1839 då skolmästaren Mattias Lindholm kom till byn. Införandet av skolstadgan 1842, som innebar at… Tidsprofil: 2004–2005. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
NORRA SANDSJÖ KYRKA
HistorikNorra sandsjö kyrka är en av de tidigmedeltida stenkyrkor som uppfördes i och kring Njudungs folkland under 1100-talets senare hälft. Flertalet av dessa stenkyrkor omfattar långhus, kor och absid uppfört i ett sammanhang. Vi vet i dag inte säkert den medeltida kyrkobyggnadens form, men det är troligt att den bestod av ett långhus, vars syd- och öst vägg delvis är bevarad i dag, ett kor och en absid, de senare inte bevarade. Under det nordiska sjuårskriget på 1560-talet förstördes kyrkan genom brand. Vid återställandet omkring sekelskiftet 1600 förlängdes kyrkobyggnaden mot väster med bland annat ett torn. När detta torn rasade 1635 s… Tidsprofil: 1696–1709. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
Norrtälje kyrka
ExteriörbeskrivningLånghuset och koret är enkla och avskalade medan tornet är mer rikt på former. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i en gråbrun kulör. Koret är tresidigt avskuret, tornet åttasidigt med endast en sida i kontakt med långhuset. Sakristian är belägen med ingång till koret på norra sidan och är en ganska stor volym som 1968 ersatte den sakristia som byggdes 1899. Taket är brutet och täckt med skiffer. Tornet har ett karnissvängt koppartak krönt av tornhuv med lanternin och avsmalnande spira. Till vapenhuset i tornet leder en kopparklädd rundbågig dörr. Vid södra korsarmen sidan finns ett dörrparti med rusticerad sandstensom… Tidsprofil: 1800-talet. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.
REDVÄGS HÄRADS TINGSHUS
HistorikTINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Tingshuset är en villaliknande tvåvåningsbyggnad i trä med en hög sockel av stora granitblock. Även vinden är inredd. Huset är byggt i schweizerstil med en hög, spetsig gavel riktad mot gatan och två spetsiga gavelpartier mot baksidan. Även de två takkuporna har en spetsig prägel som förstärker byggnadens högresta hållning. Fasaden är klädd i liggande slät panel och mot gatan finns en bred övertäckt balkong prydd med enkla snickeridetaljer. Byggnaden används idag till största delen av ett Bogehälsan som driver företagshälsovård. Entré sker idag (1997) genom den låga t… Tidsprofil: 1997–2011. Sidan publicerades från en stabil registerreferens och verifierbar regional plats.